Samla artiklar och automatisera dina referenser med ett referenshanteringsprogram!

**This blog post in English**

EndNote och Zotero heter de referenshanteringsprogram som biblioteket erbjuder introduktion till. Dessa program har i grunden samma funktioner och syften, men de skiljer sig åt i utförandet. De stora förtjänsterna med båda är dels att de förenklar insamlandet av dokument och dels att de insamlade dokumenten sedan finns tillgängliga att infoga som referenser i det egna skrivarbetet.

Om man använder ett referenshanteringsprogram slipper man att manuellt notera dokument man hittar i databaser och man behöver inte för hand skriva in referenser i sina skrivarbeten. Detta spar mycket tid och förenklar hela informationssökningsprocessen.

För tydlighets skull skall sägas att det alltså inte är främst själva dokumenten i sig som samlas in, utan metadatan, det vill säga den information som varje dokument har belagts med (titel, upphovsperson, avsändare, utgivare, år med mera). Dokument i denna mening kan därmed vara alltifrån böcker, artiklar och rapporter till konferensbidrag, bokkapitel och dagstidningsartiklar.

Zotero kontra EndNote

Zotero är ett program som går att ladda ned gratis från Zoteros webbsida. Där hämtar man även verktyget Zotero Connector som möjliggör smidig nedladdning och insamling av dokument direkt från databaser eller webbsidor. Detta är en så kallat plugin som installeras i webbläsaren.

Denna funktion utgör en stor fördel med Zotero jämfört med EndNote, som i sin tur har en liknande plugin men som endast hjälper till att hitta PDF-filer som eventuellt finns tillgängliga att ladda ned. I EndNote behöver man annars vara på konstant utkik efter databasernas färdiggjorda metadatafiler som finns i anslutning till varje dokument. Dessa är oftast så kallade RIS-filer och de hittas som regel under funktionsknapparna Exportera eller Citera i databaserna.

EndNote är, till skillnad från Zotero, ett köpeprogram som man som student/anställd på LiU har gratis tillgång till via MinIT. En given nackdel med detta är att om man vill fortsätta använda EndNote även efter att man lämnat LiU, så behöver man köpa programmet själv.

Fler funktioner

Vad gäller djupare funktioner så är båda programmen behjälpliga på många sätt vad gäller möjligheter till anpassning och båda ger tillgång till ett stort antal redigeringsbara referensstilar (och man kan till och med göra sina egna referensstilar). Man kan även dela sina dokumentbibliotek i båda programmen vilket möjliggör grupparbete och andra samarbeten.

Båda programmen ger också möjlighet att använda molnfunktioner, det vill säga att man kan spara dokument på webben som sedan synkas med dokumentbiblioteket i det nedladdade programmet (desktop). Zotero kan även användas i Google Docs, till skillnad från EndNote.

En nackdel med Zotero är att den öppna gratisversionen har en begränsad lagringskapacitet på 300 mb, men om man inte behöver samla på nedladdade PDF:er i Zotero (dessa kan sparas på den egna datorn eller i egen molntjänst) så är det inte ett stort problem.

Vilket program ska jag välja?

I ditt val av referenshanteringsprogram behöver du fundera på de praktiska funktionerna, på tillgängligheten och att du (om behovet finns) använder samma program som dina samarbetsparters. Den akademiska skrivprocessen kan vara snårig och svårnavigerad, men dessa två program gör sitt bästa för att göra allting enklare, smidigare och mer lättarbetat!

Mer information från LiUB om EndNote och Zotero samt referenshantering:

Referenshantering och referensstilar (liu.se)

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Artikel, bok eller någonting annat? Så tolkar du en referenslista

För att veta hur man ska hitta en källa utifrån en källhänvisning behöver man ha en grundläggande förståelse för hur referenser till olika typer av källor utformas. Här får du en vägledning i vilka nyckeluppgifter som det gäller att hålla koll på.

Exemplet nedan är ett utdrag ur en referenslista som skulle kunna vara hämtad från exempelvis en kursbok. Efter referenslistan följer ett antal kommentarer som förklarar vilken information som låter dig identifiera publikationstypen. Avslutningsvis får du några tips på var du kan söka efter olika typer av publikationer.

Observera att litteraturlistan inte är konsekvent utformad utan att de olika referenserna är skriva enligt olika referensstilar. När man sammanställer en litteraturlista ska man alltid göra det konsekvent enligt en specifik referensstil. Syftet här är dock att peka på den nyckelinformation som låter dig identifiera typ av publikation, exempelvis artikel eller bok, oavsett vilken referensstil som används.

References

Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011). Creating smart-er cities: an overview, Journal of Urban Technology 18(2), 1-16.
Batty, M. (2013), “Big data, smart cities and city planning,” Dialogues in Human Geography 3(3), 274-279.
Levy, John. Contemporary Urban Planning. 8th ed. New York: Prentice Hall, 2008.
McGovern, J., Ambler, S. W., Stevens, M. E., Linn, J., Sharan, V., & Jo, E. K. (2003). A practical guide to enterprise architecture. Prentice Hall PTR.
Nelson, Arthur C. “Toward a New Metropolis: The Opportunity to Rebuild America.” Metropolitan Policy Program Discussion Paper Series. Washington D. C.: Brookings Institution, December 2004.
Pleeter, Saul. “Methodologies of Economic Impact Analysis: An Overview.” In Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, edited by Saul Pleeter, 7-31. Boston: Martinus Nijhoff, 1980.
Pogodzinski, J. M., and Tim Sass. “Measuring the Effects of Municipal Zoning Regulations: A Survey.” Urban Studies 28, no. 4 (1991): 597-621.
Tsolakis, N., & Anthopoulos, L. (2015). Eco-cities: An integrated system dynamics framework and a concise research taxonomy. Sustainable Cities and Society, 17, 1–14.

Hur identifierar man typ av publikation i referenslistan?

Artikel i tidskrift

Uppgifter som 18(2), 3(3) och 28, no. 4 i referenserna Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011), Batty, M. (2013) och Pogodzinski, J. M., and Tim Sass syftar på volym/årgång respektive nummer (issue), vilket avslöjar att det handlar om en artikel publicerad i en tidskrift.

Uppgiften 1-16 som avslutar referensen Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011) talar om på vilka sidor i det specifika tidskriftsnumret som artikeln kan hittas. Observera att artikelns titel alltid anges före tidskriftens. Enligt vissa referensstilar sätter man artikelns titel inom citattecken, vilket gäller i exemplet Batty, M. (2013).

Bok

Uppgifter som publiceringsort och förlag talar om att referensen syftar på en bok. I exemplet Levy, John är denna information New York respektive Prentice Hall. Uppgiften talar vidare om att det handlar om den 8:e upplagan (8th ed), som utkom år 2008.

Artikel/kapitel i bok

Referensen Pleeter, Saul är konsekvent med inledningen till en artikel (med titeln satt inom citattecken). Observera att referensen avslutas med utgivningsort och förlagsinformation, vilket talar om att artikeln har publicerats i en bok (en så kallad antologi med flera olika bidrag från olika författare, där en redaktör – i det här fallet har samma person som skrivit artikeln/kapitlet, Saul Pleeter – varit redaktör för antologin).

Andra publikationstyper

Det finns en rad olika publikationstyper utöver artiklar i tidskrifter och böcker, exempelvis konferensartiklar och rapporter. Om konferensartiklar publicerats har det ofta gjorts i så kallade ”proceedings” under konferensens namn. I litteraturlistan ovan är Nelson, Arthur C. ett exempel på en referens till en så kallad Discussion paper som finns publicerad i en serie med den typen av material.

Olika vetenskapliga publikationer, såsom artiklar och rapporter.

Så hittar du olika publikationstyper

Artiklar

För att hitta artiklar kan man använda databaser, såsom Scopus eller PubMed, eller bibliotekets söktjänst UniSearch. Om artikeln är fritt tillgänglig på nätet (”Open access”) går det förmodligen också att googla fram den i fulltext.

Böcker

För att hitta en bok och ta reda på var den finns behöver man i regel konsultera en bibliotekskatalog såsom Libris eller Linköpings universitetsbiblioteks söktjänst UniSearch.

För att kunna lokalisera en artikel som publicerats i en bok, exempelvis Pleeter, Saul ovan, behöver man i regel söka på bokens titel, Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, i bibliotekets katalog. Om man söker på artikelns/kapitlets titel är risken stor att man inte hittar den i en bibliotekskatalog.

Andra publikationstyper

Publikationstyper som konferensartiklar, rapporter och liknande material kan publiceras både i tryckt format och online. Använd databaser, söktjänster såsom UniSearch, bibliotekskataloger eller sök på nätet för att hitta dem. Här får man helt enkelt prova sig fram.

Länkar

Databaser tillgängliga via biblioteket
UniSearch (sök artiklar)
UniSearch (sök böcker)
Libris
Mer om vetenskapliga publikationer

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket