Author: Peter Igelström

Posted on

Söka information i arbetslivet

*this post is also available in English*

Kära LiU-alumn i arbetslivet!

Nu har du börja utöva allt det du pluggat in och nu kan du börja förverkliga dina drömmar! Men du kommer tyvärr snart till en punkt där du inser att du inte längre har tillgång till allt ett universitet har att erbjuda – och i synnerhet inte längre ett universitetsbibliotek. Men förtvivla inte! Du har ändå tillgång till en stor mängd information som ligger fritt tillgänglig.

Arbetsgivare efterfrågar personer med analytisk förmåga, problemlösningsförmåga och det som vi inom biblioteks-och informationsvetenskapen kallar informationskompetens. Högskolebibliotekens utmaning ligger inte bara att hjälpa studenter till bra underlag för sina examensarbeten utan också i att förmå dem kunna överföra de erfarenheter de därvid förvärvar under studietiden till sin nya kontext i arbetslivet.(Axelsson, Brage, Gustafsson Åman & Öström 2017).
Med detta blogginlägg vill jag ge dig som alumn några tips om hur du efter examen kan fortsätta att söka information på ett strategiskt vis. Och du student som står inför att gå ut i arbetslivet – du kan också ha stor nytta av detta. Förbered dig!

Kollegan – din viktigaste resurs.

Du kommer full med nya kunskaper men det vanligaste felet en nyutbildad kollega gör är att inte fråga. Dina arbetskamrater kanske har stött på problemet tidigare. Finns det ett dokumentarkiv? Kolla där – det kan finnas liknande uppgifter som gjorts tidigare. Det är inte säkert att den hjälpsamma kollegan bara finns på din egen arbetsplats. Gå med i LiU:s Alumninätverk för att hålla kontakt och ha personer att ställa frågor till.

Google – en bra början – men fastna inte där!

Som du vet speglas dina tidigare sökningar i det du får som träffar i Google – den ger dig det du bör förvänta dig. Men se efter vilka producenter av information som presenteras i träfflistan och sök vidare hos dem t.ex. på deras webbsidor. Eller leta direkt efter de som kan tänkas producera information. Vem bör veta något om detta?

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Open Access -fritt publicerad forskning – en fantastisk källa

Med en viss fördröjning publiceras nästan all svensk forskning fritt tillgängligt. Med några olika tekniker kan du få tag i den. Survival guide är en bra karta som visar hur du kan gå till väga.

Ett sätt är  att installera Unpaywall som hjälper dig att få tag på gratisversionerna av de artiklar du finner med hjälp av Google. Ett annat är att installera Google Scholar button i din webbläsare. Du kan söka i öppna arkiv som PubMedCentral eller Arxiv. Mycket av LiU-forskningen publiceras i vår eget digitala publikationsdatabas DiVA, som är ett bra ställe att söka på.

Rapporter och offentligt material

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Bibliotek

Alla Sveriges folkbibliotek väntar på dig. Har du ett universitetsbibliotek i närheten på din nya ort så är det bara att gå dit, de är offentliga och allt material blir till gängligt för dig när du befinner dig på plats, via avtal med förlagen om s.k. walk in use.

Kajsa Gustafsson Åman , Förste bibliotekarie, avdelningschef Campus Norrköpings bibliotek LiU

Dubbelkvart på bibblan: Föredrag på fredag den 17 januari 2020, klockan 12.15-12.45 i Forskarloungen, plan 4 i Studenthuset på Campus Valla.

Posted on

Alumni information seeking in working life

*detta inlägg finns också på svenska*

Finding information in your working life

As a recent or not so recent LiU Alumn you have already noticed that all the fantastic information resources that the University library makes accessible to you is no longer as easily available to you outside of our campuses. Do not despair, there are ways to reach freely available resources of high quality.

If you are still in Sweden, all Swedish university libraries, and their resources in the form of journals and databases, are open to the public on a “walk-in-basis” once you have registered for a library card.  If you don’t have a university nearby your local public library can  help you get an inter-library loan from a university library.

If you don’t have time to leave your office there are other solutions and the Survival guide below can be your map.
                                                                                                                                                                One way to access publications is to install Unpaywall which helps you localize free versions of articles you find using Google scholar. Depending on your discipline search in PubMedCentral or Arxiv.

LiU’s repository DiVA, where our researchers register and publish the results of their research, is still available to you of course. In the national version of DiVA you can find research results from most Swedish universities and some research institutes such as Sw. Meteorological and Hydrological Institute, Sw. Environmental Protection Agency, Sw. Transport Administration and Sw. National Road and Transport Research Institute.
Everything published and printed in Sweden is registered in the national catalogue Libris where you also find reports and publications from government agencies and research institutes often as pdf:s in full text.

Kajsa Gustafsson Åman, Senior librarian, head of Campus Norrköping library

Posted on

Kill two birds with one stone with Wikipedia

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

This blog post is not about Wikipedia as a source. Rather, I will focus on Wikipedia as a channel for research communication.

Studies indicate that Wikipedia can be an effective tool for research dissemination. For example, Wikipedia is a source frequently consulted by physicians and medical students.[1] Wikipedia is a universal encyclopedia, and its open source software allows everyone to contribute content.  Researchers can contribute by writing about research results in an accessible way and by providing references to their publications. For researchers, Wikipedia offers a venue for popularizing science and scholarship, and at the same time making their own research more visible, thereby killing two birds with one stone.

The structure of a Wikipedia article

There are a few elements common to all Wikipedia articles. Here is an example:

– The title of the article [1].

– The body text [2] has its first words written in bold. In this example, there are many references to other Wikipedia articles. These headwords are only hyperlinked the first time they occur in the text.

– External links (for example, to a publisher’s website) are listed under this heading [3].

– Under [4], references that occur in the text are listed.

– An often-forgotten feature is the categorization of articles [5]. This is a way to contextualize the article, which is of value to both readers and contributors.

– At the bottom of the page, the applicable Creative Commons license is given (CC BY-SA). Content on Wikipedia can be redistributed freely, if the source is referenced and the CC license is retained. (The CC BY-SA license has also been given to this blog post, as indicated at the bottom of the text.)

– At [7], you can edit the article.

– If you want to have a look “behind the scenes”, you can go to “View history” [8]. Here you can view earlier versions of the article, and when and by whom the article has been edited. In some cases, this can prove interesting reading indeed!

– At [9], it is indicated if you have logged in to Wikipedia or not.

The varying quality of Wikipedia articles

Some articles on Wikipedia are not very good. Others, on the other hand, are of high quality and well substantiated. By viewing the history of the article and its talk page (see Thomas Piketty) you will get a good indication if the subject matter is controversial or neglected (Paternopoli=not updated for a long time). This is one way of assessing the quality of the article. Other parameters to look at: does the article have references (Irpinia – good) or footnotes (even better)? Are referenced sources scholarly (Hofstede’s cultural dimensions)?

Wikipedia as a tool for research dissemination

As a researcher, you have a unique opportunity to help make Wikipedia better, and at the same time make your own research more visible. Before we go into how to do this in a smart way, remember to:

1. Never create an article about yourself. If you are important enough to have an article on Wikipedia, someone else will write one.

2. Never create a whole new article about your research. This is especially important if you are not a seasoned contributor on Wikipedia.

3. Never look at Wikipedia as a channel for marketing your own research. Try instead to enrich and nuance existing articles. If you approach Wikipedia in a humble way, it is more likely your contributions will last.

Instead, start with enriching an existing article

Locate an article related to your research field, add a few sentences with relevant information and reference an already published academic source. If you have published research on the subject, you have the opportunity to reference that. If you have written a press release, a popular account or a leaflet about your research this will help you write your Wikipedia article. Make sure to reference your own research publication!

If you get hooked and go on to create new articles, there are a few other things to keep in mind. Make sure to link the article to other articles in Wikipedia. Don’t create an “orphan” article, they are more likely not to survive. Put some extra effort in adding categories to your article – look at how similar articles have been categorized.

 

Learn to write in a new genre

Different audiences mean different uses of language. The style on Wikipedia is very different from that of a scholarly article. The best way to learn is by reading other Wikipedia articles, and begin practicing on a small scale. If you follow the advice above and start by enriching existing articles, you will likely not run into any problems. You will automatically fall into the style of existing content.

The technical aspect of editing will not present many difficulties. Edit the article in the text editing mode [7].

If you become a frequent contributor to Wikipedia, I recommend that you create your own account. If you only make a few edits a year, there is no need to have an account.  If you have an account, you can interact with other Wikipedians through your own user page and you get your own sand box to develop your articles. You can also create your own watchlist with articles that you are especially engaged with.

You are not the one in control!

If you think of Wikipedia as an endless project that is constantly being revised, it is easy to imagine that you own edits might not survive. Don’t lose faith if your contributions are deleted. Ask yourself why this happened, and try to learn from experience the next time you edit an article on Wikipedia.

Learn more

Which LiU researchers are Wikipedia editors? Swedish Wikipedia has 128 articles that have been edited by LiU researchers, the English version 42 (11 November, 2019)

Help: Wikipedia editing for researchers, scholars, and academics

Is your research already referred to at Wikipedia? Altmetrics holds the answer. The colour black on your ”Altmetric donut” indicate that your publication has been cited on Wikipedia. The easiest way to check this is through your DiVA publication list (create it here).

Want to learn more? We will gladly come to your department to hold talks or workshops!

By Johanna Nählinder, senior coordinator of reseach support, Linköping University Library, under CC BY-SA. Translated by Peter Igelström.

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

Posted on

UniSearch setting modified – “Available via LiU” now default

 

** Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska **

In the library search service UniSearch, you can search all material types, e.g. journal articles, books, reports etc., in almost all available databases. Previously, the default has been set to search content regardless if LiU users have access to that content or not.

Search results have therefore included material not immediately accessible (but in many cases available through interlibrary loans).

The default setting has now been changed to only include material available via LiU’s print or electronic collections. If you want to expand your search to include material not available via LiU, you can remove the setting “Available via LiU” under Limit search.

The modified default setting will in many cases result in a more manageable search result. Since Linköping University Library’s collections include a wide selection of electronic journals, ebooks and print publications, you will still have plenty to choose from. The possibility to request interlibrary loans of material that is not included in LiU’s collections is unchanged.

A corresponding modification will also be implemented in the search box on the library web, under “Modify”.

Go to UniSearch

By Peter Igelström, librarian, Valla Library

Posted on

Ändrad sökinställning i UniSearch – ”Tillgänglig via LiU” nu förvalt alternativ

** This blogpost is also available in English **

I bibliotekets söktjänst UniSearch kan du söka efter alla typer av material (artiklar, böcker, rapporter med mera) som finns i så gott som samtliga databaser biblioteket har tillgång till. Tidigare har den förvalda inställningen i UniSearch varit att man sökt efter allt innehåll oavsett om man som LiU-användare har tillgång till materialet eller inte.

Detta har inneburit att mycket av materialet i träfflistorna har varit sådant som du behövt fjärrlåna eller komma åt på annat sätt.

Nu har sökinställningen ändrats till att initialt omfatta endast sådant material som du som LiU-användare har direktåtkomst till. Om du vill utvidga din sökning till att omfatta även annat material, så kan du enkelt göra det genom att klicka bort krysset vid ”Tillgänglig via LiU” under Avgränsa sökningen.

Förändringen kommer i många fall innebära överskådligare träffresultat när du använder UniSearch. Eftersom LiU har tillgång till ett stort utbud elektroniska tidskrifter, e-böcker och trycka publikationer kommer du sannolikt att få många träffar även när du använder den nya grundinställningen, vilket i de flesta fall kommer att kunna tillfredsställa dina behov. Möjligheten att göra fjärrlån på sådant material som Linköpings universitetsbibliotek inte har kommer förstås att finnas precis som tidigare.

I samband med den förändrade sökinställningen i UniSearch görs även motsvarande förändring i sökrutan på bibliotekets webb under ”Anpassa”.

Gå till UniSearch

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket