Tag: utställningar

Posted on

Utställning om AI och science fiction på Vallabiblioteket

Vad har science fiction att säga om AI? En skrift från biblioteket och en utställning utforskar frågan med hjälp av en rad LiU-forskare. Lanseringen sker under ett event i Studenthuset den 26 maj.

Skriften ”Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0” samlar bidrag från flera olika forskningsområden vid LiU och tar upp teman som människa-maskin-relationer, arbete, utbildning, makt, ansvar och hur framtider kan föreställas. Science fiction används som tankeexperiment, inspirationskälla och i vissa fall som vetenskaplig metod för att bredda och fördjupa samtalet om artificiell intelligens. Detta är den andra och väsentligt utökade upplagan av skriften, vars första upplaga publicerades 2024.

Med skriften som utgångspunkt har en utställning tagits fram som går att se på Vallabiblioteket i Studenthuset under sommaren och bit in på höstterminen 2026. I utställningen presenteras både skönlitteratur och den forskning som ligger till grund för flera av skriftens bidrag. Du kan också rösta fram den bästa berättelsen om AI och uppleva musikaliska inslag med anknytning till utställningens tema.

En monter med ett DVD-omslag, en modell av datorn HAL 9000 och en t-shirt.
Utställningen visas på plan 3 i Studenthuset på Campus Valla.
Modeller och en teckning med flygande tefat och ett antal böcker.
Även på andra platser i Studenthuset kan man hitta lästips med koppling till utställningens tema, till exempel på plan 5.

Event på temat AI i Studenthuset

Tisdag den 26 maj klockan 12.15 sker lanseringen av skriften och invigning av utställningen under ett event i Studenthuset. Besökare får också möjlighet att delta i en tävling genom att skapa ett omslag till en science fiction-bok. Mest kreativa förslag vinner.

Alla är välkomna!

 

Rösta fram bästa berättelsen om AI

För dig som har en berättelse om AI du särskilt vill rekommendera (roman, novell, film, tv-serie etc.) finns möjlighet att delta i denna omröstning:

Top 10: Bästa berättelse om AI (formulär)

Resultatet kommer att presenteras i form av en top 10-lista i anslutning till utställningen.

Musikinspiration

Utställningen ackompanjeras av stämningsfull musik i science fiction-anda från duon Simply Dead, bestående av kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Musikstycket har titeln “Threads of Destiny” och går att höra via YouTube:
Simply Dead – Threads Of Destiny

Duon har också gjort stycket “Lament Aries”, som hämtat inspiration från en känd science fiction-film:
Simply Dead – Lament Aries

Vi som arbetat med utställningen har även sammanställt följande lista med låtar och musikstycken som kan kopplas till utställningens tema. Vi har valt att vara väldigt tillåtande när det gäller hur mycket respektive verk relaterar till ämnet – i vissa fall är kopplingen till science fiction (eller AI) uppenbar, i andra fall är det stämningen eller soundet som fallit avgörandet.

Listan (i alfabetisk ordning) ser ut enligt följande:

The Alien Planet – Jerry Goldsmith

När en AI som den hemliga så kallade synteten i Alien (1979) följer sina order perfekt, vad händer med oss som inte ingår i planen?

Alien Remnants – Amanda Jones

Vad händer när AI:n döljer att den gjort sig självständig och börjar välja själv? I tv-serien Murderbot (2025) ser en AI hellre på en tv-serie än lyder order.

Also Sprach Zarathustra – Richard Strauss

Inledningen till Richard Strauss tondikt från 1896 användes av Stanley Kubrick som ledmotiv i science fiction-filmen 2001: A Space Odyssey (1968). Trots att helt ny filmmusik hade beställts kom den aldrig att användas i filmen; vid premiären bestod även den övriga musiken enbart av klassiska kompositörers verk (av Johann Strauss d.y., Aram Chatjaturjan och György Ligeti).

Blade Runner – Main Titles & Tears in Rain – Vangelis

I Blade Runner (1982) är replikanter skapade för att vara mänskliga men behandlas som något mindre. Om de kan minnas, känna och frukta döden, vad skiljer dem då från oss? Vangelis musik till filmen har blivit klassisk, inte minst stycket “Tears in Rain” från scenen där replikanten Roy Batty (Rutger Hauer) håller en monolog om livets förgänglighet och uttrycker insikten att hans korta liv nu är till ända.

Caprica – Main Theme for Solo Piano – Mark Northam

I tv-serien Caprica (2009–2010) är det sorg som är drivkraften att skapa AI, precis som i Transcendence och avsnitt i Black Mirror. Serien visar att cylonerna/cylons (AI) inte bara är skapade utan att de är resultatet av mänskliga behov, känslor och val. Konsekvensen blir dock de cylons som återvänder 58 år senare i Battlestar Galactica-serien för att utplåna mänskligheten.

Clubbed to Death – Robert D. from “The Matrix”

Om AI blir medveten och kontrollerar världen märker vi det kanske inte ens.

The Dark Side (Alternate Reality Version) – Muse

Matt Bellamy, sångare, gitarrist, pianist och huvudsaklig låtskrivare i Muse, har beskrivit låten som en skildring av frustration och ensamhet i en teknologisk värld och en kamp för att bryta sig loss från en verklighet som känns konstruerad som en slags Matrix.

Everybody Runs! – Minority Report soundtrack – John Williams

Om avancerad teknologi och AI-liknande system som i Minority Report (2002) kan bidra till att förutse och förhindra brott i framtiden, är massövervakning med AI då ett rimligt pris? Hur mycket frihet är vi beredda att ge upp för säkerhet?

Everything in its right place – Radiohead

När en artificiell verklighet känns verklig som i Vanilla Sky (2001), spelar det då någon roll vad som är sant?

Forever Young – Alphaville

Den tyska gruppen Alphavilles låt “Forever Young” (1984) återspeglar oron för kärnvapenkrig och den tillhörande musikvideon har en påtagligt apokalyptisk atmosfär. I vår tid kan låttiteln även tillskrivas en ny innebörd i ljuset av den transhumanistiska diskurs där vissa tänker sig kunna leva för evigt genom att ladda upp sitt medvetande digitalt. En coverversion av låten förekom i trailern till science fiction-filmen Gemini Man (2019).

I’ll Be Back – Remastered 2017 – Brad Fiedel

I Terminator-filmerna stoppar människan hotet för att sedan utveckla det igen. Vad säger det om oss?

Imperial March from The Empire Strikes Back – John Williams

Ett välbekant stycke för alla Star Wars-fans. “Imperial March”, även kallad “Darth Vader’s Theme”, förekom första gången i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back (Rymdimperiet slår tillbaka) från 1980.

It Came Out of the Sky – Creedence Clearwater Revival

Låten, som finns med på albumet Willy and the Poor Boys (1969), handlar om en ufo-incident och dess efterspel. John Fogerty – gruppens ledande gestalt – har själv uttryckt intresse för ufo-fenomenet, som uppenbarligen utgjort inspirationskälla för denna låt.

Lab Raid – Hans Zimmer

Om en AI som i The Creator (2023) kan uppleva världen som vi, känna och knyta band, har vi då rätt att behandla den som något annat?

Love Scene – Brad Fiedel

Mitt i kriget mellan människa och maskin i The Terminator (1984), visar en stund av kärlek sig vara avgörande för mänsklighetens framtid.

No One’s Controlling Me – Ramin Djawadi

I tv-serien Westworld (2016 – 2022) börjar allt som en extremt avancerad nöjespark där människoliknande androider är programmerade att spela upp fasta berättelser för besökare. De dör, repareras och återställs varje dag utan att minnas vad som hänt. Men serien förändras gradvis till en berättelse om medvetande, fri vilja och kontroll.

Opening / Kepler 22-b – Marc Streitenfeld

I tv-serien Raised by Wolves (2020) får en AI, som en gång var en dödsmaskin, uppdraget att vara mamma. Vad formar henne mest, det hon var, eller det hon ska bli? Kan man verkligen lita på henne?

Real Humans (Main Theme) – Rikard Borggård

Från tv-serien Äkta människor (2012). När robotar, så kallade hubotar, blir en del av svenska vardagen suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Bör hubotarna som utvecklar eget medvetande och känslor betraktas som objekt eller subjekt med egna rättigheter? Vem bär ansvaret när en hubot orsakar skada eller agerar på ett sätt som strider mot mänsklig moral?

Replicas – John Williams

Filmen A.I. Artificial Intelligence (2001), vars manus bygger på tre noveller av Brian Aldiss, handlar om en avancerad robotpojke som längtar efter att bli verklig så att han kan återfå kärleken från sin mänskliga mor. Är en maskin som kan älska mindre verklig än vi?

Starbuck Disappears – Bear McCreary

I tv-serien Battlestar Galactica (2004–2009) pågår ett krig mellan cylonerna/cylons (AI) och människan. Om inte ett sådant krig skulle pågå och vi precis som i Battlestar inte skulle kunna avgöra vad som är människa och vad som är AI, spelar det då någon roll vad man är?

Star Trek: First Contact Main Title – Jerry Goldsmith

Ledmotivet till den andra (av fyra) filmer med besättningen från tv-serien Star Trek: The Next Generation, med titeln Star Trek: First Contact (1996). I filmen kämpar Captain Picard och hans besättning (inklusive androiden Data) mot de cybernetiska borgerna (”the Borg”). När en av karaktärerna först får höra om de fientliga utomjordingarna fäller hon repliken: ”Borg? Sounds Swedish…”.

Star Trek: The Motion Picture Main Theme – Jerry Goldsmith

Ett främmande objekt närmar sig jorden och förstör allting i sin väg i den första Star Trek-filmen från 1979 (som var en fortsättning på tv-serien från 1966-1969). AI visar sig vara en avgörande faktor.

Stealing The Code – Ben Salisbury, Geoff Barrow

Devs (2020) är en filosofisk sci-fi-thriller i miniserieform skapad av Alex Garland som gjorde Ex_Machina. Huvudrollen är mjukvaruingenjören Lily Chan som försöker ta reda på vad den hemliga avdelningen på det mystiska techbolaget i Silicon Valley egentligen gör. I en värld där allt kan förutsägas om man bara har tillräckligt med data, vad händer då med fri vilja?

Transformation – Vince Pope
Smashing the Quoomputer – Ames Bessada
MetallicaFan – Daniel Pemberton

Tre låtar från de AI-relaterade avsnitten “Be Right Back”, “Joan is Awful” och “USS Callister” i tv-serien Black mirror (2011). När AI återskapar en människa från data, är det verkligen samma person, eller bara ett eko? När AI börjar skapa våra liv åt oss, vem äger egentligen vår identitet? När digitala kopior får medvetande, har de rätt att vara fria?

The Orchid – Jeff Russo

I tv-serien Alien: Earth (2025), var går gränsen när liv och teknik smälter samman?

Space Oddity – 2015 Remaster – David Bowie

Det har sagts att David Bowie skrev låten starkt influerad av 2001: A Space Odyssey. I filmen får vi se vad som händer när den perfekta datorn, HAL 9000, börjar tvivla på människan.

The Turing Test – Ben Salisbury, Geoff Barrow

Kanske kan man se filmen Ex_Machina (2014) som ett omvänt så kallat Turingtest, där maskinen inte bara bevisar sin intelligens utan också aktivt testar och manipulerar människan. Hur kommer AI att manipulera oss?

The Visitors – Abba

Vilka är de mystiska besökare som omnämns i Abba-låten “The Visitors” från albumet med samma namn från 1981? I sf-berättelser syftar begreppet ”visitors” (besökare) ofta på utomjordingar, men låttexten av Björn Ulvaeus anses handla om förföljelse av oliktänkare i det forna Sovjetunionen och de psykologiska konsekvenserna av att leva i totalitära stater. “The Visitors” har på så vis tematik gemensamt med klassiska dystopier som George Orwells 1984 och Ray Bradburys Fahrenheit 451. Gruppen har på senare år gått i bräschen för avancerad teknik med sin avatar-föreställning ABBA Voyage och Ulvaeus har i intervjuer uttryckt sitt intresse för AI och den betydelse tekniken kan komma att spela inom musiken.

“We’re Not Programs, GERTY, We’re People” – Clint Mansell

Skaparen av filmen Moon (2009) inspirerades nog av HAL 9000 i 2001: A Space Odyssey när han skapade AI:n GERTY med dess lugna röst. Vad händer när den enda du kan lita på, GERTY, också döljer något som förändrar allt?

Why Are You So Afraid of This – Mychael Danna

Rädslan för AI som i Transcendence (2014) handlar kanske inte om vad den gör, utan om vad den kan bli?

Zion – Fluke

I de första Matrix-filmerna är Zion den sista fria staden för människor utanför Matrix, en plats för dem som inte accepterar illusionen. Neo får veta att Zion har byggts upp och förstörts flera gånger tidigare. Hur fria är vi om vi upprepar samma mönster om och om igen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie på Vallabiblioteket och Sara Läthén, kommunikatör vid Kommunikations- och marknadsavdelningen

Läs mer

Vad kan science fiction lära oss om AI? (liu.se)

Posted on

Bibliotopia: en framtidsspaning om läsning och bibliotek

**This blog post is also available in English**

I samband med Bokfesten – Linköpings universitetsbiblioteks bokmässa som äger rum i Studenthuset på Campus Valla torsdag den 6 november – startar utställningen Bibliotopia, som presenterar olika (möjliga) framtider kring bibliotek och läsning.

Här berättar vi som jobbat med utställningen om hur den har tagits fram och ger några smakprov på vad som ingår.

Spekulativa framtidsspaningar

Under våren 2025 har Linköpings universitetsbibliotek jobbat med spekulativa framtidsspaningar. Vi har genomfört fem workshops: en med bibliotekets ledning, en med biblioteksmedarbetare, en med studenter och två med förskolebarn (i samarbete med Mantorps bibliotek).

Vi har utgått ifrån spelet The Thing from the Future och, med hjälp av Cornelia Linderoth, doktorand vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), anpassat det utifrån vår kontext.

The Thing from the Future är ett fantasispel som utmanar spelare att tillsammans och var för sig beskriva olika alternativa framtidsscenarier. Spelets mål är att skapa underhållande, men tankeväckande beskrivningar av hypotetiska framtidsscenarier. I vår version av spelet skapas prompter med hjälp av fyra kort: Kontext, Utveckling, Uppgift/Objekt och Känsla. Kontexten förblir densamma genom spelets gång: biblioteket som både fysisk plats och koncept. Vi har även skapat ytterligare en förenklad variant av spelet som vi har använt när vi hållit workshops med barn.

Workshopen går ut på att generera idéer. Med hjälp av olika ”promter” spekulerar gruppen tillsammans och enskilt om olika framtida scenarion utifrån spelets olika kort. De idéer som framkommit har sammanställts, varefter biblioteksmedarbetare utifrån varje workshop skapat sammanhängande texter med hjälp av AI-verktyget Copilot. Texterna har fått olika genrer: en dikt, en pjäs, en novell, en tecknad serie och två sagor. I utställningen kan man ta del av texterna i olika format.

Mellan hopp och förtvivlan

En del av materialet från workshoparna har bearbetats till dikter. Här är ett exempel utifrån workshopen med bibliotekets ledning som utgick från en positiv känsla:

Reglerad Framtid

Vi andas ut.
Det som en gång var kaos
har nu fått ramar, riktning, ro.
Staten styr – inte med järnhand,
utan med öppenhet och demokrati.

Boken –
inte längre en form,
utan många.
Den lyssnar, talar, visar,
byter språk utan att blinka,
anpassar sig efter varje läsares behov.

Allt är tillgängligt.
Fritt.
Inga murar av licenser,
inga låsta bokmagasin.
Kursböcker, romaner, fakta –
allt finns tillgängligt för alla.

Vi laddar ner,
vi lånar ut,
vi läser med ögon, öron, händer.
Vi går in i berättelserna,
frågar dem,
och de svarar.

Tekniken hjälper den som behöver,
text blir tal,
bild blir begriplig.
AI-böcker är tydligt uppmärkta,
och skönlitteraturen blomstrar –
människans röst har inte tystnat.

Jämte tekniken –
finns den tryckta boken kvar,
som en vän från förr.
Kurslitteraturen interagerar med oss,
och vi har lärt oss läsa igen.

Vi bär inte längre oron
för teknikens nyckfullhet.
Vi bär kunskapen,
tillsammans människa och maskin.

Ett långt rum med stora fönster och en installation hängande från taket.

Gästprofessor medverkar

Medverkar i utställningen gör också Athena Farrokhzad, som är gästprofessor i språk och kultur i Tage Danielssons namn. Hon har skrivit en dikt som också utgår från workshopmaterialet.

Här kan du lyssna på hennes egen inläsning av dikten ”I framtiden”.

Bibliomancer

Bibliomancer är en berättelse som skapats med utgångspunkt i den workshop som hölls med biblioteksmedarbetare. Utifrån materialet skrevs en cyberpunk-inspirerad novell med visst stöd av Copilot som sedan bearbetades till en tecknad serie. Berättelsen utspelar sig i ett dystopiskt framtida samhälle efter en katastrofal händelse som kallas för ”Nedsläckningen”.

Vilken roll kan bibliotek spela i ett sådant samhälle? Hur inhämtar och bearbetar människor information i en värld där gränserna mellan människa och maskin alltmer suddas ut?

Två rutor ur en tecknad serie, den första föreställer en man och den andra en kvinnlig robot.
Två rutor ur serien Bibliomancer. Bild: Ulf Lindgren

Här kan du läsa en elektronisk version av serien: Bibliomancer

Sagoboken som kunde allt

Sagoboken som kunde allt är baserad på en framtidsspaning med 6-åringar från Mantorp som gjordes i samarbete med Mantorps bibliotek. När vi framtidsspanade med barnen använde vi en förenklad variant av spelet The Thing from the Future.

Från framtidsspaningen:

Barnen älskar biblioteket, för där finns böcker om allt – från flygande katter till Titanic! Ibland är böcker sorgliga, ibland magiska med vingar som kan lyfta dig upp i luften. Men akta dig för Godzilla, som smyger runt och äter upp böcker! På biblioteket kan man lära sig, drömma och resa till nya världar, bara genom att bläddra. För böcker är alltid ett äventyr – även när de är lite konstiga.

En annan av berättelserna i sagoform är Sagan om det magiska under mattan-biblioteket.

Detta och mycket annat kan du tal del av i utställningen Bibliotopia i Studenthuset, som visas till och med 30 januari 2026. Välkommen!

En utställning med skärmar, en hylla med böcker och olika bokstäver och tecken hängande i taket.
Utställningen går att ses på plan 3 i Studenthuset. Bild: Peter Igelström

Presentation av utställningen under Bokfesten

Missa inte inslaget under Bokfesten den 6 november klockan 12.10 – 12.20 då Anya Feltreuter presenterar utställningen på Stora scenen (Lövverket).

Posted on

Premiär på utställningen Bilden och berättelsen – Campus Norrköpings bibliotek den 29 september

Det är på fredag det händer! Utställningen ”Bilden och Berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur” har vernissage under Kulturnatten i Norrköping. De medverkande forskarna finns på plats och berättar om betydelsen av serier och populärkultur som ett sätt att lära. Vi på biblioteket har pratat lite med Lars Wallner, en av forskarna vars arbete ligger till grund för utställningen.

Varför ska man komma och titta på denna utställning?

– Utställningen visar den senaste forskningen om att använda serier och annan populärkultur i olika skolformer, från grundskola till gymnasium. Tv-serier, serietidningar, film och spel brukar ofta anklagas för att göra oss dumma – men vi försöker visa att de faktiskt kan vara bra att använda i skolan! Både som elev, student, lärare och förälder kan man lära sig mycket om vad populärkultur kan ha för betydelse för att lära sig saker – kanske kan du lära dig mer om din favoritsysselsättning!

Och vad har varit roligast med att ta fram utställningen?

– Det roligaste med att skapa utställningen har varit att samarbeta som forskare, lärare och bibliotekarier för att komma på det bästa sättet att visa upp den kunskap som vi har från forskningen. Eftersom vi som forskare nästan alltid bara skriver om det vi kommer fram till så är det roligt att försöka hitta andra sätt: bilder, video, aktiviteter, som kan visa vårt arbete.

Vilka intryck vill ni att man ska ta med sig från utställningen?

– Det viktigaste man kan lära sig från utställningen är att serier, film, spel och annat kan lära oss mycket om varandra, om hur vi pratar med varandra, vilka vi är och vad vi tycker är viktigt i livet. Vi hoppas framför allt att lärare och andra vuxna ska få ett större intresse för barn och ungas fritidsintressen och förstå hur viktigt det är att engagera sig i vad barn och unga tycker är roligt!

Invigningen äger rum den 29 september 2023, klockan 13.00–15.00.

Utställningen pågår fram till den 2 januari 2024, och riktar sig till både till stora och små. Välkommen!

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Läs mer om utställningen

Bilden och berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur

Posted on

Från fysisk utställning till digital – bibliotekets utställningar under pandemiåret

 

Under det senaste årets pandemiläge har möjligheterna att ta del av bibliotekets utställningar inte varit de bästa. Linköpings universitetsbibliotek arbetar aktivt med utställningsverksamhet och i normalläge finns det möjlighet att beskåda en eller flera utställningar på varje campusbibliotek. Här presenterar vi några möjligheter att helt eller delvis ta del av aktuella utställningar i digitalt format.

Wood is Good!

Utställning på Campus Norrköpings bibliotek som ställer frågan: Hur kan forskning och kunskap om skogen revolutionera världen? Se en digital version här: Wood is good

Motstånd

En annan aktuell utställning på Campus Norrköping är affischutställningen Motstånd som är producerad av Forum för Levande historia. Utställningen sattes upp i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari och lyfter fram personer som stod emot, gick mot strömmen och tog kampen mot nazismen.

Motstånd visas på ett pandemisäkert sätt i bibliotekets fönster ut mot Bredgatan fram till 5 februari. Läs gärna LiU-artikeln “Förintelsens vittnesmål lyfts under demokratidagar” som även tar upp utställningen.

Motstånd visas även på Medicinska biblioteket.

Fotoutställning: Utblickar – LiU i Kenya

En utställning på Medicinska biblioteket med bilder från LiU:s samarbete med Moi University i Kenya. Läs mer om samarbetet och se ett urval bilder här: Lyckat samarbete med Moi University.

Människan i medicinen

På Vallabiblioteket i Studenthuset visas vandringsutställningen Människan i medicinen, som är skapad av forskaren Jelmer Brüggemann och med bilder tagna av Anna Nielsen från Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Utställningen har möjliggjorts genom ett så kallat VFN-bidrag (Verifiering för nyttiggörande) från Linköpings universitet.

Människan i medicinen visades först på Medicinska biblioteket i slutet av 2019 och början av 2020. Framöver kommer den att finnas till beskådan på Campus Norrköpings bibliotek. Utställningens olika teman presenteras på liu.se: Människan i medicinen.

 

Distansläget – ur några LiU-anställdas perspektiv

När distansläget på Linköpings universitet startade i mars 2020 fick utställningsverksamheten pausas. Arbetet med att planera framtida utställningar har dock inte stannat av och vi började också utforska hur utställningar kunde anordnas helt digitalt. Ett första resultat blev Distansläget – ur några LiU-anställdas perspektiv.

Läs mer

Mer om universitetsbibliotekets utställningar

 

Skrivet av: Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket