Studiebesök på Archives for the Unexplained

Det är inte varje dag man får möjlighet att besöka en plats som ter sig så overklig men samtidigt är så närbelägen som Archives for the Unexplained (AFU). Tillsammans med en grupp deltagare på LiU-kursen ”UFO – från foliehatt till forskningsämne” var det precis det jag fick göra den 19 maj 2025.

AFU, som i vardagligt tal ofta går under benämningen ”UFO-arkivet”, är beläget i Norrköping och samlar arkivmaterial och litteratur om det paranormala, kryptozoologi, folktro, konspirationsteorier och ufo, ett ämne som under beteckningen UAP (Unidentified Anomalous Phenomena) på senare år har fått ökad aktualitet bland annat i form av utfrågningar i den amerikanska kongressen och flera forskningsinitiativ, däribland Galileo-projektet och Exoprobe-projektet.

AFU:s ursprung går tillbaka till ett lånebibliotek med litteratur för ufo-intresserade på 1970-talet. Sedan dess har det flyttat från Södertälje till Norrköping och mångfaldigats många gånger om.

Vi togs emot av Clas Svahn (känd journalist och UFO-Sveriges ordförande, tillika utsedd till årets folkbildare 2024 av föreningen Vetenskap och folkbildning) och hans kollega Thomas Michanek, som visade oss runt och berättade om samlingarna som är inhysta i 16 separata lokaler.

En föreläsare talar inför en publik.
Clas Svahn berättar om AFU för kursdeltagare som deltog i studiebesöket.

En av de mest imponerande aspekterna med AFU är dess internationella spännvidd. Material på en rad olika språk från hela världen finns samlade här: ufo-rapporter från KGB, det amerikanska flygvapnets Project Blue Book på mikrofilm, den brittiska organisationen BUFORA:s samlade arkiv och naturligtvis material från UFO-Sverige och andra europeiska ufo-organisationer. Det tog 30 år av kontaktbyggande och resor till Storbritannien för att samla hela BUFORA:s arkiv, berättade Clas Svahn. Åtskilliga insatser har det blivit för att rädda material undan förgängelsen, som annars ofta tynar bort i dunkla källare och på dammiga vindsutrymmen. Inte sällan har unika samlingar gått förlorade när anhöriga inte sett värdet i de dokument, tidskrifter och böcker som bortgångna familjemedlemmar lämnat efter sig.

Arkivboxar i en hylla.

Lika imponerande är att så gott som allt arbete och all finansiering av verksamheten sker på frivillig basis. Det är många timmar och egna resurser som ett antal eldsjälar lägger ner så att AFU ska gå runt och fortsätta växa.

Samlingarna omfattar även föremål, bilder, konst, filmer, ljudband och innehåller rent av den uniformsjacka som den brittiske polismannen Alan Godfrey bar när han mötte ett okänt föremål som svävade ovanför en väg i november 1980. Som en del av AFU finns ett särskilt bibliotek med science fiction-litteratur, då man har som mål att även dokumentera föreställningar om utomjordiskt liv och det okända inom populärkulturen.

AFU har potentiellt ett stort forskningsintresse och det är åtskilliga forskare som hittat hit genom åren. Den amerikanske historikern Greg Eghigian, professor vid Pennsylvania State University, ägnade en stor del av sin tid på AFU i samband med att han arbetade med boken After the Flying Saucers Came: A Global History of the UFO Phenomenon (Oxford University Press, 2024) och underlät naturligtvis inte att tacka arkivets företrädare i bokens inledning. Det finns också en del forskararkiv här. Bland annat har folklivsforskaren Ebbe Schöns och astronomen och författaren Peter Nilsons arkiv tagits om hand av AFU. Här finns mycket att sätta tänderna i för studenter och forskare, och det skulle kunna gå att skriva en bok bara om arkivet som sådant (och vid närmare eftertanke har det redan gjorts av ingen mindre än Clas Svahn själv; Verklighetens Arkiv X heter den).

Samtidigt som AFU har mycket unikt material som man bara kan ta del av på plats har man gjort ett omfattande digitaliseringsarbete och många artiklar och dokument kan man få tillgång till elektroniskt direkt via arkivets webbplats.

Som bibliotekarie är det extra intressant att få veta att AFU har utvecklat ett eget klassifikationssystem, PhenCode, eftersom befintliga vanligt använda klassifikationssystem som SAB och DDK är alltför sparsamt utbyggda inom de ämnen AFU:s samlingar spänner över. Systemet hålls uppdaterat och byggs fortfarande ut efter behov, till exempel om man förvärvar nytt material inom ett ämne som inte finns med i PhenCode-systemet sedan tidigare.

Ett hyllplan med böcker.
AFU:s boksamlingar ställs upp enligt det egenutvecklade PhenCode-systemet.

AFU:s stora problem, vilket man genast slås av som besökare, är platsbristen och att samlingarna är utspridda på så många lokaler. Inte den mest praktiska lösningen, men möjligen en fördel ur brandsäkerhetssynpunkt, framhöll Clas Svahn. Det finns dock hopp om att samla hela arkivet till en gemensam lokal med möjlighet att tillgängliggöra och visa upp samlingarna på ett bättre sätt, inte minst den omfattande konstsamlingen. Förhandlingar och planering av en kampanjfilm pågår för fullt.

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Länkar

Summer at the Library

**Detta blogginlägg finns även på svenska**

As campus life is slowing down for the summer, here are a few notes regarding Library routines and services during the summer period.

Loan period and opening hours

From 26 May to 30 July, the loan period for books is extended. All standard loan items borrowed during this period will get the due date 20 August, provided there is no reservation on the item, in which case the loan period will be one week as usual.

Library opening hours during summer can be found in the following overview. Please note that Medical Library will be closed from 7 July to 20 July, and Campus Norrköping Library from 21 July to 3 August.

The library stacks at Valla Library have self-service hours only during the summer. LiU students and staff can access the stacks with their LiU card and other users can borrow a card to access the stacks at the library enquiry desk on the third floor in Studenthuset.

The Library’s interlibrary loan service will be closed between 7 July and 20 July, so therefore expect longer processing times of interlibrary loans during the summer.

Library exhibitions

If you are undecided about which books to read this summer, Valla Library provides recommendations of 20th-century classics in a book display on the third floor in Studenthuset. You are also welcome to suggest books that you think should be added.

Ett bokbord med böcker.

If you missed the article on DigiMaker, published at LiU’s website in April, you can check it out here: From sewing machines to 3D printing

And don’t miss the research exhibition in Studenthuset in which the Posthumanities Hub combines research and art in an informative and exciting mix.

Looking forward to the autumn, the lecture series Research just around the corner will be back with a new series of presentations of cutting edge research on the theme LiU at 50.

Linköping University Library wish you happy summer!

Sommar på biblioteket

**This blogpost is also available in English**

Under sommaren infaller en lite annan rytm på universitetet än vad som gäller under terminstid. De flesta studenter har lämnat campus och biblioteket anpassar sin verksamhet därefter. Här kommer några saker som kan vara bra att ha koll på samt några tips inför sommaren.

Längre lånetid och kortare öppettider

Under sommarperioden gäller extra lång lånetid på böcker. En bok som lånas mellan den 26 maj och den 30 juli får återlämningsdatum 20 augusti (förutom då det är kö på boken, då lånetiden blir en vecka som vanligt).

Öppettiderna är mer begränsade under sommaren än under terminstid. Två av våra bibliotek har helt stängt under några veckor: Medicinska biblioteket från den 7 till 20 juli och Campus Norrköpings bibliotek från den 21 juli till 3 augusti. Bokmagasinet på Vallabiblioteket har endast meröppet under sommaren: studenter och anställda kommer in där med LiU-kort och användare med bibliotekskort kan låna ett kort som ger åtkomst till bokmagasinet i biblioteksdisken på plan 3.

Bibliotekets chatt stänger den 5 juni klockan 16.00 och öppnar igen den 18 augusti. Du når oss hela sommaren via mejl: biblioteket@liu.se

Under perioden 7 – 20 juli håller bibliotekets fjärrlåneservice stängt. Handläggningstider av fjärrlån kommer att vara längre under sommaren.

Våra öppettider under sommaren hittar du i följande översikt: Bibliotekets avvikande öppettider

Lästips och utställningar

På Vallabiblioteket visas under sommaren en bokutställning med 1900-talsklassiker särskilt utvalda av bibliotekets personal. Du kan också lämna dina egna förslag på böcker du tycker platsar i detta sammanhang. Kanske kan följande citat fungera som inspiration till sommarläsningen:

  • ”Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös för många.” (enligt berättaren i en känd svensk dystopi)
  • ”I was neat, clean, shaved and sober, and I didn’t care who knew it.” (sagt av den mest munvige av hårdkokta detektiver)
  • “Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont.” (…och så börjar mardrömmen för denne olyckliga banktjänsteman)
  • ”Att rida, att skjuta med båge och att tala sanning.” (mottot till en bok med Afrika-tema)

Ett bokbord med böcker.

Om du skulle råka tröttna på litterära klassiker kan du istället ta del av bibliotekets högaktuella rapport om hur studenter använder generativ AI eller läsa ett reportage om den spännande verksamheten vid DigiMaker, som publicerades på LiU:s webbplats i april.

På Medicinska biblioteket får goda nyheter ur nyhetsflödet lite extra uppmärksamhet med en bokutställning som anknyter till FN:s Agenda 2030. Utställningen visas från midsommar-veckan till mitten av augusti.

Du får heller inte missa våra pågående forskningsutställningar:

För att avslutningsvis blicka framåt mot nästa termin kan vi redan nu flagga för att i höst återkommer den populära föreläsningsserien Research just around the corner, som fortsätter uppmärksamma att LiU under 2025 fyller 50 år. Många intressanta presentationer utlovas.

Trevlig sommar önskar vi på Linköpings universitetsbibliotek!

Research just around the corner, AI och science fiction

Årets omgång av föreläsningsserien Research just around the corner har nu dragit igång. Karin Axelssons föredrag om forskning om den smarta staden inledde den 28 januari, vilken följdes av föreläsning nummer två den 11 februari med Caroline Elgh och Cecilia Åsberg, som berättade om posthumaniora, ekokonst och några pågående ekokonst-projekt vid Linköpings universitet.

Med anledning av att LiU under 2025 firar 50 år som universitet kommer Research just around the corner under hela året att bjuda på en intressant mix av återblickar och spaningar mot framtiden. Flera av föreläsningarna anknyter därtill till det högaktuella ämnet artificiell intelligens: Fredrik Heintz kommer att se tillbaka på ett halvt sekels AI-forskning vid LiU och rikta blicken mot vad som står på dörren under de kommande åren. Gerhard Andersson kommer bland annat att ta upp möjligheter med AI i internetbaserad psykologisk behandling i sin föreläsning och Alessandra di Pisa kommer att berätta om det tvärdisciplinära forskningsprojektet “Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility”, som föreslår en alternativ vision för AI och robotik.

Vi kommer också att bjudas på Markus Heiligs insikter om varför vi gör det vi vet skadar oss liksom Bengt Sandins perspektiv på hur synen på barn och ungdomar har förändrats och vilka frågor som uppstår när samhällets åldersordning granskas.

AI-temat, som alltså är återkommande i årets föreläsningsserie, har varit föremål för en rad tidigare inlägg här på bloggen med utgångspunkt i science fiction. För att ännu en gång återkomma till detta tema, vill jag här bjuda på några tips på böcker och tidskrifter som utforskar AI i gränslandet mellan science fiction, filosofi och vetenskapligt grundade spekulationer:

De tidigare blogginläggen om AI och science fiction finns samlade i följande skrift, som också inkluderar ytterligare material:

Även föreläsningarna i Research just around the corner kommer garanterat ge många intressanta perspektiv på framtiden kring AI och annan spännande forskning vid LiU. Föreläsningarna äger rum tisdagar vid lunchtid, men de går också att följa via livestream och se i efterhand.

Läs mer om årets program:

Research just around the corner (liu.se)

Läs mer om LiU 50 år (liu.se)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Ett samtal om referenshantering, akademiskt skrivande och studenters bryderier

När jag själv pluggade vid LiU för många år sedan och det var dags att skriva uppsats fick vi en skrift med gult omslag om hur man skriver referenser enligt Oxfordsystemet. Dessvärre var denna skrift inte längre till någon nytta när jag senare läste en annan uppsatskurs. Nu var manualen istället orange och riktlinjerna för hur vi skulle referera såg annorlunda ut.

Att skriva referenser är något som alla studenter förr eller senare kommer att brottas med. Även om man har en instruktion att följa förekommer det specialfall och det kan vara svårt att veta exakt hur man i alla lägen ska referera och utforma sina referenser.

Lyckligtvis finns hjälpmedel att ta till och assistans att få. Min kollega Mikael Rosell arbetar med frågor som rör plagiering och referenshantering på Linköpings universitetsbibliotek. Han känner igen min egen frustration även bland dagens studenter:

Mikael: Det förekommer att studenter blir frustrerade när de ska referera enligt något annat system än som de lärt sig i ett tidigare sammanhang. Då får man som bibliotekarie ibland fungera lite som terapeut. Det är läraren som bestämmer för hen sätter betygen. Det händer att studenter försöker ta strid för ett visst sätt att referera beväpnade med olika handböcker, men jag vet inte hur sådana försök brukar avlöpa.

En del lärare är inte så strikta, utan låter studenterna välja referensstil så länge de är konsekventa.

Peter: Vad är de viktigaste skälen till att man skriver referenser i sin text?

Mikael: Det viktigaste skälet är att läsaren ska kunna hitta de källor man använt sig av. När man skriver sina referenser ska de vara konsekvent utformade och tydliga. Exakt var punkten sätts i referensen kanske inte är avgörande, men jag har sett exempel på studentarbeten där man refererat på upp till åtta olika sätt.

Ibland ser man också att viktig information om en källa saknas i referensen och det inte går att se om det är en bok eller artikel. Det kan innebära ett problem för den läsare som vill kolla upp källan, för då kan det bli mycket svårare att hitta den.

Peter: Är det något som är vanligt förekommande, att typen av källa inte framgår i referensen?

Mikael: Ja, studenter har ofta svårt att skilja olika typer av källor från varandra. I NoPlagiat, den självstudieguide om plagiering och referenshantering vi på biblioteket har utvecklat, har vi ända sedan den lanserades haft med en fråga om att identifiera om en referens är en bok, en artikel eller en webbsida. Men många har svårt för det och tror att ett bokkapitel är en artikel, exempelvis. Och i vilken grad man upplever svårigheter med det tycks inte förändra sig över tid.

Harvard kontra APA

Under vårt samtal kommer vi också in på ämnet referensstilar:

Mikael: Harvard är den svåraste referensstilen att jobba med, för det finns så många olika varianter av den. Högskolan i Borås har en jättebra guide till Harvardsystemet, Harvardguiden, som uppdateras varje år. Jag tipsar ofta om den, men inget säger att det är den enda rätta versionen av Harvard. I första hand frågar jag studenterna om de har någon guide på kursen att utgå ifrån. Annars tipsar jag om Boråsguiden.

När jag exempelvis får frågor via mejl där studenterna inte talat om vilken stil de använder brukar jag först ge exempel enligt APA (American Psychological Association).

Peter: Är just APA en referensstil som är väldigt spridd?

Mikael: Ja, men den är framför allt tacksam därför att den är standardiserad. Då blir det mycket enklare att säga vad som är en korrekt referens och inte. APA är mer enhetligt än exempelvis Harvard.

APA uppstod som en variant av Harvardsystemet, och användes ursprungligen bara för psykologiämnet, men har spritt sig till fler discipliner.

Peter: Vissa stilar dominerar alltså inom en viss disciplin eller ett visst ämne. Finns det också trender och moden i fråga om referensstilar? Var vissa stilar vanligare förr och andra mer populära idag?

Mikael: Egentligen inte vad jag kunnat se under de år jag jobbat med dessa frågor. Universitetslärare är generellt ganska konservativa och vill att studenterna använder den stil de själva använder. APA har kanske i viss mån vunnit mark men det är ingen jättetydlig trend i så fall. Vi har också marknadsfört den litegrann när lärare inte har haft några tydliga instruktioner om vilken stil deras studenter ska använda.

Att referera i sin text

Peter: Det här med hur man skriver en korrekt referens är en sak, men det allra svåraste tycker jag var när och var man skulle ange referensen: i början eller slutet av stycket, eller vid den mest centrala meningen. Ibland känns det som att referenserna blir för många och ibland för få. Vad har du för erfarenheter kring det?

Mikael: Här rör vi oss in på frågor som tangerar akademiskt skrivande, som vi på biblioteket inte pratar så mycket om i vår undervisning. Men liksom med referenshantering blir svaret ofta ”det beror på”. Det finns olika traditioner inom olika ämnen. Inom vissa ämnen/traditioner sätter man referensen i slutet av stycket (en så kallad styckereferens), men det accepteras inte inom alla ämnen, och i vissa fall sätter man hellre referensen i början av stycket.

Det finns således inga absoluta rätt eller fel, utan beror på vilken handbok man utgår från och lärarens instruktioner. Jag tipsar ibland studenterna om att de kan titta på tidigare godkända examensarbeten inom ämnet de läser. På så sätt kan de få en känsla för hur man gör.

När frågan glider in på akademiskt skrivande hänvisar vi studenterna ibland också till Språkverkstaden.

AI används mer och mer

Peter: Det här med citat och parafraser är ju ett kapitel för sig. Ett citat är ett exakt återgivande av vad någon annan skrivit eller sagt. Om man istället parafraserar, formulerar man någon annans resonemang med sina egna ord. Vad finns det att säga om det?

Mikael: Ett vanligt förfarande bland studenter när de ska parafrasera är att de utgår från formuleringen i den källa de använt och sedan skriver om texten. Men då har man bundit fast sig vid den ursprungliga formuleringen, och det blir sällan bra. Då är det bättre att man skriver utifrån vad man minns.

Numera tror jag också att AI-verktyg har börjat användas mer och mer. Man använder sig av ChatGPT eller Microsoft Copilot för att skriva om texter. Men det finns mycket osäkerhet bland studenter kring detta. Om man inte är nöjd med sin egen text, kan man då använda en AI-tjänst för att förbättra den? Det är en jätteintressant fråga, men inte så lätt att svara på. Hur man får använda AI i sina kurser är i slutändan upp till läraren.

Som tumregel brukar jag tänka att om man ersätter AI-verktyget med en människa – vad är då ok att göra? Det är ju helt ok att be en kollega om feedback på sin egen text. Men om jag ber kollegan skriva hela texten är den ju inte längre min. Om man tänker AI-verktyg istället för kollegan så kan man få lite vägledning i vad som är okej att göra, tycker jag.

Det är också jätteviktigt att vara transparant om man har använt AI och att man tydligt redovisar hur man använt verktyget.

Peter: Man kan alltså konstatera att frågor om referenshantering och plagiering ofta glider in i varandra?

Mikael: Ja, och det gäller också frågor vi får från forskare, där referenshanteringsfrågor kan tangera publiceringsfrågor. Forskare undrar ofta om de kan återanvända en text de skrivit i en ny artikel. Det kan bli väldigt komplext, och när vi får frågor om det får vi ofta hänvisa till förlaget. Ibland pekar man i sitt svar bara på olika alternativ, och det händer att man i efterhand blir fundersam över vad man egentligen har svarat på. Förhoppningsvis kan vi ge lite vägledning i alla fall.

Referenshanteringen är viktig

Peter: Vilka är de vanligaste frågorna studenter har kring referenshantering?

Mikael: ”Var ska jag sätta referensen?”, ”Hur ska jag referera i löpande text?”. Hur specifika referenser ska se ut är också en vanlig fråga. Liksom: ”Jag har hittat ett myndighetsdokument på webben, hur ska jag hänvisa till det?”

Hur man ska hantera specifika svenska dokument, till exempel SOU-er, kan ibland vara en utmaning. Eftersom det är en typ av dokument som inte förekommer i andra länder finns det därför heller inte något standardiserat sätt att referera till dem.

Sådana frågor kan ibland också vara kopplade till referenshanteringsprogram, till exempel Zotero vars Harvardvariant kan skilja sig från den som man ska använda på sin kurs. Man får då redigera referenslistan i efterhand. För att göra det är det möjligt att använda ett AI-verktyg som Copilot, som till exempel kan avlägsna parenteser om man inte ska ha sådana i sina referenser.

Jag upplever ibland att studenter undervärderar vikten av referenshantering och bara fokuserar på att skriva en bra text. Men om man glömt att notera viktig information om sina källor efter att man lämnat tillbaka sina böcker på biblioteket så kan det bli besvärligt.

Min rekommendation är att alltid se till att spara ner referensen med en gång. Genom att använda ett referenshanteringsverktyg, exempelvis Zotero eller EndNote, så får man lättare att hålla koll på sina referenser.

Det är synd när studenter som lagt mycket tid och energi på att skriva en bra text får ett sämre betyg därför att man missat i referenshanteringen.

Orosmolnet plagiering

Peter: Det här med plagiering är väl en annan fråga som studenter ofta undrar över, kan jag tänka mig…

Mikael: Ja, men jag brukar säga att man inte bör överdramatisera det här med plagiering och som student överdrivet oroa sig över att man råkat plagiera av misstag. Har man goda intentioner och försöker göra rätt så behöver man i allmänhet inte känna någon oro för det. Vissa är rädda för om man bara råkat formulera en enda mening för lik en källa så åker man dit för plagiering. Men det är stor skillnad om några enstaka meningar råkat bli identiska med någon annans formuleringar och när det handlar om 20 sidor!

Det går inte att ange en exakt procentsiffra för hur mycket likheter som gör det till ett plagiat. Synen på det kan skilja sig mellan ämnen och fakulteter. Inom teknik och naturvetenskap är det relativt vanligt med formelartade delar. Humanisters och samhällsvetares texter ser i regel lite annorlunda ut.

Många undrar också om man får använda enskilda begrepp eller om man måste omformulera dem. Men vedertagna begrepp inom ett specifikt område måste man naturligtvis använda.

Peter: Och då kan jag tänka mig att det är många som ännu inte är så bekanta med sitt ämne att man känner sig trygg med vilka begrepp som är vedertagna och vilka som inte är det…

Mikael: Ja, det är en viktig aspekt. Det är viktigt att förstå att akademiskt skrivande är något man lär sig längs vägen, att det är en färdighet som tar tid att förvärva. Man måste dock våga öva sig i att göra det genom att skriva egna texter. ”Det blir för olikt originalet!”, hör jag ibland som invändning. Men i så fall är det bättre att man hamnar åt det hållet än att man råkar plagiera. Du behöver visa vad du förstått – om det är inte din text går inte det.

Tips

  • Om du har frågor som rör referenshantering och plagiering kan du i många fall hitta ett svar i bibliotekets FAQ, kategorierna Citera och referera och Plagiering och upphovsrätt:
    Frågor och svar
  • Ett referenshanteringsprogram kan förenkla och effektivisera referenshanteringen när man skriver akademiska texter. För dig som är LiU-student eller anställd finns möjlighet att anmäla sig till bibliotekets introduktioner i Zotero och EndNote, som ges online. Läs mer på Liunet student -> Skriva och referera (inloggning med LiU-ID nödvändigt)
  • Ett alternativ till att använda ett referenshanteringprogram är Zoterobib, som är ett gratis och reklamfritt verktyg som skapar referenser av källor. Du behöver inte skapa ett konto eller installera någon programvara för att använda dig av Zoterobib (zbib.org).

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket