Biblioteken och pandemin

Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.

Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.

Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.

Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst

Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.

Student på Campus Norrköpings bibliotek
Foto: Thor Balkhed

Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs

Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.

Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.

Efter pandemin

Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.

Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.

Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Länkar till textens underlag

Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1

SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna

Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin

Impacts of the Covid-19 pandemic on the health of university students – The International Journal of Health Planning and Management

CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid

 

 

Bli inte fångad i infodemin!

Infodemi är ett nytt begrepp som betyder stor spridning av rykten och påståenden. Begreppet har myntats av Världshälsoorganisationen WHO i samband med den pågående coronapandemin.

När stora mängder information kommer ut samtidigt angående ett problem kan det bli svårt att sålla fakta från åsikter och gissningar. Samtidigt som världen överöses av falsk information publiceras även vetenskaplig information om coronaviruset snabbare och i större utsträckning än i normalläget. Det är preprints, statistiska urval och osäkra data överallt. Hur ska man egentligen tänka?

Svaret på den frågan är: Källkritiskt!

Vi har sammanställt en lista över ord som är bra att känna till när man pratar om vetenskaplig publicering. Spana även in vår lilla film om vetenskapliga källor!

Preprint – vetenskapliga artiklar publicerade innan den slutgiltiga versionen av artikeln publicerats. Detta gör man för att snabbare få ut vetenskaplig information. Viktigt att påpeka är dock att dessa artiklar inte genomgått samma granskning som den slutgiltiga versionen av artikeln. Risken att något är fel är därmed större.

Vetenskaplig tidskrift – dessa är ofta disciplinspecifika tidskrifter där artiklarna i regel genomgått kollegial granskning (peer review) innan de publicerats. Det innebär att texten har granskats av andra forskare med ämnesrelevant kompetens innan publiceringen. Författaren/författarna är oftast forskare verksamma vid ett universitet eller annat lärosäte. Målgruppen för den vetenskapliga artikeln är andra forskare/experter inom samma forskningsområde.

Läs mer om hur du tar reda på om en tidskrift är vetenskaplig: Är tidskriften vetenskaplig?

OA – Open access – tidskrifter där man kan läsa artiklarna utan prenumeration, det villa säga artiklarna är öppna för alla. Open access-tidskrifter kan både vara vetenskapliga och icke vetenskapliga.

Läs mer om nyordet infodemi

Infodemi (Institutet för språk och folkminnen)

Veckans ord: infodemi (P1 Kultur)

Skrivet av Ellinor Krutholm, bibliotekarie Vallabiblioteket

Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.