I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Anna Fredriksson som är biträdande professor och forskare inom Stadsutveckling och logistik vid KTS på Campus Norrköping.
Vill du berätta om din bakgrund, ditt forskningsområde och vägen dit? Jag tänker det kan vara inspirerande för studenter att höra.
– Jag växte upp i en produktionsmiljö och började tidigt, 13 år, att extrajobba där och var väl lat för jag började med detsamma fundera på hur man kunde göra saker snabbare och skippa olika moment. Det är ju det logistik handlar om; att vara effektiv och inte göra mer än nödvändigt. Så småningom blev det I-linjen, inriktning logistik och data. Läste sedan konflikthantering (mycket nyttigt i sammanhanget), var trainee inom shipping i Göteborg men gillade verkligen att lära nytt och ville egentligen inte sluta plugga så det blev en doktorandtjänst och postdoc på Chalmers. Arbetet där handlade bland annat om out-sourcing av tillverkningsindustri och materialförflyttning i samband med det.
Siktet var inställt på att jobba i industrin igen men jag gillar verkligen att skriva och när det fanns möjlighet till en forskartjänst i Norrköping hoppade jag på. Min forskning har handlat om produktionslogistik inom olika områden som tillverkningsindustri, flyg, livsmedel, sjukvård och nu byggbranschen. Det är i grunden samma problem överallt, material ska flöda inom alla verksamheter, rätt material till rätt personer i rätt tid. Ett aktuellt exempel är ju coronavaccineringen!
Just logistik inom byggområdet är extra intressant eftersom byggarbetsplatserna hela tiden uppstår på nya ställen med nya annorlunda, men likartade, logistiska utmaningar. Det är också ett ungt forskningsområde, så det är extra roligt. Nu hoppas vi också kunna starta ett masterprogram inom bygg.
Hur använder du biblioteket i ditt arbete?
– Ha ha, ja, jag utnyttjar ju er i min undervisning. Det är viktigt att få styr på studenterna redan när de skriver sin första uppsats, det ser vi sedan på master- och doktorandnivå. Forskningsmässigt använder jag bibliotekets tjänster för att undersöka publiceringsavtal med tidskrifter och beställa artiklar. Inom mitt område, bygglogistik, som är så nytt är det mest artiklar som gäller, finns ännu ingen bok skriven. Jag borde också ta kontakt för att få hjälp med citeringar.
Du är mycket engagerad i ingenjörernas metodkurser. Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?
– De ska förstå kopplingen mellan Google Scholar och biblioteket, hur de kommer åt materialet. Sedan är ni ju mycket hjälpsamma och jag hoppas att de vågar ställa frågor för då får de guidning. Jag försöker få dem förstå att de inte behöver ha exakt rätt fråga från början utan ni kan resonera er fram tillsammans.
Som handledare av doktorander, hur tror du biblioteket kan bidra för att underlätta doktorandtillvaron?
-Åh, det finns en hel del saker vi skulle kunna samarbeta kring. Som nybliven forskarstudierektor ser jag behov av att de får tillfälle att diskutera plagieringsfrågor, användning av referenshanteringsprogram, skapa alerts till journaler, vikten av att gå till primärkällorna och stöd i att göra en systematisk review till exempel. Med det antalet doktorander vi har inom KTS vore det inte omöjligt att skapa en poänggivande kurs med sådant innehåll.
Ja, det låter absolut som ett intressant samarbete för bibliotekets likaså nystartade grupp för doktorandstöd.
Till slut, om biblioteket vore ett fordon eller ett transportmedel vilket skulle det vara?
– En gammaldags, stor atlantångare med vackra salonger. Den flyter på i stadig kurs, erbjuder en väg ut i världen. Lite svår att vända eftersom den hålls fast i historien, i form av primärkällor, men menyn i mässen uppdateras ofta med nya råvaror från olika håll i världen. Den väljer den rätta rutten som den låtit andra köra upp och undviker isbergen.
Stort tack för din tid och vi ser fram mot ett samarbete kring doktorandkurser.
Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”
Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson
Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman