Bibliotekets söktjänst UniSearch har fått ett nytt gränssnitt. Filter och avgränsningsmöjligheter har flyttats och återfinns nu direkt under sökrutan. Under knappen Åtkomstalternativ under respektive post i träfflistan hittar du tillgängliga åtkomstalternativ. Där hittar du också alternativet att reservera när det gäller böcker.
Det nya gränssnittet är anpassat efter mobiltelefoner och surfplattor. En annan förbättring är att det nu fungerar att spara och länka till respektive post genom att kopiera postens URL.
I UniSearch kan man söka på alla typer av material, till exempel vetenskapliga artiklar och böcker i bibliotekets samlingar (tryckta såväl som elektroniska). Man kan avgränsa sina sökningar till peer review-material och material i fulltext. Funktionen konceptkarta är ett av de forskningsverktyg som återfinns i vänstermenyn och som kan användas för att utforska olika ämnen.
Som student eller anställd vid LiU kommer du via UniSearch åt bibliotekets e-böcker och e-tidskrifter genom att logga in med ditt LiU-ID.
I vänstermenyn hittar du också en länk till Mina lån, där du hanterar dina lån och reservationer. Genom att klicka på Publikationer når du tidskriftslistan där du kan söka bland bibliotekets tidskrifter och e-böcker.
In April 2023, we had the pleasure to host Dominik Maiński for a five-day visit as part of the Erasmus+ program. Dominik is a colleague at the University Library at John Paul II Catholic University in Lublin, Poland. After his visit, Dominik very kindly sent us the following impressions from his stay with us.
Erasmus+ visit in the Library
My name is Dominik Maiński and I work at the University Library at John Paul II Catholic University in Lublin, Poland. My city is located near the border with Ukraine, so we have hosted a lot of refugees from there since the beginning of the war. In addition, I am a historian and an art historian researching contemporary Polish art. My job is also tourist guiding and traveling. In my institution, I specialize mainly in manuscripts, working on a daily basis in the Special Collections Department. My unit deals with the collecting, sharing with users and promotion of our collections, which have over 50,000 items, among which, apart from manuscripts, there are also valuable incunabula, old prints, maps and graphics.
My stay at Linköping University Library lasted 5 days ‒ from 24th to 28th April 2023. I had meetings on the Valla Campus, the Medical Campus and the Campus in Norrköping. It was my seventh trip within the Erasmus+ program. So far, I have had trainings in Iceland, Norway, Finland, Greece, Turkey and Portugal. The work of Scandinavian libraries made the greatest impression on me. Among my trainings so far, the one in the Linköping Library was the most professional and best organized. I would like to thank David Lawrence and Emma Burman, as well as other librarians and employees of the University Library, for hosting me. It was very nice to meet you.
Dominik Maiński, together with Jenny Aspling Rydgren and Emma Burman during his visit to Campus Norrköping Library.
The work of the Linköping Library and mine are very similar. We also try to base our activity primarily on electronic materials. The Library in Lublin is a more than 100-year-old institution whose headquarters, unfortunately, do not give the possibility of organizing an open access to most collections. We hope it can change in the future. It is impressive that on the Linköping campus, the Library is not only a library but also a place for meetings of employees and students, which makes it the heart of the University. The situation is similar at other Scandinavian universities. In Lublin the main Library is located in the city center, but outside the main academic campus. In addition, we have about 20 departmental libraries.
Besides Linköping and Norrköping, I also visited Uppsala with Carolina Rediviva, Stockholm, Lund and Malmö. It was my first trip to Sweden, but certainly not the last one. I met great people and visited beautiful places. Swedish art galleries and museums, among which the ABBA Museum was most impressive for me, are especially interesting and worth to visit. Swedes are very well organized, nice and playful people 🙂
AI-verktyget ChatGPT har den senaste tiden diskuterats flitigt och skapat debatt i media och i utbildningssammanhang. Verktyget formulerar texter på basis av frågeställningar eller instruktioner. Inte minst har frågan om verktygets betydelse för högre utbildning diskuterats. Hur kommer möjligheten att vem som helst nu kan skapa AI-genererade texter påverka examinationer och skrivuppgifter?
Vi testade att fråga ChatGPT om bibliotekariens roll kontra AI. Kommer det senare att göra oss bibliotekarier överflödiga i framtiden? Så här löd svaret från ChatGPT:
Bibliotekens roll kontra utvecklingen av artificiell intelligens är en fråga som väcker många intressanta diskussioner. Är det möjligt att ha ett bibliotek utan bibliotekarier? Är artificiell intelligens verkligen en lämplig ersättning för mänsklig expertis när det gäller att hantera informationsresurser och främja läsning och lärande?
Det finns ingen tvekan om att artificiell intelligens har revolutionerat många aspekter av våra liv. Det har gett oss nya möjligheter att behandla stora mängder data och identifiera mönster som människor kan missa. Det har också potentialen att automatisera många uppgifter som tidigare krävde mänsklig ingripande. Biblioteken har inte undgått denna förändring, och det har varit många försök att använda artificiell intelligens för att förbättra deras tjänster.
Men trots detta är bibliotekariens roll fortfarande oumbärlig. Bibliotekarier är experter på att hitta och organisera information. De kan hjälpa användare att hitta exakt vad de söker efter och ge personliga rekommendationer baserat på deras intressen och behov. Bibliotekarier är också specialiserade på att hantera informationens integritet och säkerhet. De är utbildade för att identifiera felaktigheter och undvika desinformation, vilket är särskilt viktigt i en tid när falska nyheter och alternativa fakta sprids allt mer.
Bibliotekariens roll går dock mycket längre än att bara hantera information. Bibliotekarier är också kulturinformatörer och förmedlare av kunskap och lärande. De kan hjälpa till att främja läsning och lärande genom att organisera evenemang och program, skapa samarbeten med skolor och andra utbildningsinstitutioner och genom att stödja utvecklingen av digitala verktyg och resurser som kan hjälpa användarna att förbättra sina färdigheter och kompetenser.
Det är också värt att notera att många bibliotekarier är medvetna om den potentiella rollen som artificiell intelligens kan spela i deras arbete. Många bibliotekarier har till och med börjat använda AI i sitt arbete, men i stället för att ersätta människor, används AI som ett verktyg för att underlätta och förbättra deras arbete.
I slutändan är det viktigt att komma ihåg att biblioteken har en unik roll att spela i samhället. De är mer än bara resurser som tillhandahåller information och utbildning – de är också kulturella centra som främjar samhällssammanhållning och delning av idéer och erfarenheter. Artificiell intelligens kan komplettera och förbättra bibliotekens tjänster, men den kan aldrig ersätta bibliotekariens expertis och människovärde.
– Min reaktion var att det är en text väldigt nära vad jag kunnat skriva själv om just det. Den gjorde det förvånansvärt bra och den ställde sig tydligt på bibliotekariens sida (vilket var kul)! Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek
– Denna AI-genererade text om bibliotekariers roll kontra AI och maskininlärningsprocesser är intressant ur flera aspekter. För det första är det förbluffande hur AI väcker olika frågor som relaterar till mänskliga dilemman. AI kan på så vis framstå som en vän som verkligen förstår – vilket i sin tur väcker ytterligare gehör och känslomässiga band till AI hos oss människor. Man får påminna sig om att AI inte tänker ut svaren utan bygger ihop den på basis av redan tillgängliga data. För det andra rör sig AI på en relativt generell nivå av allmänna formuleringar som tilltalar många på en och samma gång. Att bibliotekariers betydelse bekräftas säger något om de samtal som förs ute på nätet och vilken information om bibliotekarieyrket som där finns att tillgå. Det är också en relativt traditionell bild av bibliotekarier som kulturförmedlare som lyfts fram som central. Korrekt är att AI är ett komplement och inte en ersättare för tolkande subjekt. Men vad svarar AI nästa gång? Vad händer om vi formulerar frågan annorlunda? Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek
-Turingtestet är ett klassiskt test formulerat av matematikern Alan Turing för att avgöra om en artificiell intelligens är intelligent eller inte. När en mänsklig testperson inte längre kan skilja en AI från en människa i en chattkonversation anses AI:n vara en tänkande intelligens. Med ChatGPT, är vi nu där? När jag läser texten slås jag av att ChatGPT är skicklig på att formulera en balanserad, väldisponerad och någorlunda välformulerad text som belyser frågeställningen. Jag kan dock uppleva texten som lite blodfattig.
Kommer AI-verktyg i framtiden att också kunna formulera texter som kännetecknas av engagemang och patos? Kommer AI-verktyg att även kunna föra fram åsikter och ståndpunkter som kan upplevas som kontroversiella? Kommer de att kunna hantera ironi och humor?
Tanken smyger sig på att ChatGPT kanske redan kan allt detta och att den är ironisk när den säger att bibliotekarier inte kan ersättas av AI. Men det är bara en känsla. Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket
If you are a student with a reading impairment, you can get access to talking books and other support from the Library. In this interview with Åsa Falkerby and Solveig Lundin, two librarians who help students with reading impairment to access Legimus, we talk about the increasing demand for talking books and what is required to get a Legimus account as a student.
In the interview, it was described how reading impairment is a rather wide concept which many students recognize and identify themselves with. According to Åsa and Solveig, many students describe how they experience a lack of focus and difficulties to concentrate when reading lengthier texts. For the same reason, the demand for talking books has increased in recent years.
Today, many beginner university students do not always seem to be used to reading advanced, longer texts. As discussed during the interview, it sometimes may appear as if many students are more used to acquire knowledge by way of audiovisual media from school. During the interview, we asked ourselves whether this could pose a challenge when these students enter university.
What is required to get access to talking books?
To receive a Legimus user account, you must experience reading difficulties which are not merely due to the unfamiliarity with reading. The kind of reading impairment that warrants a Legimus account for talking books, are dyslexia and various neuropsychiatric diagnoses as well as visual impairment (read more: About reading impairment).
If this applies to you, do not hesitate to take part of the support that is available to you. It is a good idea to find out what course literature you will need as soon as possible and explore the various tools you can use to facilitate your studies, Åsa and Solveig point out.
Contact the library
You are welcome to contact us via email to consult one of our special needs librarians. Please describe your reading difficulties as clear as you can since this will allow us to better estimate your needs. As Åsa and Solveig explain, you will get to meet us at the library for more information about how Legimus works. The library also wishes to highlight TorTalk, which is a practical and simple to use application for reading scientific articles out aloud on your computer.
På Linköpings universitetsbibliotek finns stöd att få, främst i form av tillgång till talböcker. I denna intervju med Åsa Falkerby och Solveig Lundin, två av bibliotekarierna som arbetar med dessa frågor, diskuteras den ökande efterfrågan på talböcker och vilka förutsättningar som gäller för studenter för att få ett talbokskonto.
I intervjun påpekades att läsnedsättning är ett brett begrepp som många kan känna igen sig i. Det har också gjort att efterfrågan på talböcker har ökat, då många studenter menar att de har lätt för att tappa fokus och koncentration vid läsning av längre texter.
Enligt Åsa och Solveig är det många studenter som upplever att de är ovana att läsa längre texter. Under intervjun diskuterades om det finns något samband mellan läsovana och en allt större betoning på material i form av ljud och rörlig bild i skolans värld. På universitetsnivå ställs däremot krav på att läsa mer avancerade texter, vilket blir ett stort steg för många nya studenter. Men för att få ett talbokskonto på Legimus krävs att man har läs- och skrivsvårigheter som inte enbart beror på läsovana.
Vad krävs för att få tillgång till talböcker?
Den typ av läshinder som krävs för ett talbokskonto är exempelvis dyslexi och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt synskada. (se Vem kan skaffa konto). Om detta stämmer in på dig, tveka inte att ta reda på vilken hjälp som finns att få. Vad som kan vara bra att tänka på för dig som har en läsnedsättning är också att vara ute i god tid, säger Åsa och Solveig. Ta reda på vad du ska ha för kurslitteratur och vilka verktyg som finns till hands för att underlätta dina studier.
Kontakta oss
Kontakta oss, gärna via mejl, för att prata med en av våra bibliotekarier som jobbar med läshinder. Förklara gärna och var tydlig med vad du har för läshinder, för att vi lättare ska kunna bedöma dina behov. Du kommer att få träffa oss för mer information om hur Legimus fungerar. Biblioteket tipsar även gärna om TorTalk, som är ett uppläsningsprogram som är enkelt och praktiskt för att få exempelvis vetenskapliga artiklar upplästa på sin dator.
