Tag: AI

Posted on

Utställning om AI och science fiction på Vallabiblioteket

Vad har science fiction att säga om AI? En skrift från biblioteket och en utställning utforskar frågan med hjälp av en rad LiU-forskare. Lanseringen sker under ett event i Studenthuset den 26 maj.

Skriften ”Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0” samlar bidrag från flera olika forskningsområden vid LiU och tar upp teman som människa-maskin-relationer, arbete, utbildning, makt, ansvar och hur framtider kan föreställas. Science fiction används som tankeexperiment, inspirationskälla och i vissa fall som vetenskaplig metod för att bredda och fördjupa samtalet om artificiell intelligens. Detta är den andra och väsentligt utökade upplagan av skriften, vars första upplaga publicerades 2024.

Med skriften som utgångspunkt har en utställning tagits fram som går att se på Vallabiblioteket i Studenthuset under sommaren och bit in på höstterminen 2026. I utställningen presenteras både skönlitteratur och den forskning som ligger till grund för flera av skriftens bidrag. Du kan också rösta fram den bästa berättelsen om AI och uppleva musikaliska inslag med anknytning till utställningens tema.

En monter med ett DVD-omslag, en modell av datorn HAL 9000 och en t-shirt.
Utställningen visas på plan 3 i Studenthuset på Campus Valla.
Modeller och en teckning med flygande tefat och ett antal böcker.
Även på andra platser i Studenthuset kan man hitta lästips med koppling till utställningens tema, till exempel på plan 5.

Event på temat AI i Studenthuset

Tisdag den 26 maj klockan 12.15 sker lanseringen av skriften och invigning av utställningen under ett event i Studenthuset. Besökare får också möjlighet att delta i en tävling genom att skapa ett omslag till en science fiction-bok. Mest kreativa förslag vinner.

Alla är välkomna!

 

Rösta fram bästa berättelsen om AI

För dig som har en berättelse om AI du särskilt vill rekommendera (roman, novell, film, tv-serie etc.) finns möjlighet att delta i denna omröstning:

Top 10: Bästa berättelse om AI (formulär)

Resultatet kommer att presenteras i form av en top 10-lista i anslutning till utställningen.

Musikinspiration

Utställningen ackompanjeras av stämningsfull musik i science fiction-anda från duon Simply Dead, bestående av kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Musikstycket har titeln “Threads of Destiny” och går att höra via YouTube:
Simply Dead – Threads Of Destiny

Duon har också gjort stycket “Lament Aries”, som hämtat inspiration från en känd science fiction-film:
Simply Dead – Lament Aries

Vi som arbetat med utställningen har även sammanställt följande lista med låtar och musikstycken som kan kopplas till utställningens tema. Vi har valt att vara väldigt tillåtande när det gäller hur mycket respektive verk relaterar till ämnet – i vissa fall är kopplingen till science fiction (eller AI) uppenbar, i andra fall är det stämningen eller soundet som fallit avgörandet.

Listan (i alfabetisk ordning) ser ut enligt följande:

The Alien Planet – Jerry Goldsmith

När en AI som den hemliga så kallade synteten i Alien (1979) följer sina order perfekt, vad händer med oss som inte ingår i planen?

Alien Remnants – Amanda Jones

Vad händer när AI:n döljer att den gjort sig självständig och börjar välja själv? I tv-serien Murderbot (2025) ser en AI hellre på en tv-serie än lyder order.

Also Sprach Zarathustra – Richard Strauss

Inledningen till Richard Strauss tondikt från 1896 användes av Stanley Kubrick som ledmotiv i science fiction-filmen 2001: A Space Odyssey (1968). Trots att helt ny filmmusik hade beställts kom den aldrig att användas i filmen; vid premiären bestod även den övriga musiken enbart av klassiska kompositörers verk (av Johann Strauss d.y., Aram Chatjaturjan och György Ligeti).

Blade Runner – Main Titles & Tears in Rain – Vangelis

I Blade Runner (1982) är replikanter skapade för att vara mänskliga men behandlas som något mindre. Om de kan minnas, känna och frukta döden, vad skiljer dem då från oss? Vangelis musik till filmen har blivit klassisk, inte minst stycket “Tears in Rain” från scenen där replikanten Roy Batty (Rutger Hauer) håller en monolog om livets förgänglighet och uttrycker insikten att hans korta liv nu är till ända.

Caprica – Main Theme for Solo Piano – Mark Northam

I tv-serien Caprica (2009–2010) är det sorg som är drivkraften att skapa AI, precis som i Transcendence och avsnitt i Black Mirror. Serien visar att cylonerna/cylons (AI) inte bara är skapade utan att de är resultatet av mänskliga behov, känslor och val. Konsekvensen blir dock de cylons som återvänder 58 år senare i Battlestar Galactica-serien för att utplåna mänskligheten.

Clubbed to Death – Robert D. from “The Matrix”

Om AI blir medveten och kontrollerar världen märker vi det kanske inte ens.

The Dark Side (Alternate Reality Version) – Muse

Matt Bellamy, sångare, gitarrist, pianist och huvudsaklig låtskrivare i Muse, har beskrivit låten som en skildring av frustration och ensamhet i en teknologisk värld och en kamp för att bryta sig loss från en verklighet som känns konstruerad som en slags Matrix.

Everybody Runs! – Minority Report soundtrack – John Williams

Om avancerad teknologi och AI-liknande system som i Minority Report (2002) kan bidra till att förutse och förhindra brott i framtiden, är massövervakning med AI då ett rimligt pris? Hur mycket frihet är vi beredda att ge upp för säkerhet?

Everything in its right place – Radiohead

När en artificiell verklighet känns verklig som i Vanilla Sky (2001), spelar det då någon roll vad som är sant?

Forever Young – Alphaville

Den tyska gruppen Alphavilles låt “Forever Young” (1984) återspeglar oron för kärnvapenkrig och den tillhörande musikvideon har en påtagligt apokalyptisk atmosfär. I vår tid kan låttiteln även tillskrivas en ny innebörd i ljuset av den transhumanistiska diskurs där vissa tänker sig kunna leva för evigt genom att ladda upp sitt medvetande digitalt. En coverversion av låten förekom i trailern till science fiction-filmen Gemini Man (2019).

I’ll Be Back – Remastered 2017 – Brad Fiedel

I Terminator-filmerna stoppar människan hotet för att sedan utveckla det igen. Vad säger det om oss?

Imperial March from The Empire Strikes Back – John Williams

Ett välbekant stycke för alla Star Wars-fans. “Imperial March”, även kallad “Darth Vader’s Theme”, förekom första gången i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back (Rymdimperiet slår tillbaka) från 1980.

It Came Out of the Sky – Creedence Clearwater Revival

Låten, som finns med på albumet Willy and the Poor Boys (1969), handlar om en ufo-incident och dess efterspel. John Fogerty – gruppens ledande gestalt – har själv uttryckt intresse för ufo-fenomenet, som uppenbarligen utgjort inspirationskälla för denna låt.

Lab Raid – Hans Zimmer

Om en AI som i The Creator (2023) kan uppleva världen som vi, känna och knyta band, har vi då rätt att behandla den som något annat?

Love Scene – Brad Fiedel

Mitt i kriget mellan människa och maskin i The Terminator (1984), visar en stund av kärlek sig vara avgörande för mänsklighetens framtid.

No One’s Controlling Me – Ramin Djawadi

I tv-serien Westworld (2016 – 2022) börjar allt som en extremt avancerad nöjespark där människoliknande androider är programmerade att spela upp fasta berättelser för besökare. De dör, repareras och återställs varje dag utan att minnas vad som hänt. Men serien förändras gradvis till en berättelse om medvetande, fri vilja och kontroll.

Opening / Kepler 22-b – Marc Streitenfeld

I tv-serien Raised by Wolves (2020) får en AI, som en gång var en dödsmaskin, uppdraget att vara mamma. Vad formar henne mest, det hon var, eller det hon ska bli? Kan man verkligen lita på henne?

Real Humans (Main Theme) – Rikard Borggård

Från tv-serien Äkta människor (2012). När robotar, så kallade hubotar, blir en del av svenska vardagen suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Bör hubotarna som utvecklar eget medvetande och känslor betraktas som objekt eller subjekt med egna rättigheter? Vem bär ansvaret när en hubot orsakar skada eller agerar på ett sätt som strider mot mänsklig moral?

Replicas – John Williams

Filmen A.I. Artificial Intelligence (2001), vars manus bygger på tre noveller av Brian Aldiss, handlar om en avancerad robotpojke som längtar efter att bli verklig så att han kan återfå kärleken från sin mänskliga mor. Är en maskin som kan älska mindre verklig än vi?

Starbuck Disappears – Bear McCreary

I tv-serien Battlestar Galactica (2004–2009) pågår ett krig mellan cylonerna/cylons (AI) och människan. Om inte ett sådant krig skulle pågå och vi precis som i Battlestar inte skulle kunna avgöra vad som är människa och vad som är AI, spelar det då någon roll vad man är?

Star Trek: First Contact Main Title – Jerry Goldsmith

Ledmotivet till den andra (av fyra) filmer med besättningen från tv-serien Star Trek: The Next Generation, med titeln Star Trek: First Contact (1996). I filmen kämpar Captain Picard och hans besättning (inklusive androiden Data) mot de cybernetiska borgerna (”the Borg”). När en av karaktärerna först får höra om de fientliga utomjordingarna fäller hon repliken: ”Borg? Sounds Swedish…”.

Star Trek: The Motion Picture Main Theme – Jerry Goldsmith

Ett främmande objekt närmar sig jorden och förstör allting i sin väg i den första Star Trek-filmen från 1979 (som var en fortsättning på tv-serien från 1966-1969). AI visar sig vara en avgörande faktor.

Stealing The Code – Ben Salisbury, Geoff Barrow

Devs (2020) är en filosofisk sci-fi-thriller i miniserieform skapad av Alex Garland som gjorde Ex_Machina. Huvudrollen är mjukvaruingenjören Lily Chan som försöker ta reda på vad den hemliga avdelningen på det mystiska techbolaget i Silicon Valley egentligen gör. I en värld där allt kan förutsägas om man bara har tillräckligt med data, vad händer då med fri vilja?

Transformation – Vince Pope
Smashing the Quoomputer – Ames Bessada
MetallicaFan – Daniel Pemberton

Tre låtar från de AI-relaterade avsnitten “Be Right Back”, “Joan is Awful” och “USS Callister” i tv-serien Black mirror (2011). När AI återskapar en människa från data, är det verkligen samma person, eller bara ett eko? När AI börjar skapa våra liv åt oss, vem äger egentligen vår identitet? När digitala kopior får medvetande, har de rätt att vara fria?

The Orchid – Jeff Russo

I tv-serien Alien: Earth (2025), var går gränsen när liv och teknik smälter samman?

Space Oddity – 2015 Remaster – David Bowie

Det har sagts att David Bowie skrev låten starkt influerad av 2001: A Space Odyssey. I filmen får vi se vad som händer när den perfekta datorn, HAL 9000, börjar tvivla på människan.

The Turing Test – Ben Salisbury, Geoff Barrow

Kanske kan man se filmen Ex_Machina (2014) som ett omvänt så kallat Turingtest, där maskinen inte bara bevisar sin intelligens utan också aktivt testar och manipulerar människan. Hur kommer AI att manipulera oss?

The Visitors – Abba

Vilka är de mystiska besökare som omnämns i Abba-låten “The Visitors” från albumet med samma namn från 1981? I sf-berättelser syftar begreppet ”visitors” (besökare) ofta på utomjordingar, men låttexten av Björn Ulvaeus anses handla om förföljelse av oliktänkare i det forna Sovjetunionen och de psykologiska konsekvenserna av att leva i totalitära stater. “The Visitors” har på så vis tematik gemensamt med klassiska dystopier som George Orwells 1984 och Ray Bradburys Fahrenheit 451. Gruppen har på senare år gått i bräschen för avancerad teknik med sin avatar-föreställning ABBA Voyage och Ulvaeus har i intervjuer uttryckt sitt intresse för AI och den betydelse tekniken kan komma att spela inom musiken.

“We’re Not Programs, GERTY, We’re People” – Clint Mansell

Skaparen av filmen Moon (2009) inspirerades nog av HAL 9000 i 2001: A Space Odyssey när han skapade AI:n GERTY med dess lugna röst. Vad händer när den enda du kan lita på, GERTY, också döljer något som förändrar allt?

Why Are You So Afraid of This – Mychael Danna

Rädslan för AI som i Transcendence (2014) handlar kanske inte om vad den gör, utan om vad den kan bli?

Zion – Fluke

I de första Matrix-filmerna är Zion den sista fria staden för människor utanför Matrix, en plats för dem som inte accepterar illusionen. Neo får veta att Zion har byggts upp och förstörts flera gånger tidigare. Hur fria är vi om vi upprepar samma mönster om och om igen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie på Vallabiblioteket och Sara Läthén, kommunikatör vid Kommunikations- och marknadsavdelningen

Läs mer

Vad kan science fiction lära oss om AI? (liu.se)

Posted on

Undervisningens utmaningar – ett bibliotekarieperspektiv

Under de senaste åren har villkoren för bibliotekariers undervisning vid landets universitet förändrats. Minskad studentnärvaro och AI-verktygens intåg är ett par av dessa förändringar.

Den minskade studentnärvaron – ett allt vanligare inslag i många utbildningar – märks även i biblioteksundervisningen. Detta är inte ett isolerat biblioteksproblem, utan speglar också utvecklingen för många utbildningsprogram.

Samtidigt märks en minskning i antalet studenter som söker individuell handledning. Kanske känner studenterna att de redan har de verktyg de behöver, eller så är det fortfarande otydligt vilket stöd bibliotekets handledning faktiskt ger. AI-baserade verktyg kan troligen också fungera som ett alternativ för många studenter. AI förändrar därför inte bara studenternas arbetssätt, utan också bibliotekariers pedagogiska roll. Det som tidigare för bibliotekarien framför allt handlade om att vägleda studenter till relevanta artiklar i rätt databaser omfattar numera även att stödja dem i att förstå hur kunskap produceras och i att kritiskt granska AI-genererat material.

Ytterligare en central utmaning är att komma in vid rätt tidpunkt i studenternas utbildning. Om biblioteksundervisningen ges för tidigt upplevs den som irrelevant; ges den för sent har många redan missat chansen att utveckla viktiga färdigheter. I ett landskap där studenter rör sig alltmer flexibelt mellan digitala verktyg, självstudier och hybridundervisning krävs det mer än någonsin att bibliotekets moment knyts tajt till kursens behov och studenternas faktiska arbetsprocesser. Att synkronisera rätt innehåll vid rätt tillfälle har blivit både svårare och viktigare.

För att universitetet ska kunna säkra studenternas förmåga att navigera ett allt mer komplext informationslandskap, behöver bibliotekets undervisning ses som en strategisk resurs. Det kräver planering, samarbete och att biblioteken får utrymme att möta studenterna där de verkligen befinner sig.

Skrivet av Karolina Schröder, bibliotekarie, Medicinska biblioteket & Benjamin Forsberg, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Pedagogikdagen 2026

I anslutning till Pedagogikdagen 2026 publicerar biblioteket en serie blogginlägg och nyhetsnotiser på temat bibliotekets undervisning. Nyheterna publiceras på Liunet medarbetare/Stöd till utbildning (för LiU-anställda – inloggning med LiU-ID krävs).

Posted on

Reflektioner kring studenter och generativ AI

Som undervisande bibliotekarie möter jag och mina kollegor studenter från samtliga fakulteter vid universitetet i olika typer av undervisningssammanhang. Vi möter varje vecka blivande ingenjörer, lärare, jurister, ekonomer, psykologer och många fler. De befinner sig på olika platser i sina utbildningar och på olika platser i sitt förhållande till generativ AI (GAI).

Det som har slagit mig är dels hur ojämn kunskapen är i olika studentgrupper, men också hur försiktigt samtalen med mig ofta börjar. Om jag frågar rakt ut hur många som använder GAI i sina studier är det vanligt att bara några få händer höjs. Berättar jag däremot först att jag själv dagligen använder generativ AI i mitt arbete och därefter ställer samma fråga händer något och fler händer åker upp. Ibland nästan alla. Det är som om studenterna först vill försäkra sig om att det är okej och jag tolkar försiktigheten som AI-skam.

Samtidigt vet vi att användningen är utbredd. Under 2025 skrev jag tillsammans med kollegor rapporten Studenters användning av generativ AI i samband med studier. I den undersökte vi hur studenter vid Linköpings universitet använder generativ AI. Resultaten visade att en mycket stor andel använder det regelbundet, många flera gånger i veckan eller dagligen. Det finns alltså en diskrepans mellan hur vi pratar om den egna användningen av GAI och hur ofta vi faktiskt använder oss av dessa verktyg.

Men det som gjorde störst intryck på mig i arbetet med rapporten var inte hur många som använder GAI, utan hur osäkra många känner sig. Studenter beskriver att riktlinjer kan skilja sig mellan kurser, ibland till och med inom samma program. Vissa lärare uppmuntrar ett reflekterat användande, andra är mer restriktiva. Många studenter uttrycker en oro för att råka göra fel och att oavsiktligt passera en gräns och bli anklagade för fusk. Mycket få studenter har reflekterat över användarvillkor, datalagring eller upphovsrättsliga aspekter. Det är inte konstigt, dessa frågor har också vi som undervisar svårt både att förklara och förstå, trots att de är viktiga i en akademisk kontext.

När vi under arbetet med rapporten undersökte studenternas behov av stöd efterfrågade en stor majoritet tydligare vägledning, konkreta exempel och möjlighet att diskutera gränsdragningar. För mig är det ett tecken på ansvarstagande. Studenter vill göra rätt men de behöver hjälp att förstå vad ”rätt” innebär i olika sammanhang. Svårast av allt är att förstå vilken typ av användning som bidrar till det egna lärandet. Kan vi själva alltid avgöra vad som bidrar till detta?

Ytterligare något jag tänkt mycket på och som uttrycks av studenter jag pratar med i undervisningssammanhang är att GAI beskrivs både som ett stöd, ett bollplank, ett sätt att förstå svåra texter, samtidigt som det finns en oro för att bli mindre självständig, för att tappa sin egen röst eller för att utbildningens villkor förändras på ett sätt som är svårt att överblicka. De här känslorna ryms ofta i en och samma person.

GAI är redan en del av studenternas studievardag. Jag ser det som en viktig del av bibliotekets uppdrag att hjälpa till att navigera i den verkligheten med nyfikenhet och ett tydligt fokus på akademisk integritet. För mig och mina kollegor på universitetsbiblioteket handlar det inte om att vara för eller emot GAI. Det handlar om att vara närvarande i utvecklingen. Vår ambition är att bidra med kunskap, sammanhang och reflektion och att skapa utrymme för samtal där osäkerhet får finnas.

Samtidigt är det inte är en fråga som biblioteket kan eller bör bära ensamt. Om vi vill möta studenternas osäkerhet behöver vi göra det gemensamt. Den oro vi möter handlar inte bara om risken att göra fel under studietiden. I samtalen med studenter märks också en mer långsiktig osäkerhet. Vad kommer GAI att betyda för mitt framtida yrke? Kommer mina kunskaper att vara relevanta? Hur påverkas mina möjligheter på arbetsmarknaden?

Den typen av frågor förtjänar att tas på allvar.

Skrivet av Rebecka Öhrn, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Pedagogikdagen 2026

I anslutning till Pedagogikdagen 2026 publicerar biblioteket en serie blogginlägg och nyhetsnotiser på temat bibliotekets undervisning. Nyheterna publiceras på Liunet medarbetare/Stöd till utbildning (för LiU-anställda – inloggning med LiU-ID krävs).

Posted on

“Om AI ska göra allt åt mig – vad är då poängen med att plugga?”

Under våren 2025 genomförde Linköpings universitetsbibliotek en undersökning för att ta reda på hur studenter använder generativ AI i sina studier. Resultaten visar tydligt att AI har blivit en självklar del av många studenters vardag: 63 procent använder generativ AI flera gånger i veckan eller dagligen. Verktyg som ChatGPT och Copilot används främst för att sammanfatta texter, hitta information, förbättra språk och struktur – men även för att få idéer, förstå komplexa begrepp eller ge feedback på texter.

Det handlar alltså inte om fusk, utan om att effektivisera och stötta det egna lärandet. Eller?

Svår gränsdragning

Flera av de studenter som deltog i undersökningen uttryckte oro över vad AI-användning innebär för det egna lärandet och för akademisk hederlighet. Många lyfte att det ibland är svårt att avgöra vad som faktiskt är ett ”eget arbete”, särskilt när AI används för att generera text eller idéer. Det väcker frågor om var gränsen går mellan att få hjälp och att fuska. En återkommande farhåga var att AI gör det lätt att ta genvägar, vilket i sin tur riskerar att urholka studentens tro på betydelsen av sitt eget lärande och arbete. En student valde till och med att låta ChatGPT svara på enkäten, som ett ironiskt sätt att illustrera att man snabbt kan bli beroende av AI:s stöd och börja ifrågasätta poängen med att plugga överhuvudtaget.

Det mest intressanta är kanske just denna ambivalens. AI är både ett kraftfullt verktyg och en möjlig fallgrop. Det kan hjälpa studenter att komma igång, förstå mer, tänka fritt och nytt. Men det kan också stå i vägen för den mödosamma men nödvändiga processen att verkligen förstå något på djupet och göra misstag längs vägen. En AI är snabb, men lärande är långsamt.

Samtidigt är det viktigt att inte drabbas av moralpanik. Vår undersökning visar att många studenter faktiskt använder AI för att utveckla sitt kritiska tänkande, inte ersätta det. Verktygen blir då ett slags digitalt bollplank snarare än en genväg. Flera studenter beskrev till exempel hur de använder AI för att få alternativa infallsvinklar eller för att bättre förstå svåra texter. Och när studenter säger att de vill ha tydligare riktlinjer och mer stöd för att använda AI på ett ansvarsfullt sätt behöver vi kunna stötta dem i det.

Vad kan vi som arbetar inom högre utbildning ta med oss?

Jo, att vi måste hjälpa studenter att förstå inte bara hur man använder AI, utan också när det inte bör användas. Vi måste prata om vad kunskap egentligen är och hur man bygger en hållbar och meningsfull lärprocess i ett landskap där mycket av det kognitiva arbetet nu kan delegeras till maskiner. Generativ AI verkar vara här för att stanna. Frågan är hur vi använder det för att stärka, inte försvaga, studenternas lärande.

Och kanske är det precis som en av våra intervjuade studenter uttryckte det:

“Vi kan inte blunda för AI:s roll i samhället. I stället för att förbjuda det, borde universitetet lära oss att använda det på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer att vara en viktig färdighet när vi kommer ut i arbetslivet.”

Läs mer

Resultaten från undersökningen finns redovisade i en rapport som är tillgänglig här:
Studenters användning av generativ AI i samband med studier

Skrivet av Rebecka Öhrn, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Posted on

Research just around the corner, AI och science fiction

Årets omgång av föreläsningsserien Research just around the corner har nu dragit igång. Karin Axelssons föredrag om forskning om den smarta staden inledde den 28 januari, vilken följdes av föreläsning nummer två den 11 februari med Caroline Elgh och Cecilia Åsberg, som berättade om posthumaniora, ekokonst och några pågående ekokonst-projekt vid Linköpings universitet.

Med anledning av att LiU under 2025 firar 50 år som universitet kommer Research just around the corner under hela året att bjuda på en intressant mix av återblickar och spaningar mot framtiden. Flera av föreläsningarna anknyter därtill till det högaktuella ämnet artificiell intelligens: Fredrik Heintz kommer att se tillbaka på ett halvt sekels AI-forskning vid LiU och rikta blicken mot vad som står på dörren under de kommande åren. Gerhard Andersson kommer bland annat att ta upp möjligheter med AI i internetbaserad psykologisk behandling i sin föreläsning och Alessandra di Pisa kommer att berätta om det tvärdisciplinära forskningsprojektet “Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility”, som föreslår en alternativ vision för AI och robotik.

Vi kommer också att bjudas på Markus Heiligs insikter om varför vi gör det vi vet skadar oss liksom Bengt Sandins perspektiv på hur synen på barn och ungdomar har förändrats och vilka frågor som uppstår när samhällets åldersordning granskas.

AI-temat, som alltså är återkommande i årets föreläsningsserie, har varit föremål för en rad tidigare inlägg här på bloggen med utgångspunkt i science fiction. För att ännu en gång återkomma till detta tema, vill jag här bjuda på några tips på böcker och tidskrifter som utforskar AI i gränslandet mellan science fiction, filosofi och vetenskapligt grundade spekulationer:

De tidigare blogginläggen om AI och science fiction finns samlade i följande skrift, som också inkluderar ytterligare material:

Även föreläsningarna i Research just around the corner kommer garanterat ge många intressanta perspektiv på framtiden kring AI och annan spännande forskning vid LiU. Föreläsningarna äger rum tisdagar vid lunchtid, men de går också att följa via livestream och se i efterhand.

Läs mer om årets program:

Research just around the corner (liu.se)

Läs mer om LiU 50 år (liu.se)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket