Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.
När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.
LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.
Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.
År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.
En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.
I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.
I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal
LIBRIS
Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.
LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal
En förändrad roll
År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.
Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.
Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.
Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:
Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar, böcker såväl som tidskrifter, är elektroniska. Tryckta böcker, bland annat kurslitteratur och skönlitteratur, finns också på de olika LiU-biblioteken. Böcker som används sällan men som fortfarande anses vara relevanta för våra användare eller av andra orsaker är intressanta att bevara, finns i Bokladan – bibliotekets magasin.
Bokladan återfinns i Kärnhuset, en stor hangarliknande byggnad sydväst om G-huset på Campus Valla. I samma byggnad finns även universitetets arkiv och Nationellt superdatorcentrum (NSC).
För maximalt utnyttjande av lokalytorna är bokhyllorna i Bokladan flyttbara och sitter monterade på skenor i golvet, så kallade Compactus-hyllor. Drygt 110 000 böcker förvaras i dagsläget i magasinet, vilket kan jämföras med drygt 93 000 i Campus Vallabibliotekets boksamling (därutöver finns även samlingar av skönlitteratur och läromedel på plats i biblioteket).
En gång om dagen hämtas böcker från Bokladan och skickas till det bibliotek där någon användare efterfrågat materialet. Bibliotekets söktjänst UniSearch talar om var en bok är placerad. Böckerna i Bokladan kan beställas på samma sätt som när man beställer en bok från ett LiU-bibliotek till ett annat.
De böcker som förvaras i Bokladan är sådana som inte lånas så ofta men som fortfarande är relevanta för bibliotekets användare eller är av intresse att bevara inför framtiden. Här finns böcker i den så kallade SAB-samlingen (uppställda enligt klassifikationssystemet SAB) och bibliotekets äldre tidskrifter.
Mer information om det material som finns i Bokladan.
Hur vet jag om en tidskrift är vetenskaplig eller inte? Det är det nog många uppsatsskrivande studenter som funderar på. Här följer några tips som hjälper dig att värdera tidskrifter.
Linköpings universitetsbibliotek tillgängliggör en mängd elektroniska och tryckta tidskrifter. Utöver dessa finns många olika sorters tidskrifter fritt tillgängliga på webben. Alla dessa är dock inte likvärdiga. Vetenskapliga tidskrifter syftar främst till att publicera nya forskningsresultat medan andra tidskrifter kan ha helt andra funktioner, såsom att popularisera forskning för en bredare publik, informera aktörer inom en viss bransch eller publicera inlägg i samhällsdebatten.
Somliga tidskrifter utger sig för att vara vetenskapliga men tillämpar i praktiken ingen kvalitetsgranskning av vad de publicerar alls. Ibland kan det vara svårt att skilja trovärdiga tidskrifter från mindre trovärdiga.
Beståndsdelar i en vetenskaplig artikel
Vetenskapliga artiklar är ofta identifierbara genom att de är uppbyggda enligt ett visst mönster. I en vetenskaplig artikel kan man i regel förvänta sig att hitta följande beståndsdelar:
• Abstract (sammanfattning)
• Introduktion
• Metod och material
• Resultat
• Diskussion/slutsatser
• Referenser
Ibland hittar man dessa eller snarlika rubriker i själva artikeln, men exakt hur artikeln är utformad och vilken omfattning den har skiljer sig åt mellan olika discipliner och forskningsområden.
Hjälpmedel 1: Ulrichsweb
Biblioteket erbjuder flera redskap för att hitta och värdera tidskrifter. För att ta reda på om en tidskrift tillämpar vetenskaplig granskning på sina artiklar (peer review) kan du söka upp den i tidskriftsdatabasen Ulrichsweb: global serials directory, där ”refereed” (med en svart-vit domartröja som symbol) anger att en tidskrift använder peer review-förfarande. Sök fram tidskriften via dess titel eller ISSN.
Hjälpmedel 2: Artikeldatabaser
I Ulrichweb kan man inte söka på enskilda artiklar, utan bara på tidskriften som helhet. För att hitta enskilda vetenskapliga artiklar finns det en rad databaser att använda. I exempelvis Scopus och Web of Science hittar du enbart material på vetenskaplig nivå. Du kan också välja söktjänsten UniSearch, som hämtar information från så gott som samtliga bibliotekets databaser. Använd avgränsningen ”Akademiska peer review-tidskrifter” om du enbart vill söka vetenskapliga artiklar i UniSearch.
För den som vill veta mer
Vill du fördjupa dig om tidskriftsvärdering kan du läsa om olika bedömningskriterier på bibliotekets webbsida Publicera strategiskt. Du kan också läsa om olika typer av publikationer där forskningsresultat publiceras på sidan Vetenskapliga publikationer. På bibliotekets YouTube-kanal hittar du filmen Hur vet jag att en artikel är sakkunniggranskad?, där du får ännu fler tips om hur du kan värdera tidskrifter.
Om du är student eller anställd på Linköpings universitet så har du tillgång till mängder av ordböcker i Nationalencyklopedin (NE). I NE ingår ordböcker till och från svenska och stora internationella språk som engelska, tyska, franska och spanska, men också specialordböcker som Svenska synonumer, Engelsk teknisk ordbok och Engelsk medicinsk ordbok. Du kommer åt alla ordböcker dygnet runt via webben.
De ordböcker som ingår är:
• NE:s engelska ordbok (svenska-engelska/engelska-svenska)
I paketet ingår också Engelsk teknisk ordbok, Engelsk fackordbok, Engelsk medicinsk ordbok, Svensk ordbok, Svenskt språkbruk, Svensk skolordlista och Svenska synonymer samt ordböcker från Språkrådet med över 15 minoritetsspråk, exempelvis Albanska, Arabiska, Turkiska, Amhariska och Persiska.
Har du frågor angående Nationalencyklopedin eller annat när det gäller bibliotekets resurser kontakta oss gärna på biblioteket@liu.se.
