Tina Carlsson är utbildad bokbindare och vet det mesta om hur böcker ska tas omhand. Som biblioteksassistent på Vallabiblioteket är hennes främsta uppgift att laga och vårda böcker i universitetsbibliotekets samlingar. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och kunskap om ett ämne som har fler dimensioner än man kanske kan tro.
Ett ämne med många begrepp
Böcker och bokband har alltid omgärdats av en omfattande terminologi. En inbunden bok av traditionellt slag trycks på stora ark, som sedan viks ihop till en bunt med sidor, ett så kallat lägg. Böcker sägs vara ”häftade” även om det inte fysiskt handlar om häftning utan om en söm med tråd.
Ett “lägg”, ett antal boksidor tryckta på ett ark.
”Försätts” kallas det ark som fästs i bokens pärm. Ibland talar man om bakre försätts för motsvarande blad i slutet av boken. Tina har noterat att terminologin i viss mån skiljer sig åt mellan bokbindare och förlagsbranschen.
Traditionella material för inbundna böcker är pergament, det vill säga bearbetat skinn, och klot av vävt tyg (från engelskans ”cloth”). Begrepp som pocket, kartonnage och danskt band är säkert välbekanta för de flesta. Det sistnämnda har halvhård och vikbar pärm. Ibland kan dock begreppen för olika bandtyper vara lite förvirrande, då det saknas en enhetlig och standardiserad terminologi på svenska. Ett begrepp som det enligt Tina råder särskilt stor förvirring kring är ”halvfranskt”. Det borde istället heta ”halvt skinnband” menar hon, då både fransk och tysk teknik finns inom bokbindning men egentligen har en annan innebörd än den som oftast åsyftas när begreppet används.
Bokbindning och dekorationer
Maskinellt tillverkat papper har alltid en viss fiberriktning. Ett arks fiberriktning kan testas på olika sätt, till exempel genom att rulla ihop det på dess två ledder och känna av i vilket läge motståndet är som störst. Man märker också papprets fiberriktning om man river det i remsor: om remsorna blir helt raka och jämna har man rivit längs fiberriktningen medan om de får ojämna kanter har man sannolikt rivit på tvärs mot fiberriktningen. Fiberriktningen avslöjas också om pappret blir blött och det rullar ihop sig. Ibland kan fiberriktningen i böcker bli fel, vilket man märker på att sidorna kan vara lite buckliga eller att de inte fäller upp sig som de ska när man bläddrar.
–Det är förvånansvärt ofta det händer, säger Tina.
För att göra en boks rygg extra stabil använder man sig ibland av bindgarn. Tekniken resulterar i så kallade ”äkta bind”, det vill säga vågräta trådar längs insidan av bokens rygg, vilket syns som små upphöjningar på ryggens yttre sida. Ibland har böcker försetts med ”falska upphöjda bind”, då man försökt efterlikna det utseendet även när boken saknar bind därunder.
Ett exempel på en bok med äkta bind.
Snitt och snittdekorationer har förekommit på böcker sedan lång tid tillbaka och har sett ett markant uppsving under senare år. En traditionell form av snittdekoration är marmorering, men det förekommer även enfärgade snitt, till exempel i guldfärg som förr var särskilt vanligt på biblar och psalmböcker, och till och med målade motiv med figurer och landskap. Vissa typer av dekorationer hade ursprungligen inte bara ett estetiskt syfte utan fanns också för att säkerställa att enskilda sidor inte avlägsnats ur exempelvis räkenskapsböcker.
–Snittdekorationer blev väldigt populärt igen för några år sedan. Numera har det blivit så vanligt att det gått lite inflation i det, tycker jag.
Bokvård
Böcker kan kräva olika typer av vårdande insatser. Det är inte ovanligt att de exempelvis drabbas av kaffefläckar, fuktskador och revor. Bokens pärm kan gå sönder och sidor kan lossna. Genom reparationer och limning kan sådana skador ofta åtgärdas, vilket är en viktig del av Tinas arbete. På Vallabiblioteket i Studenthuset har ”Bokvården” en verkstad där det finns olika typer av utrustning för reparation och vård av böcker.
Bokvården i Studenthuset på Campus Valla.
Fläckar är ofta svåra att få bort helt och hållet. Om det bara gäller begränsade delar av boken kan man ibland skära bort de mest utsatta partierna. Fuktskador däremot kan vara mycket svåra att åtgärda, särskilt om de är omfattande.
–Jag brukar oftast säga nej till att försöka göra något åt fuktskador om de är för stora, säger Tina.
Ett tips hon har är att man inte ska lämna klipp från dagstidningar i böcker. Tidningspapper har en annan syrahalt än pappret i böcker och kan därför göra så att bokens papper gulnar. Processen kallas för syramigration.
Bibliotekets minsta bok med tillhörande låda.
Böcker som behöver skyddas lite extra kan placeras i kassett eller låda, vilket Tina då skapar särskilt anpassade efter den enskilda bokens mått. Passformen är viktig, inte minst ur estetisk synvinkel. Till den bok som sannolikt är universitetsbibliotekets minsta har hon skapat en sådan låda: En liten barnbok, innehållande skriftliga lärdomar, tänkespråk ur den hel. Skrift, jemte böner m.m. Boken är tryckt i Jönköping 1856 och är ungefär 4,5 gånger 5,5 cm. Pärmens insida innehåller anteckningar av bokens ägare, Gustaf Emil Janson i Jönköping, som fick den som gåva 1858.
Det finns således många aspekter på böcker utöver deras innehåll. Bokbindning och bokvård är ett hantverk med långa traditioner och som det alltjämt är viktigt att upprätthålla kunskaperna om. Böcker som objekt har ett skönhetsvärde och kan enligt Tina erbjuda nödvändig återhämtning i vår alltmer uppkopplade och digitaliserade värld.
Utställningen ”Vad kan vi lära om AI från science fiction?” visas nu på Medicinska biblioteket på Campus US. Temat för utställningen är hur science fiction kan användas för att utforska frågor kring artificiell intelligens och den påverkan tekniken skulle kunna få på samhället och på oss som individer. Sådana frågor var temat för en skrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek under våren 2026 där forskare och andra medarbetare vid Linköpings universitet medverkar. Skriften utgör utgångspunkt för utställningen, som tidigare visats i Studenthuset på Campus Valla.
I utställningen presenteras de medverkande författarnas forskning och skönlitteratur med AI-tema. Det är också möjligt att rekommendera eller rösta på en berättelse om artificiell intelligens. Vi som jobbat med utställningen har även tagit fram en lista med ”musikinspiration” med ett antal låtar och stycken som på olika sätt knyter an till temat AI och/eller science fiction, däribland ”Threads of Destiny” som är ett musikstycke av duon Simply Dead, bestående av kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Listan bifogas även nedan.
Poddavsnitt på Fabriken
Om du vill veta mer om detta ämne kan du lyssna på avsnittet ”När science fiction blev verklighet” i Utbildningsradions poddserie Fabriken. Medverkar gör Evelina Galli, techreporter, och jag själv tillsammans med programledaren Johannes Cakar. Du hittar avsnittet bland annat på Sveriges Radios webbplats: När science fiction blev verklighet
Rösta fram bästa berättelsen om AI
Om du har en berättelse om AI du särskilt vill rekommendera (roman, novell, film, tv-serie etc.) är du välkommen att delta i denna omröstning: Top 10: Bästa berättelse om AI (formulär)
Här är de berättelser som andra besökare har rekommenderat:
2001: A Space Odyssey (1968) – film i regi av Stanley Kubrick
2001: A Space Odyssey (1968) – roman av Arthur C. Clarke
Extinction (2018) – film i regi av Ben Young
Blade Runner (1982) – film i regi av Ridley Scott
Do Androids Dream of Electric Sheep? (1968) – roman av Philip K. Dick
I, Robot (1950) – novellsamling av Isaac Asimov
The Naked Sun (1956) – roman av Isaac Asimov
Prelude to Foundation, Forward the Foundation, Foundation Trilogy, Foundation’s Edge, Foundation and Earth – romanserie av Isaac Asimov
Duon har också gjort stycket “Lament Aries”, som hämtat inspiration från en känd science fiction-film: Simply Dead – Lament Aries
Vi som arbetat med utställningen har sammanställt följande lista med låtar och musikstycken som kan kopplas till utställningens tema.
Musiklistan (i alfabetisk ordning) – sammanställd av Sara Läthén och Peter Igelström
The Alien Planet – Jerry Goldsmith
När en AI som den hemliga så kallade synteten i Alien (1979) följer sina order perfekt, vad händer med oss som inte ingår i planen?
Alien Remnants – Amanda Jones
Vad händer när AI:n döljer att den gjort sig självständig och börjar välja själv? I tv-serien Murderbot (2025) ser en AI hellre på en tv-serie än lyder order.
Also Sprach Zarathustra – Richard Strauss
Inledningen till Richard Strauss tondikt från 1896 användes av Stanley Kubrick som ledmotiv i science fiction-filmen 2001: A Space Odyssey (1968). Trots att helt ny filmmusik hade beställts kom den aldrig att användas i filmen; vid premiären bestod även den övriga musiken enbart av klassiska kompositörers verk (av Johann Strauss d.y., Aram Chatjaturjan och György Ligeti).
Blade Runner – Main Titles & Tears in Rain – Vangelis
I Blade Runner (1982) är replikanter skapade för att vara mänskliga men behandlas som något mindre. Om de kan minnas, känna och frukta döden, vad skiljer dem då från oss? Vangelis musik till filmen har blivit klassisk, inte minst stycket “Tears in Rain” från scenen där replikanten Roy Batty (Rutger Hauer) håller en monolog om livets förgänglighet och uttrycker insikten att hans korta liv nu är till ända.
Caprica – Main Theme for Solo Piano – Mark Northam
I tv-serien Caprica (2009–2010) är det sorg som är drivkraften att skapa AI, precis som i Transcendence och avsnitt i Black Mirror. Serien visar att cylonerna/cylons (AI) inte bara är skapade utan att de är resultatet av mänskliga behov, känslor och val. Konsekvensen blir dock de cylons som återvänder 58 år senare i Battlestar Galactica-serien för att utplåna mänskligheten.
Clubbed to Death – Robert D. from “The Matrix”
Om AI blir medveten och kontrollerar världen märker vi det kanske inte ens.
The Dark Side (Alternate Reality Version) – Muse
Matt Bellamy, sångare, gitarrist, pianist och huvudsaklig låtskrivare i Muse, har beskrivit låten som en skildring av frustration och ensamhet i en teknologisk värld och en kamp för att bryta sig loss från en verklighet som känns konstruerad som en slags Matrix.
Everybody Runs! – Minority Report soundtrack – John Williams
Om avancerad teknologi och AI-liknande system som i Minority Report (2002) kan bidra till att förutse och förhindra brott i framtiden, är massövervakning med AI då ett rimligt pris? Hur mycket frihet är vi beredda att ge upp för säkerhet?
Everything in its right place – Radiohead
När en artificiell verklighet känns verklig som i Vanilla Sky (2001), spelar det då någon roll vad som är sant?
Forever Young – Alphaville
Den tyska gruppen Alphavilles låt “Forever Young” (1984) återspeglar oron för kärnvapenkrig och den tillhörande musikvideon har en påtagligt apokalyptisk atmosfär. I vår tid kan låttiteln även tillskrivas en ny innebörd i ljuset av den transhumanistiska diskurs där vissa tänker sig kunna leva för evigt genom att ladda upp sitt medvetande digitalt. En coverversion av låten förekom i trailern till science fiction-filmen Gemini Man (2019).
I’ll Be Back – Remastered 2017 – Brad Fiedel
I Terminator-filmerna stoppar människan hotet för att sedan utveckla det igen. Vad säger det om oss?
Imperial March from The Empire Strikes Back – John Williams
Ett välbekant stycke för alla Star Wars-fans. “Imperial March”, även kallad “Darth Vader’s Theme”, förekom första gången i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back (Rymdimperiet slår tillbaka) från 1980.
It Came Out of the Sky – Creedence Clearwater Revival
Låten, som finns med på albumet Willy and the Poor Boys (1969), handlar om en ufo-incident och dess efterspel. John Fogerty – gruppens ledande gestalt – har själv uttryckt intresse för ufo-fenomenet, som uppenbarligen utgjort inspirationskälla för denna låt.
Lab Raid – Hans Zimmer
Om en AI som i The Creator (2023) kan uppleva världen som vi, känna och knyta band, har vi då rätt att behandla den som något annat?
Love Scene – Brad Fiedel
Mitt i kriget mellan människa och maskin i The Terminator (1984), visar en stund av kärlek sig vara avgörande för mänsklighetens framtid.
No One’s Controlling Me – Ramin Djawadi
I tv-serien Westworld (2016 – 2022) börjar allt som en extremt avancerad nöjespark där människoliknande androider är programmerade att spela upp fasta berättelser för besökare. De dör, repareras och återställs varje dag utan att minnas vad som hänt. Men serien förändras gradvis till en berättelse om medvetande, fri vilja och kontroll.
Opening / Kepler 22-b – Marc Streitenfeld
I tv-serien Raised by Wolves (2020) får en AI, som en gång var en dödsmaskin, uppdraget att vara mamma. Vad formar henne mest, det hon var, eller det hon ska bli? Kan man verkligen lita på henne?
Real Humans (Main Theme) – Rikard Borggård
Från tv-serien Äkta människor (2012). När robotar, så kallade hubotar, blir en del av svenska vardagen suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Bör hubotarna som utvecklar eget medvetande och känslor betraktas som objekt eller subjekt med egna rättigheter? Vem bär ansvaret när en hubot orsakar skada eller agerar på ett sätt som strider mot mänsklig moral?
Replicas – John Williams
Filmen A.I. Artificial Intelligence (2001), vars manus bygger på tre noveller av Brian Aldiss, handlar om en avancerad robotpojke som längtar efter att bli verklig så att han kan återfå kärleken från sin mänskliga mor. Är en maskin som kan älska mindre verklig än vi?
Starbuck Disappears – Bear McCreary
I tv-serien Battlestar Galactica (2004–2009) pågår ett krig mellan cylonerna/cylons (AI) och människan. Om inte ett sådant krig skulle pågå och vi precis som i Battlestar inte skulle kunna avgöra vad som är människa och vad som är AI, spelar det då någon roll vad man är?
Star Trek: First Contact Main Title – Jerry Goldsmith
Ledmotivet till den andra (av fyra) filmer med besättningen från tv-serien Star Trek: The Next Generation, med titeln Star Trek: First Contact (1996). I filmen kämpar Captain Picard och hans besättning (inklusive androiden Data) mot de cybernetiska borgerna (”the Borg”). När en av karaktärerna först får höra om de fientliga utomjordingarna fäller hon repliken: ”Borg? Sounds Swedish…”.
Star Trek: The Motion Picture Main Theme – Jerry Goldsmith
Ett främmande objekt närmar sig jorden och förstör allting i sin väg i den första Star Trek-filmen från 1979 (som var en fortsättning på tv-serien från 1966-1969). AI visar sig vara en avgörande faktor.
Stealing The Code – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Devs (2020) är en filosofisk sci-fi-thriller i miniserieform skapad av Alex Garland som gjorde Ex_Machina. Huvudrollen är mjukvaruingenjören Lily Chan som försöker ta reda på vad den hemliga avdelningen på det mystiska techbolaget i Silicon Valley egentligen gör. I en värld där allt kan förutsägas om man bara har tillräckligt med data, vad händer då med fri vilja?
Transformation – Vince Pope
Smashing the Quoomputer – Ames Bessada
MetallicaFan – Daniel Pemberton
Tre låtar från de AI-relaterade avsnitten “Be Right Back”, “Joan is Awful” och “USS Callister” i tv-serien Black mirror (2011). När AI återskapar en människa från data, är det verkligen samma person, eller bara ett eko? När AI börjar skapa våra liv åt oss, vem äger egentligen vår identitet? När digitala kopior får medvetande, har de rätt att vara fria?
The Orchid – Jeff Russo
I tv-serien Alien: Earth (2025), var går gränsen när liv och teknik smälter samman?
Space Oddity – 2015 Remaster – David Bowie
Det har sagts att David Bowie skrev låten starkt influerad av 2001: A Space Odyssey. I filmen får vi se vad som händer när den perfekta datorn, HAL 9000, börjar tvivla på människan.
The Turing Test – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Kanske kan man se filmen Ex_Machina (2014) som ett omvänt så kallat Turingtest, där maskinen inte bara bevisar sin intelligens utan också aktivt testar och manipulerar människan. Hur kommer AI att manipulera oss?
The Visitors – Abba
Vilka är de mystiska besökare som omnämns i Abba-låten “The Visitors” från albumet med samma namn från 1981? I sf-berättelser syftar begreppet ”visitors” (besökare) ofta på utomjordingar, men låttexten av Björn Ulvaeus anses handla om förföljelse av oliktänkare i det forna Sovjetunionen och de psykologiska konsekvenserna av att leva i totalitära stater. “The Visitors” har på så vis tematik gemensamt med klassiska dystopier som George Orwells 1984 och Ray Bradburys Fahrenheit 451. Gruppen har på senare år gått i bräschen för avancerad teknik med sin avatar-föreställning ABBA Voyage och Ulvaeus har i intervjuer uttryckt sitt intresse för AI och den betydelse tekniken kan komma att spela inom musiken.
“We’re Not Programs, GERTY, We’re People” – Clint Mansell
Skaparen av filmen Moon (2009) inspirerades nog av HAL 9000 i 2001: A Space Odyssey när han skapade AI:n GERTY med dess lugna röst. Vad händer när den enda du kan lita på, GERTY, också döljer något som förändrar allt?
Why Are You So Afraid of This – Mychael Danna
Rädslan för AI som i Transcendence (2014) handlar kanske inte om vad den gör, utan om vad den kan bli?
Zion – Fluke
I de första Matrix-filmerna är Zion den sista fria staden för människor utanför Matrix, en plats för dem som inte accepterar illusionen. Neo får veta att Zion har byggts upp och förstörts flera gånger tidigare. Hur fria är vi om vi upprepar samma mönster om och om igen?
I mitten av april träffades IFLA:s Governing Board i Toronto, Kanada. IFLA står för International Federation of Library Associations och är en internationell organisation som arbetar för att stärka biblioteksverksamhet och bibliotekarier världen över. Som medlem i Governing Board var jag på plats. Governing Board (GB) är IFLA:s styrelse och ses fysiskt tre gånger om året: i samband med konferensen i november/december i Haag – där högkvarteren är – och under våren någon annanstans i världen. Denna gång var mötet i Toronto, vilket var passande eftersom vår president Leslie Weir är från Kanada.
Med framtiden i fokus
En del av mötet var en konferens med inbjudna bibliotekarier från Kanada och USA, som tog sin utgångspunkt i presidentens tema Be Bold. Deltagarna utforskade hur bibliotekens omvärld präglas av snabba förändringar och ökande osäkerhet, och betonade behovet av modigt tänkande och handlingskraft. Konferensen bestod dels av aktivt workshoparbete och gemensamma reflektioner, och dels av föreläsningar. Fokus var att identifiera och ifrågasätta antaganden för att bättre förbereda biblioteken för framtiden. Jag tycker det var en väldigt lyckad dag och fick möjlighet att prata med flera bibliotekarier från både folkbibliotek, universitetsbibliotek och andra typer av bibliotek. Frågan om book bans kom naturligtvis upp. Den som sett filmen The Librarians vet hur illa ställt det är i vissa delar av USA. I Kanada är läget mer som i Sverige, det vill säga det kommer påtryckningar från olika håll för att förbjuda tillgången till en del böcker eller en viss typ av innehåll gällande programverksamhet, men inte alls i samma omfattning som i USA.
Två utmärkande föreläsare under dagen var Riel Miller, Senior Fellow, École des Ponts Business School, Paris, Senior Fellow, University of New Brunswick och Former Head of Foresight, UNESCO samt Ollivier Dyens, Director, Department of French Language Literature, Translation and Creation, McGill University. Miller talade om framtiden som ett oskrivet blad, vi kan inte säga hur framtiden blir, men vi kan med våra handlingar och scenarier påverka den åt olika håll. Han höll i en workshop där vi fick framtidsspana på ett sätt som liknar de framtidsspaningar vi på Linköpings UB gjorde med olika fokusgrupper förra året. Dyens pratade om olika typer av intelligens och hur gränsen mellan olika typer av sanningar och medvetenhet suddas ut i takt med att AI utvecklas. Han pratade till exempel om att spindlar har REM-sömn, vilket kan tyckas som långt ifrån bibliotekskunskap, men som jag förstod det var hans poäng att i takt med att våra kunskaper (om spindlar eller annat) utökas förändras vår uppfattning om verkligheten och eftersom vi inte känner till allt vi kommer veta ”i framtiden” är det också svårt att diskutera framtiden i nutid.
För styrelsens möten hade vi avsatt två och en halv dag och som alltid är det väldigt många frågor som ska hinnas med på dessa dagar. Vi fick en uppdatering kring hur arbetet kring WLIC 2026 löper på. WLIC är IFLA:s årliga konferens, som 2026 kommer gå av stapeln den 10–13 augusti i Busan, Sydkorea. Konferensen lockar årligen 3000–4000 deltagare från hela världen. De flesta är bibliotekarier eller biblioteksanställda, men en del är också anställda vid olika biblioteksrelaterade företag. Årets tema är ”Libraries Powering Transformation” och alla programpunkter kommer ha någon form av anknytning till det.
Det är alltid fantastiskt spännande och givande att besöka konferensen och träffa bibliotekarier från hela världen. Dock är det inte den enda möjligheten att engagera sig i IFLA. Det finns goda möjligheter att engagera sig i en sektion inom ett specifikt intresseområde, eller delta i webbinarier eller andra typer av kompetensutveckling som ordnas av IFLA. Den som är nyfiken kan söka information på IFLA:s webbsida, anmäla sig till någon av de e-postlistor som finns eller helt enkelt kontakta mig eller någon av de andra svenskarna som är aktiva inom föreningen.
Hållbarhet – ett långsiktigt arbete
Under styrelsens möte gick även mycket tid åt till att diskutera IFLA:s arbete med Sustainable Futures från olika vinklar. IFLA:s Sustainable Futures Journey är ett långsiktigt initiativ och ett samlingsnamn för arbete, samtal och aktiviteter som ska hjälpa bibliotek och biblioteksväsendet att aktivt forma hållbara framtider – inte bara reagera på förändring. Nämnda konferens i Toronto ingår som en del av initiativet.
Sustainable Futures Journey utgår ifrån IFLA:s strategi 2024–2029 med visionen ”Sustainable futures for all through knowledge and information” och kopplar samman hållbarhet, framtidstänkande och bibliotekens samhällsroll. ”Journey” syftar på att detta är en pågående process, inte ett enskilt projekt: konferenser, workshops, trendrapporter, dialoger och verktyg som hjälper bibliotek att arbeta med osäkra och alternativa framtider.
Fokus ligger på att stärka bibliotekens förmåga att arbeta strategiskt med långsiktig hållbarhet (social, miljömässig, ekonomisk), använda futures thinking i planering och beslutsfattande och att bidra aktivt till globala mål som Agenda 2030 och lokala samhällsbehov.
Förutom konferenser och liknande består Sustainable Futures-arbetet av några konkreta översyner av IFLA:s verksamhet och struktur. Den som varit aktiv i IFLA en tid känner till den stora förändring av IFLA:s styrning som gjordes under perioden 2019–2021. Reformen syftade till att göra organisationen mer tydlig, effektiv, inkluderande och hållbar, bland annat genom nya strukturer för styrelsearbete, professionella enheter och regional representation. I samband med beslutet om reformen fanns också ett löfte om att följa upp förändringarna efter några år med en så kallad Governence Health Check, som leds av IFLA:s före detta president Vicki Mac Donald. Vi fick en presentation av rekommendationer som kommittén kommit fram till och inom det närmaste kommer styrelsen sätta sig in i rekommendationerna och besluta vilka man ska gå vidare med.
Ytterligare översyner av IFLA:s finansieringsmodell för konferensen, översyn av medlemsmodellen och volontärmodellen är på gång. Tanken är hela tiden att göra strukturerna långsiktigt hållbara, men samtidigt flexibla och adaptiva till en föränderlig omvärld.
Sammanfattningsvis var det en intensiv, men givande, vecka. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet i styrelsen och att träffa biblioteksvärlden igen i Busan i augusti.
Det började som ett konkret samarbete mellan två verksamheter vid Linköpings universitet: universitetsbiblioteket och sjuksköterskeprogrammet. I DigiMaker, bibliotekets makerspace, fanns teknik, miljöer och metoder som kunde integreras i undervisningen, samtidigt som sjuksköterskeprogrammet såg en möjlighet att pröva nya former för lärande. Men efter hand blev det tydligt att det som höll på att växa fram var större än ett lokalt utvecklingsinitiativ. Samarbetet kom att synliggöra en mer grundläggande fråga: hur behöver undervisning utformas i en tid då studentgrupperna förändras, tekniken blir allt mer närvarande och högre utbildning måste förbereda studenter för ett komplext, digitalt och informationsintensivt samhälle?
Nya former av lärande för en ny generation
Detta är en fråga som blivit allt mer angelägen. Dagens studenter, inte minst många i Generation Z, möter högre utbildning med erfarenheter, vanor och förväntningar som skiljer sig från tidigare generationers. De lever i ett ständigt flöde av information, rör sig vant mellan digitala miljöer och förväntar sig ofta att lärande ska vara både tillgängligt, relevant, interaktivt och tydligt kopplat till verkliga sammanhang. Pedagogiken kan därför inte längre tas för given. Undervisning som bygger på passivt mottagande fungerar allt sämre i en miljö där kunskap ständigt används, omförhandlas och rör sig mellan olika sammanhang. Om högre utbildning ska vara meningsfull i vår tid behöver den inte bara förmedla kunskap, utan också skapa former där kunskap blir aktiv, prövbar och användbar.
Det var just här samarbetet mellan biblioteket och sjuksköterskeprogrammet blev så intressant. Det som först kunde ha stannat vid ett teknikprojekt utvecklades i stället till ett gemensamt utforskande av hur undervisning kan bli mer studentaktiv, engagerande och professionellt relevant. Tekniken var en ingång, men det avgörande blev den pedagogiska frågan: hur kan läraktiviteter utformas så att studenter inte bara förstår teori, utan också omsätter kunskap i resonemang, bedömningar och handling? I sjuksköterskeutbildningen blir detta särskilt tydligt. Studenterna behöver inte enbart tillägna sig fakta; de behöver också kunna använda kunskap i kliniska sammanhang, värdera evidens, tolka information, fatta beslut och agera ansvarsfullt i komplexa situationer.
Här blev bibliotekets kompetenser centrala. Informationshantering, källkritik, evidensvärdering och användning av digitala verktyg visade sig ligga i direkt linje med de professionella förmågor som utbildningen syftade till att utveckla. I en vårdverklighet där informationsflödena är omfattande, digitala system centrala och kraven på evidensbaserad praktik höga blir det tydligt att dessa kompetenser inte är tillägg, utan en del av yrkeskunnandet.
Från stödjande till aktiv roll
Samarbetet genererade flera konkreta workshopformat. I ett VR-upplägg fick sjuksköterskestudenter arbeta med upplevelse, mätning och gemensam analys, medan ett escape room-format lät dem söka, jämföra och värdera information från olika källor, inklusive databaser, kurslitteratur och AI-verktyg. Det viktiga var inte tekniken i sig, utan att formaten gjorde lärandet mer aktivt, prövande och meningsfullt. Erfarenheten var också tydlig: aktivitet i sig räcker inte. För att sådana arbetssätt ska leda till djupare lärande måste de vara förankrade i tydliga lärandemål och följas upp med reflektion och utvärdering. Det är först då som upplevelse kan förvandlas till förståelse.
Det var i detta praktiska arbete som en större insikt började ta form: samarbetet handlade inte bara om nya undervisningsformat. Det synliggjorde också en förändring i bibliotekets roll. Under lång tid har bibliotek i högre utbildning främst beskrivits som stödjande funktioner: platser för resurser, handledning, informationssökning och service. Den rollen är fortfarande viktig. Men den räcker inte längre som beskrivning av vad biblioteket faktiskt kan vara i dagens utbildningslandskap. När kunskap i allt högre grad formas, söks, värderas och används i komplexa digitala informationsmiljöer omformuleras också bibliotekets och utbildningens pedagogiska kärnfrågor.
I det ljuset framstår bibliotekets kompetenser inte som ett komplement till utbildningen, utan som en del av dess kärna. Frågan är kanske inte längre om biblioteket ska stödja utbildning, utan om utbildning överhuvudtaget är möjlig utan de kompetenser som biblioteket representerar. Kanske är det just där den viktigaste lärdomen finns: att framtidens pedagogik inte bara handlar om nya verktyg, utan om nya sätt att förstå kunskap som något som formas i mötet mellan människor, information och praktik.
De första stegen är nu tagna. Dialogen fördjupas. Samarbetet fortskrider.
Carlsson, N. F. (2025). Building Literacies: Best Practices for Academic Libraries in the Library 3.0 Era. International Journal of Librarianship, 10(1), 3–12. https://doi.org/10.23974/ijol.2025.vol10.1.437
Carlsson N.F., Klompstra L, Westas M. (2026). Exploring Nursing Students’ Experiences in a Brief Virtual Reality–Enhanced Workshop: Cross-Sectional Exploratory Study. JMIR Nursing.9:e85780. DOI: 10.2196/85780
Carlsson, N. F. (2026). Beyond information literacy: Librarians as pedagogical designers in higher education. In Proceedings of the International Academic Conference on Education, Teaching and Learning (IACETL). Diamond Scientific Publishing. Forthcoming.
Vad har science fiction att säga om AI? En skrift från biblioteket och en utställning utforskar frågan med hjälp av en rad LiU-forskare. Lanseringen sker under ett event i Studenthuset den 26 maj.
Skriften ”Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0” samlar bidrag från flera olika forskningsområden vid LiU och tar upp teman som människa-maskin-relationer, arbete, utbildning, makt, ansvar och hur framtider kan föreställas. Science fiction används som tankeexperiment, inspirationskälla och i vissa fall som vetenskaplig metod för att bredda och fördjupa samtalet om artificiell intelligens. Detta är den andra och väsentligt utökade upplagan av skriften, vars första upplaga publicerades 2024.
Med skriften som utgångspunkt har en utställning tagits fram som går att se på Vallabiblioteket i Studenthuset under sommaren och bit in på höstterminen 2026. I utställningen presenteras både skönlitteratur och den forskning som ligger till grund för flera av skriftens bidrag. Du kan också rösta fram den bästa berättelsen om AI och uppleva musikaliska inslag med anknytning till utställningens tema.
Utställningen visas på plan 3 i Studenthuset på Campus Valla.Även på andra platser i Studenthuset kan man hitta lästips med koppling till utställningens tema, till exempel på plan 5.
Event på temat AI i Studenthuset
Tisdag den 26 maj klockan 12.15 sker lanseringen av skriften och invigning av utställningen under ett event i Studenthuset. Besökare får också möjlighet att delta i en tävling genom att skapa ett omslag till en science fiction-bok. Mest kreativa förslag vinner.
Alla är välkomna!
Rösta fram bästa berättelsen om AI
För dig som har en berättelse om AI du särskilt vill rekommendera (roman, novell, film, tv-serie etc.) finns möjlighet att delta i denna omröstning:
Resultatet kommer att presenteras i form av en top 10-lista i anslutning till utställningen.
Musikinspiration
Utställningen ackompanjeras av stämningsfull musik i science fiction-anda från duon Simply Dead, bestående av kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Musikstycket har titeln “Threads of Destiny” och går att höra via YouTube: Simply Dead – Threads Of Destiny
Duon har också gjort stycket “Lament Aries”, som hämtat inspiration från en känd science fiction-film: Simply Dead – Lament Aries
Vi som arbetat med utställningen har även sammanställt följande lista med låtar och musikstycken som kan kopplas till utställningens tema. Vi har valt att vara väldigt tillåtande när det gäller hur mycket respektive verk relaterar till ämnet – i vissa fall är kopplingen till science fiction (eller AI) uppenbar, i andra fall är det stämningen eller soundet som fallit avgörandet.
Listan (i alfabetisk ordning) ser ut enligt följande:
The Alien Planet – Jerry Goldsmith
När en AI som den hemliga så kallade synteten i Alien (1979) följer sina order perfekt, vad händer med oss som inte ingår i planen?
Alien Remnants – Amanda Jones
Vad händer när AI:n döljer att den gjort sig självständig och börjar välja själv? I tv-serien Murderbot (2025) ser en AI hellre på en tv-serie än lyder order.
Also Sprach Zarathustra – Richard Strauss
Inledningen till Richard Strauss tondikt från 1896 användes av Stanley Kubrick som ledmotiv i science fiction-filmen 2001: A Space Odyssey (1968). Trots att helt ny filmmusik hade beställts kom den aldrig att användas i filmen; vid premiären bestod även den övriga musiken enbart av klassiska kompositörers verk (av Johann Strauss d.y., Aram Chatjaturjan och György Ligeti).
Blade Runner – Main Titles & Tears in Rain – Vangelis
I Blade Runner (1982) är replikanter skapade för att vara mänskliga men behandlas som något mindre. Om de kan minnas, känna och frukta döden, vad skiljer dem då från oss? Vangelis musik till filmen har blivit klassisk, inte minst stycket “Tears in Rain” från scenen där replikanten Roy Batty (Rutger Hauer) håller en monolog om livets förgänglighet och uttrycker insikten att hans korta liv nu är till ända.
Caprica – Main Theme for Solo Piano – Mark Northam
I tv-serien Caprica (2009–2010) är det sorg som är drivkraften att skapa AI, precis som i Transcendence och avsnitt i Black Mirror. Serien visar att cylonerna/cylons (AI) inte bara är skapade utan att de är resultatet av mänskliga behov, känslor och val. Konsekvensen blir dock de cylons som återvänder 58 år senare i Battlestar Galactica-serien för att utplåna mänskligheten.
Clubbed to Death – Robert D. from “The Matrix”
Om AI blir medveten och kontrollerar världen märker vi det kanske inte ens.
The Dark Side (Alternate Reality Version) – Muse
Matt Bellamy, sångare, gitarrist, pianist och huvudsaklig låtskrivare i Muse, har beskrivit låten som en skildring av frustration och ensamhet i en teknologisk värld och en kamp för att bryta sig loss från en verklighet som känns konstruerad som en slags Matrix.
Everybody Runs! – Minority Report soundtrack – John Williams
Om avancerad teknologi och AI-liknande system som i Minority Report (2002) kan bidra till att förutse och förhindra brott i framtiden, är massövervakning med AI då ett rimligt pris? Hur mycket frihet är vi beredda att ge upp för säkerhet?
Everything in its right place – Radiohead
När en artificiell verklighet känns verklig som i Vanilla Sky (2001), spelar det då någon roll vad som är sant?
Forever Young – Alphaville
Den tyska gruppen Alphavilles låt “Forever Young” (1984) återspeglar oron för kärnvapenkrig och den tillhörande musikvideon har en påtagligt apokalyptisk atmosfär. I vår tid kan låttiteln även tillskrivas en ny innebörd i ljuset av den transhumanistiska diskurs där vissa tänker sig kunna leva för evigt genom att ladda upp sitt medvetande digitalt. En coverversion av låten förekom i trailern till science fiction-filmen Gemini Man (2019).
I’ll Be Back – Remastered 2017 – Brad Fiedel
I Terminator-filmerna stoppar människan hotet för att sedan utveckla det igen. Vad säger det om oss?
Imperial March from The Empire Strikes Back – John Williams
Ett välbekant stycke för alla Star Wars-fans. “Imperial March”, även kallad “Darth Vader’s Theme”, förekom första gången i Star Wars-filmen The Empire Strikes Back (Rymdimperiet slår tillbaka) från 1980.
It Came Out of the Sky – Creedence Clearwater Revival
Låten, som finns med på albumet Willy and the Poor Boys (1969), handlar om en ufo-incident och dess efterspel. John Fogerty – gruppens ledande gestalt – har själv uttryckt intresse för ufo-fenomenet, som uppenbarligen utgjort inspirationskälla för denna låt.
Lab Raid – Hans Zimmer
Om en AI som i The Creator (2023) kan uppleva världen som vi, känna och knyta band, har vi då rätt att behandla den som något annat?
Love Scene – Brad Fiedel
Mitt i kriget mellan människa och maskin i The Terminator (1984), visar en stund av kärlek sig vara avgörande för mänsklighetens framtid.
No One’s Controlling Me – Ramin Djawadi
I tv-serien Westworld (2016 – 2022) börjar allt som en extremt avancerad nöjespark där människoliknande androider är programmerade att spela upp fasta berättelser för besökare. De dör, repareras och återställs varje dag utan att minnas vad som hänt. Men serien förändras gradvis till en berättelse om medvetande, fri vilja och kontroll.
Opening / Kepler 22-b – Marc Streitenfeld
I tv-serien Raised by Wolves (2020) får en AI, som en gång var en dödsmaskin, uppdraget att vara mamma. Vad formar henne mest, det hon var, eller det hon ska bli? Kan man verkligen lita på henne?
Real Humans (Main Theme) – Rikard Borggård
Från tv-serien Äkta människor (2012). När robotar, så kallade hubotar, blir en del av svenska vardagen suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Bör hubotarna som utvecklar eget medvetande och känslor betraktas som objekt eller subjekt med egna rättigheter? Vem bär ansvaret när en hubot orsakar skada eller agerar på ett sätt som strider mot mänsklig moral?
Replicas – John Williams
Filmen A.I. Artificial Intelligence (2001), vars manus bygger på tre noveller av Brian Aldiss, handlar om en avancerad robotpojke som längtar efter att bli verklig så att han kan återfå kärleken från sin mänskliga mor. Är en maskin som kan älska mindre verklig än vi?
Starbuck Disappears – Bear McCreary
I tv-serien Battlestar Galactica (2004–2009) pågår ett krig mellan cylonerna/cylons (AI) och människan. Om inte ett sådant krig skulle pågå och vi precis som i Battlestar inte skulle kunna avgöra vad som är människa och vad som är AI, spelar det då någon roll vad man är?
Star Trek: First Contact Main Title – Jerry Goldsmith
Ledmotivet till den andra (av fyra) filmer med besättningen från tv-serien Star Trek: The Next Generation, med titeln Star Trek: First Contact (1996). I filmen kämpar Captain Picard och hans besättning (inklusive androiden Data) mot de cybernetiska borgerna (”the Borg”). När en av karaktärerna först får höra om de fientliga utomjordingarna fäller hon repliken: ”Borg? Sounds Swedish…”.
Star Trek: The Motion Picture Main Theme – Jerry Goldsmith
Ett främmande objekt närmar sig jorden och förstör allting i sin väg i den första Star Trek-filmen från 1979 (som var en fortsättning på tv-serien från 1966-1969). AI visar sig vara en avgörande faktor.
Stealing The Code – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Devs (2020) är en filosofisk sci-fi-thriller i miniserieform skapad av Alex Garland som gjorde Ex_Machina. Huvudrollen är mjukvaruingenjören Lily Chan som försöker ta reda på vad den hemliga avdelningen på det mystiska techbolaget i Silicon Valley egentligen gör. I en värld där allt kan förutsägas om man bara har tillräckligt med data, vad händer då med fri vilja?
Transformation – Vince Pope
Smashing the Quoomputer – Ames Bessada
MetallicaFan – Daniel Pemberton
Tre låtar från de AI-relaterade avsnitten “Be Right Back”, “Joan is Awful” och “USS Callister” i tv-serien Black mirror (2011). När AI återskapar en människa från data, är det verkligen samma person, eller bara ett eko? När AI börjar skapa våra liv åt oss, vem äger egentligen vår identitet? När digitala kopior får medvetande, har de rätt att vara fria?
The Orchid – Jeff Russo
I tv-serien Alien: Earth (2025), var går gränsen när liv och teknik smälter samman?
Space Oddity – 2015 Remaster – David Bowie
Det har sagts att David Bowie skrev låten starkt influerad av 2001: A Space Odyssey. I filmen får vi se vad som händer när den perfekta datorn, HAL 9000, börjar tvivla på människan.
The Turing Test – Ben Salisbury, Geoff Barrow
Kanske kan man se filmen Ex_Machina (2014) som ett omvänt så kallat Turingtest, där maskinen inte bara bevisar sin intelligens utan också aktivt testar och manipulerar människan. Hur kommer AI att manipulera oss?
The Visitors – Abba
Vilka är de mystiska besökare som omnämns i Abba-låten “The Visitors” från albumet med samma namn från 1981? I sf-berättelser syftar begreppet ”visitors” (besökare) ofta på utomjordingar, men låttexten av Björn Ulvaeus anses handla om förföljelse av oliktänkare i det forna Sovjetunionen och de psykologiska konsekvenserna av att leva i totalitära stater. “The Visitors” har på så vis tematik gemensamt med klassiska dystopier som George Orwells 1984 och Ray Bradburys Fahrenheit 451. Gruppen har på senare år gått i bräschen för avancerad teknik med sin avatar-föreställning ABBA Voyage och Ulvaeus har i intervjuer uttryckt sitt intresse för AI och den betydelse tekniken kan komma att spela inom musiken.
“We’re Not Programs, GERTY, We’re People” – Clint Mansell
Skaparen av filmen Moon (2009) inspirerades nog av HAL 9000 i 2001: A Space Odyssey när han skapade AI:n GERTY med dess lugna röst. Vad händer när den enda du kan lita på, GERTY, också döljer något som förändrar allt?
Why Are You So Afraid of This – Mychael Danna
Rädslan för AI som i Transcendence (2014) handlar kanske inte om vad den gör, utan om vad den kan bli?
Zion – Fluke
I de första Matrix-filmerna är Zion den sista fria staden för människor utanför Matrix, en plats för dem som inte accepterar illusionen. Neo får veta att Zion har byggts upp och förstörts flera gånger tidigare. Hur fria är vi om vi upprepar samma mönster om och om igen?
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie på Vallabiblioteket och Sara Läthén, kommunikatör vid Kommunikations- och marknadsavdelningen
