Det började som ett konkret samarbete mellan två verksamheter vid Linköpings universitet: universitetsbiblioteket och sjuksköterskeprogrammet. I DigiMaker, bibliotekets makerspace, fanns teknik, miljöer och metoder som kunde integreras i undervisningen, samtidigt som sjuksköterskeprogrammet såg en möjlighet att pröva nya former för lärande. Men efter hand blev det tydligt att det som höll på att växa fram var större än ett lokalt utvecklingsinitiativ. Samarbetet kom att synliggöra en mer grundläggande fråga: hur behöver undervisning utformas i en tid då studentgrupperna förändras, tekniken blir allt mer närvarande och högre utbildning måste förbereda studenter för ett komplext, digitalt och informationsintensivt samhälle?
Nya former av lärande för en ny generation
Detta är en fråga som blivit allt mer angelägen. Dagens studenter, inte minst många i Generation Z, möter högre utbildning med erfarenheter, vanor och förväntningar som skiljer sig från tidigare generationers. De lever i ett ständigt flöde av information, rör sig vant mellan digitala miljöer och förväntar sig ofta att lärande ska vara både tillgängligt, relevant, interaktivt och tydligt kopplat till verkliga sammanhang. Pedagogiken kan därför inte längre tas för given. Undervisning som bygger på passivt mottagande fungerar allt sämre i en miljö där kunskap ständigt används, omförhandlas och rör sig mellan olika sammanhang. Om högre utbildning ska vara meningsfull i vår tid behöver den inte bara förmedla kunskap, utan också skapa former där kunskap blir aktiv, prövbar och användbar.
Det var just här samarbetet mellan biblioteket och sjuksköterskeprogrammet blev så intressant. Det som först kunde ha stannat vid ett teknikprojekt utvecklades i stället till ett gemensamt utforskande av hur undervisning kan bli mer studentaktiv, engagerande och professionellt relevant. Tekniken var en ingång, men det avgörande blev den pedagogiska frågan: hur kan läraktiviteter utformas så att studenter inte bara förstår teori, utan också omsätter kunskap i resonemang, bedömningar och handling? I sjuksköterskeutbildningen blir detta särskilt tydligt. Studenterna behöver inte enbart tillägna sig fakta; de behöver också kunna använda kunskap i kliniska sammanhang, värdera evidens, tolka information, fatta beslut och agera ansvarsfullt i komplexa situationer.
Här blev bibliotekets kompetenser centrala. Informationshantering, källkritik, evidensvärdering och användning av digitala verktyg visade sig ligga i direkt linje med de professionella förmågor som utbildningen syftade till att utveckla. I en vårdverklighet där informationsflödena är omfattande, digitala system centrala och kraven på evidensbaserad praktik höga blir det tydligt att dessa kompetenser inte är tillägg, utan en del av yrkeskunnandet.
Från stödjande till aktiv roll
Samarbetet genererade flera konkreta workshopformat. I ett VR-upplägg fick sjuksköterskestudenter arbeta med upplevelse, mätning och gemensam analys, medan ett escape room-format lät dem söka, jämföra och värdera information från olika källor, inklusive databaser, kurslitteratur och AI-verktyg. Det viktiga var inte tekniken i sig, utan att formaten gjorde lärandet mer aktivt, prövande och meningsfullt. Erfarenheten var också tydlig: aktivitet i sig räcker inte. För att sådana arbetssätt ska leda till djupare lärande måste de vara förankrade i tydliga lärandemål och följas upp med reflektion och utvärdering. Det är först då som upplevelse kan förvandlas till förståelse.
Det var i detta praktiska arbete som en större insikt började ta form: samarbetet handlade inte bara om nya undervisningsformat. Det synliggjorde också en förändring i bibliotekets roll. Under lång tid har bibliotek i högre utbildning främst beskrivits som stödjande funktioner: platser för resurser, handledning, informationssökning och service. Den rollen är fortfarande viktig. Men den räcker inte längre som beskrivning av vad biblioteket faktiskt kan vara i dagens utbildningslandskap. När kunskap i allt högre grad formas, söks, värderas och används i komplexa digitala informationsmiljöer omformuleras också bibliotekets och utbildningens pedagogiska kärnfrågor.
I det ljuset framstår bibliotekets kompetenser inte som ett komplement till utbildningen, utan som en del av dess kärna. Frågan är kanske inte längre om biblioteket ska stödja utbildning, utan om utbildning överhuvudtaget är möjlig utan de kompetenser som biblioteket representerar. Kanske är det just där den viktigaste lärdomen finns: att framtidens pedagogik inte bara handlar om nya verktyg, utan om nya sätt att förstå kunskap som något som formas i mötet mellan människor, information och praktik.
De första stegen är nu tagna. Dialogen fördjupas. Samarbetet fortskrider.
Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek
Referenser
Carlsson, N. F. (2025). Building Literacies: Best Practices for Academic Libraries in the Library 3.0 Era. International Journal of Librarianship, 10(1), 3–12. https://doi.org/10.23974/ijol.2025.vol10.1.437
Carlsson N.F., Klompstra L, Westas M. (2026). Exploring Nursing Students’ Experiences in a Brief Virtual Reality–Enhanced Workshop: Cross-Sectional Exploratory Study. JMIR Nursing.9:e85780. DOI: 10.2196/85780
Carlsson, N. F. (2026). Beyond information literacy: Librarians as pedagogical designers in higher education. In Proceedings of the International Academic Conference on Education, Teaching and Learning (IACETL). Diamond Scientific Publishing. Forthcoming.
Vad har science fiction att säga om AI? En skrift från biblioteket och en utställning utforskar frågan med hjälp av en rad LiU-forskare. Lanseringen sker under ett event i Studenthuset den 26 maj.
Skriften ”Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0” samlar bidrag från flera olika forskningsområden vid LiU och tar upp teman som människa-maskin-relationer, arbete, utbildning, makt, ansvar och hur framtider kan föreställas. Science fiction används som tankeexperiment, inspirationskälla och i vissa fall som vetenskaplig metod för att bredda och fördjupa samtalet om artificiell intelligens. Detta är den andra och väsentligt utökade upplagan av skriften, vars första upplaga publicerades 2024.
Med skriften som utgångspunkt har en utställning tagits fram som går att se på Vallabiblioteket i Studenthuset under sommaren och bit in på höstterminen 2026. I utställningen presenteras både skönlitteratur och den forskning som ligger till grund för flera av skriftens bidrag. Du kan också rösta fram den bästa berättelsen om AI och uppleva musikaliska inslag med anknytning till utställningens tema.
Utställningen visas på plan 3 i Studenthuset på Campus Valla.Även i övriga delar av Studenthuset kan man hitta lästips med koppling till utställningens tema, till exempel på plan 5.
Event på temat AI i Studenthuset
Tisdag den 26 maj klockan 12.15 sker lanseringen av skriften och invigning av utställningen under ett event i Studenthuset. Besökare får också möjlighet att delta i en tävling genom att skapa ett omslag till en science fiction-bok. Mest kreativa förslag vinner.
Alla är välkomna!
Rösta fram bästa berättelsen om AI
För dig som har en berättelse om AI du särskilt vill rekommendera (roman, novell, film, tv-serie etc.) finns möjlighet att delta i denna omröstning:
Resultatet kommer att presenteras i form av en top 10-lista i anslutning till utställningen.
Musikinspiration
Utställningen ackompanjeras av stämningsfull musik i science fiction-anda från duon Simply Dead, bestående av kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Musikstycket har titeln “Threads of Destiny” och går att höra via YouTube: Simply Dead – Threads Of Destiny
Duon har också gjort stycket “Lament Aries”, som hämtat inspiration från en känd science fiction-film: Simply Dead – Lament Aries
Vi som arbetat med utställningen har även sammanställt följande lista med låtar och musikstycken som kan kopplas till utställningens tema. Vi har valt att vara väldigt tillåtande när det gäller hur mycket respektive verk relaterar till ämnet – i vissa fall är kopplingen till science fiction (eller AI) uppenbar, i andra fall är det stämningen eller soundet som fallit avgörandet.
Listan (i alfabetisk ordning) ser ut enligt följande:
The Alien Planet – Jerry Goldsmith
När en AI som den hemliga så kallade synteten i Alien (1979) följer sina order perfekt, vad händer med oss som inte ingår i planen?
Alien Remnants – Amanda Jones
Vad händer när AI:n döljer att den gjort sig självständig och börjar välja själv? I tv-serien Murderbot (2025) ser en AI hellre på en tv-serie än lyder order.
Also Sprach Zarathustra – Richard Strauss
Inledningen till Richard Strauss tondikt från 1896 användes av Stanley Kubrick som ledmotiv i science fiction-filmen 2001: A Space Odyssey (1968). Även om helt ny musik hade beställts kom den aldrig att användas i filmen; vid premiären bestod även den övriga musiken enbart av klassiska kompositörers verk (av Johann Strauss d.y., Aram Chatjaturjan och György Ligeti).
Blade Runner – Main Titles & Tears in Rain – Vangelis
I Blade Runner (1982) är replikanter skapade för att vara mänskliga men behandlas som något mindre. Om de kan minnas, känna och frukta döden, vad skiljer dem då från oss? Vangelis musik till filmen har blivit klassisk, inte minst stycket “Tears in Rain” från scenen där replikanten Roy Batty (Rutger Hauer) håller en monolog om livets förgänglighet och uttrycker insikten att hans korta liv nu är till ända.
Caprica – Main Theme for Solo Piano – Mark Northam
I tv-serien Caprica (2009–2010) är det sorg som är drivkraften att skapa AI, precis som i Transcendence och avsnitt i Black Mirror. Serien visar att cylonerna/cylons (AI) inte bara är skapade utan att de är resultatet av mänskliga behov, känslor och val. Konsekvensen blir dock de cylons som återvänder 58 år senare i Battlestar Galactica-serien för att utplåna mänskligheten.
Clubbed to Death – Robert D. from “The Matrix”
Om AI blir medveten och kontrollerar världen märker vi det kanske inte ens.
The Dark Side (Alternate Reality Version) – Muse
Matt Bellamy, sångare, gitarrist, pianist och huvudsaklig låtskrivare i Muse, har beskrivit låten som en skildring av frustration och ensamhet i en teknologisk värld och en kamp för att bryta sig loss från en verklighet som känns konstruerad som en slags Matrix.
Everybody Runs! – Minority Report soundtrack – John Williams
Om avancerad teknologi och AI-liknande system som i Minority Report (2002) kan bidra till att förutse och förhindra brott i framtiden, är massövervakning med AI då ett rimligt pris? Hur mycket frihet är vi beredda att ge upp för säkerhet?
Everything in its right place – Radiohead
När en artificiell verklighet känns verklig som i Vanilla Sky (2001), spelar det då någon roll vad som är sant?
Forever Young – Alphaville
Den tyska gruppen Alphavilles låt “Forever Young” (1984) återspeglar oron för kärnvapenkrig och den tillhörande musikvideon har en påtagligt apokalyptisk atmosfär. I vår tid kan låttiteln även tillskrivas en ny innebörd i ljuset av den transhumanistiska diskurs där vissa tänker sig kunna leva för evigt genom att ladda upp sitt medvetande digitalt. En coverversion av låten förekom i trailern till science fiction-filmen Gemini Man (2019).
I’ll Be Back – Remastered 2017 – Brad Fiedel
I Terminator-filmerna stoppar människan hotet för att sedan utveckla det igen. Vad säger det om oss?
Imperial March from The Empire Strikes Back – John Williams
Ett välbekant stycke för alla Star Wars-fans. “Imperial March”, även kallad “Darth Vader’s Theme”, förekom första gången i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back (Rymdimperiet slår tillbaka) från 1980.
It Came Out of the Sky – Creedence Clearwater Revival
Låten, som finns med på albumet Willy and the Poor Boys (1969), handlar om en ufo-incident och dess efterspel. John Fogerty – gruppens ledande gestalt – har själv uttryckt intresse för ufo-fenomenet, som uppenbarligen utgjort inspirationskälla för denna låt.
Lab Raid – Hans Zimmer
Om en AI som i The Creator (2023) kan uppleva världen som vi, känna och knyta band, har vi då rätt att behandla den som något annat?
Love Scene – Brad Fiedel
Mitt i kriget mellan människa och maskin i The Terminator (1984), visar en stund av kärlek sig vara avgörande för mänsklighetens framtid.
No One’s Controlling Me – Ramin Djawadi
I tv-serien Westworld (2016 – 2022) börjar allt som en extremt avancerad nöjespark där människoliknande androider är programmerade att spela upp fasta berättelser för besökare. De dör, repareras och återställs varje dag utan att minnas vad som hänt. Men serien förändras gradvis till en berättelse om medvetande, fri vilja och kontroll.
Opening / Kepler 22-b – Marc Streitenfeld
I tv-serien Raised by Wolves (2020) får en AI, som en gång var en dödsmaskin, uppdraget att vara mamma. Vad formar henne mest, det hon var, eller det hon ska bli? Kan man verkligen lita på henne?
Real Humans (Main Theme) – Rikard Borggård
Från tv-serien Äkta människor (2012). När robotar, så kallade hubotar, blir en del av svenska vardagen suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Bör hubotarna som utvecklar eget medvetande och känslor betraktas som objekt eller subjekt med egna rättigheter? Vem bär ansvaret när en hubot orsakar skada eller agerar på ett sätt som strider mot mänsklig moral?
Replicas – John Williams
Filmen A.I. Artificial Intelligence (2001), vars manus bygger på tre noveller av Brian Aldiss, handlar om en avancerad robotpojke som längtar efter att bli verklig så att han kan återfå kärleken från sin mänskliga mor. Är en maskin som kan älska mindre verklig än vi?
Starbuck Disappears – Bear McCreary
I tv-serien Battlestar Galactica (2004–2009) pågår ett krig mellan cylonerna/cylons (AI) och människan. Om inte ett sådant krig skulle pågå och vi precis som i Battlestar inte skulle kunna avgöra vad som är människa och vad som är AI, spelar det då någon roll vad man är?
Star Trek: First Contact Main Title – Jerry Goldsmith
Ledmotivet till den andra (av fyra) filmer med besättningen från tv-serien Star Trek: The Next Generation, med titeln Star Trek: First Contact (1996). I filmen kämpar Captain Picard och hans besättning (inklusive androiden Data) mot de cybernetiska borgerna (”the Borg”). När en av karaktärerna först får höra om de fientliga utomjordingarna fäller hon repliken: ”Borg? Sounds Swedish…”.
Star Trek: The Motion Picture Main Theme – Jerry Goldsmith
Ett främmande objekt närmar sig jorden och förstör allting i sin väg i den första Star Trek-filmen från 1979 (som var en fortsättning på tv-serien från 1966-1969). AI visar sig vara en avgörande faktor.
Stealing The Code – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Devs (2020) är en filosofisk sci-fi-thriller i miniserieform skapad av Alex Garland som gjorde Ex_Machina. Huvudrollen är mjukvaruingenjören Lily Chan som försöker ta reda på vad den hemliga avdelningen på det mystiska techbolaget i Silicon Valley egentligen gör. I en värld där allt kan förutsägas om man bara har tillräckligt med data, vad händer då med fri vilja?
Transformation – Vince Pope
Smashing the Quoomputer – Ames Bessada
MetallicaFan – Daniel Pemberton
Tre låtar från de AI-relaterade avsnitten “Be Right Back”, “Joan is Awful” och “USS Callister” i tv-serien Black mirror (2011). När AI återskapar en människa från data, är det verkligen samma person, eller bara ett eko? När AI börjar skapa våra liv åt oss, vem äger egentligen vår identitet? När digitala kopior får medvetande, har de rätt att vara fria?
The Orchid – Jeff Russo
I tv-serien Alien: Earth (2025), var går gränsen när liv och teknik smälter samman?
Space Oddity – 2015 Remaster – David Bowie
Det har sagts att David Bowie skrev låten starkt influerad av 2001: A Space Odyssey. I filmen får vi se vad som händer när den perfekta datorn, HAL 9000, börjar tvivla på människan.
The Turing Test – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Kanske kan man se filmen Ex_Machina (2014) som ett omvänt så kallat Turingtest, där maskinen inte bara bevisar sin intelligens utan också aktivt testar och manipulerar människan. Hur kommer AI att manipulera oss?
The Visitors – Abba
Vilka är de mystiska besökare som omnämns i Abba-låten “The Visitors” från albumet med samma namn från 1981? I sf-berättelser syftar begreppet ”visitors” (besökare) ofta på utomjordingar, men låttexten av Björn Ulvaeus anses handla om förföljelse av oliktänkare i det forna Sovjetunionen och de psykologiska konsekvenserna av att leva i totalitära stater. “The Visitors” har på så vis tematik gemensamt med klassiska dystopier som George Orwells 1984 och Ray Bradburys Fahrenheit 451. Gruppen har på senare år gått i bräschen för avancerad teknik med sin avatar-föreställning ABBA Voyage och Ulvaeus har i intervjuer uttryckt sitt intresse för AI och den betydelse tekniken kan komma att spela inom musiken.
“We’re Not Programs, GERTY, We’re People” – Clint Mansell
Skaparen av filmen Moon (2009) inspirerades nog av HAL 9000 i 2001: A Space Odyssey när han skapade AI:n GERTY med dess lugna röst. Vad händer när den enda du kan lita på, GERTY, också döljer något som förändrar allt?
Why Are You So Afraid of This – Mychael Danna
Rädslan för AI som i Transcendence (2014) handlar kanske inte om vad den gör, utan om vad den kan bli?
Zion – Fluke
I de första Matrix-filmerna är Zion den sista fria staden för människor utanför Matrix, en plats för dem som inte accepterar illusionen. Neo får veta att Zion har byggts upp och förstörts flera gånger tidigare. Hur fria är vi om vi upprepar samma mönster om och om igen?
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie på Vallabiblioteket och Sara Läthén, kommunikatör vid Kommunikations- och marknadsavdelningen
Det är många som använder Linköpings universitetsbibliotek som inte är studenter eller anställda på Linköpings universitet och eftersom vi var nyfikna på vilka de är skickade vi under slutet av 2025 en enkät till låntagare som tillhör den gruppen. Enkäten gick ut till alla med bibliotekskort och som varken är studenter eller anställda vid LiU. Det blev ett bra gensvar och vi fick in lite mer än 160 svar.
Vilka de är och vad de gör på biblioteket
De flesta av våra användare som inte är studenter eller anställda vid LiU är ”intresserad allmänhet”. En stor del är också studenter eller forskare vid andra lärosäten. Ytterligare en ganska stor grupp är anställda vid region Östergötland. Detta var väntat men bra att få bekräftelse på.
De flesta använder Vallabiblioteket, ungefär hälften av alla svarande. Resten fördelar sig ungefär jämt mellan Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket.
Det man gör absolut mest på biblioteken är att låna böcker. Andra aktiviteter är att läsa böcker och tidningar/tidskrifter samt studera. Vi frågade hur långa besöken är och de flesta stannar mindre än en timme, vilket följer av att man lånar sina böcker och sedan lämnar biblioteket. Vi ser en grupp som stannar 6–8 timmar och det bör vara de som studerar. Många använder också de digitala resurserna.
De flesta besöker biblioteket dagtid under öppettiderna 10.00–16.00 eller de kvällar det är öppet fram till 19.00.
Personal och service uppskattas
Vi bad också om fritextsvar kring vad man uppskattar, saknar och anser om våra bibliotek. En stor majoritet uppskattar den goda servicen och de resurser som finns. Personalen är mycket uppskattad! Det man klagar på är att studiemiljön kan upplevas som stökig i Studenthuset och man önskar fler tysta platser på Campus Norrköpings bibliotek.
Flera för också fram önskemål om att få tillgång till bibliotekets digitala resurser annat än på biblioteket. Vi tar tillfället i akt och förklarar att åtkomsten styrs av de villkor som finns när vi köper tillgång till de digitala resurserna. Vi får helt enkelt enbart erbjuda dem till de som hör till LiU. Övriga kan bara få tillgång på specifika datorer i biblioteket.
Naturligtvis vill man också ha ökade öppettider på biblioteket men det var inte ett så stort önskemål som vi kunde trott med tanke på att de har reducerats.
Sammanfattningsvis uppskattar man biblioteket och dess kompetenta och serviceinriktade personal.
Vill du också bli låntagare?
Om du själv vill bli låntagare på Linköpings universitetsbiblioteket är du välkommen att fylla i ansökan om bibliotekskort. När du fyllt i formuläret kan du bege dig till biblioteket och hämta upp ditt kort mot uppvisande av giltig legitimation:
Om du har besökt Campus Valla under det senaste året har du kanske lagt märke till bibliotekets blå pop up-vagn. Helena Jonson är en av de som jobbar med pop up-vagnen på Campus Valla. Jag ställde några frågor till henne om hennes erfarenheter av arbetet med pop up-biblioteket.
Berätta vem du är och vad du jobbar med på biblioteket! – Jag läser masterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Vid sidan av mina studier är jag studentmedhjälpare på Linköpings universitetsbibliotek.
Foto: Nelly Hagberg
Kan du förklara vad konceptet pop up går ut på?
– Syftet är att göra biblioteket synligt på campus och därmed öka tillgängligheten och medvetenheten om biblioteket. Därför står jag på olika platser med en vagn med pocketböcker som går att låna och olika typer av information om bibliotekets tjänster. I vagnen har jag också med en dator för att kunna svara på enklare biblioteksrelaterade frågor.
– Via pop up-vagnen har man också möjlighet att lämna tillbaka biblioteksböcker.
Vilka olika platser på campus brukar du vara på?
– Jag har stått på tre olika ställen: i Colosseum i C-huset, Agora i A-huset och i Fysikhuset. Jag har testat att vara där vid lite olika tider: mest fredagar, men även tisdagar och torsdagar, förmiddagar såväl som eftermiddagar.
Har du märkt av några skillnader mellan olika tider?
– Det är ingen jättestor skillnad beroende på vilka tider i veckan eller när på dagen man står där. Möjligen är det lite säsongsrelaterat och hur det krockar med olika aktiviteter, till exempel studentevenemang.
Vad är dina erfarenheter av vad som funkar och inte funkar?
– Om man bara står där med en dator är det inte säkert att folk kommer och ställer frågor. Men när jag började ha med mig böcker gjorde det skillnad och folk verkade bli mer nyfikna. Från början testade jag att ta med böcker ur bibliotekets samling men sedan en tid har jag framför allt tagit med pocketböcker, som är lite lättare att ha med sig. Vi har extra generös lånetid på de pocketböcker jag har med mig i pop up-vagnen, och jag tror det är lockande att man kan ha dem så länge. *
– Det är roligt att det också kommer fram personer som inte alls brukar besöka biblioteket i Studenthuset.
Hur tänker du kring de böcker du tar med dig?
– Jag plockar med mig ett gäng pocketböcker vid varje tillfälle och försöker variera mellan olika genrer för att intressera så många som möjligt. Jag sätter upp dem på skyltställ på pop up-vagnen och visar upp så många böcker som det går att få plats med. Vissa verkar gilla att botanisera och göra olika ”fynd”. Ibland är det lite oväntade titlar som väcker mest intresse, inte bara böcker som trendar på TikTok utan till exempel klassiker.
Kan du ge exempel på vilka typer av frågor du brukar få?
– Folk brukar först komma fram för att fråga om böckerna eller bara prata, men det händer också att de har olika biblioteksspecifika frågor. Många vet inte om att universitetsbiblioteket också har skönlitteratur. Det händer att de undrar om de kan låna om eller lämna tillbaka böcker vid pop up-vagnen. Böckerna jag har med står ofta i centrum av diskussionen.
– Det förekommer också att de undrar varför biblioteket står just här. Ytterst sett handlar det ju om läsfrämjande: böcker är till för att läsas. Och detta blir ett sätt att synliggöra både böckerna och biblioteket.
Foto: Nelly Hagberg
Hur skulle du snabbrecensera följande platser på campus?
C-huset…
– Sedan jag började ha med pocketböcker har C-huset varit en bra plats att stå på. Det är många studenter som rör sig där till och från föreläsningar. Efter att jag började ha med mig böcker är det många som kommer fram och pratar och det har hänt att det vid enskilda tillfällen kommit fram fler än jag hunnit prata med.
– Det man också kan säga om Colosseum är att det ofta är olika studentaktiviteter där, till exempel där man använder högtalare och spelar musik. Så där är det lite konkurrens om uppmärksamheten kan man säga.
A-huset…
– Många sitter där och pluggar och det finns föreläsningssalar, men hittills har man inte visat så stort intresse när jag varit där. Det är den lugnaste platsen jag stått på och det kan vara svårt att locka folk när man står med pop up-vagnen i A-huset.
Fysikhuset…
– I Fysikhuset är det inte så mycket konkurrens som i C-huset utan det är en lugnare miljö. Men jag har ändå pratat med många där och lånat ut en del böcker. Jag brukar stå nära kaffeautomaten och det är vanligt att folk passerar på väg till B-huset eller för att hämta en kaffe. Det är inte lika många som passerar som i Colosseum, men det är ganska många som har varit intresserade att prata med mig när jag stått där.
Har du några avslutande reflektioner kring arbetet med pop up-biblioteket?
– Jag tror att en av lockelserna är att det inte behöver vara så planerat som när man till exempel besöker biblioteket för att plugga, låna en bok eller lämna tillbaka sina lån. En pocketbok kan man låna i bara farten och det blir mer spontant. I teorin skulle man kunna ställa liknande frågor till mig vid pop up-vagnen som vid biblioteksdisken i Studenthuset, men det blir oftast en annan typ av frågor man får när man rör sig på campus.
Tack för att du svarade på frågorna och lycka till med arbetet framöver!
* Det går också att låna pocketböcker med långlån på Vallabiblioteket i Studenthuset. Böckerna står i ett särskilt ställ på plan 3. Dessa böcker går inte att låna i låneautomaterna, men du är välkommen att låna dem med hjälp av personal i biblioteksdisken.
Under de senaste åren har villkoren för bibliotekariers undervisning vid landets universitet förändrats. Minskad studentnärvaro och AI-verktygens intåg är ett par av dessa förändringar.
Den minskade studentnärvaron – ett allt vanligare inslag i många utbildningar – märks även i biblioteksundervisningen. Detta är inte ett isolerat biblioteksproblem, utan speglar också utvecklingen för många utbildningsprogram.
Samtidigt märks en minskning i antalet studenter som söker individuell handledning. Kanske känner studenterna att de redan har de verktyg de behöver, eller så är det fortfarande otydligt vilket stöd bibliotekets handledning faktiskt ger. AI-baserade verktyg kan troligen också fungera som ett alternativ för många studenter. AI förändrar därför inte bara studenternas arbetssätt, utan också bibliotekariers pedagogiska roll. Det som tidigare för bibliotekarien framför allt handlade om att vägleda studenter till relevanta artiklar i rätt databaser omfattar numera även att stödja dem i att förstå hur kunskap produceras och i att kritiskt granska AI-genererat material.
Ytterligare en central utmaning är att komma in vid rätt tidpunkt i studenternas utbildning. Om biblioteksundervisningen ges för tidigt upplevs den som irrelevant; ges den för sent har många redan missat chansen att utveckla viktiga färdigheter. I ett landskap där studenter rör sig alltmer flexibelt mellan digitala verktyg, självstudier och hybridundervisning krävs det mer än någonsin att bibliotekets moment knyts tajt till kursens behov och studenternas faktiska arbetsprocesser. Att synkronisera rätt innehåll vid rätt tillfälle har blivit både svårare och viktigare.
För att universitetet ska kunna säkra studenternas förmåga att navigera ett allt mer komplext informationslandskap, behöver bibliotekets undervisning ses som en strategisk resurs. Det kräver planering, samarbete och att biblioteken får utrymme att möta studenterna där de verkligen befinner sig.
I anslutning till Pedagogikdagen 2026 publicerar biblioteket en serie blogginlägg och nyhetsnotiser på temat bibliotekets undervisning. Nyheterna publiceras på Liunet medarbetare/Stöd till utbildning (för LiU-anställda – inloggning med LiU-ID krävs).
