Nyfikenhet, kreativitet och driv möts i biblioteksarbetet

Fyra UB-medarbetare har bidragit till Kungliga bibliotekets antologi När nyfikenhet, driv och kreativitet möts, som presenteras den 15 mars. Det är den sista delen i en trilogi med temat biblioteksutveckling och denna del handlar om bibliotekarier som producenter och utvecklare.

I ett kapitel beskriver Mikael Rosell utvecklingen av LiUB:s självstudieguide NoPlagiat som kan införlivas i kursrum i Lisam, för att låta studenter fundera över vad plagiering innebär och hur de kan undvika det.

I ett annat kapitel presenterar Kerstin Annerbo, Catrin Petersson och Maria Svenningsson bibliotekets satsning på utställningar som skapas i samverkan med LiU:s forskare, i syfte att presentera aktuella forskningsområden och -resultat. För biblioteket har det blivit en del i rollen som kunskapsspridare att lyfta fram forskning som bedrivs vid respektive campus.  Utställningarna ska också vandra vidare till övriga campus och bidra till förståelse om vad som görs inom olika delar av LiU.

Kanske kan studenter bli intresserade av vidare studier när de får forskningsområden presenterade för sig i sin studiemiljö. Det hoppas i alla fall våra utställningsgrupper på.

Förhoppningsvis blir det också ett sätt för forskare att nå nya målgrupper med sin forskningskommunikation eftersom biblioteken också besöks av allmänhet.

Forskare och forskargrupper som är intresserade att informera om sitt arbete kan kontakta utställningsansvariga på respektive campus:

Kerstin Annerbo, Campus Norrköping        kerstin.annerbo@liu.se

Catrin Petersson, Campus US                       catrin.petersson@liu.se

Maria Svenningsson, Campus Valla             maria.svenningsson@liu.se

 

Heurlin, Carina & Wallén, Christine (red.) (2021). När nyfikenhet, driv och kreativitet möts: bibliotekariens roll som producent och utvecklare. [Stockholm]: Kungliga biblioteket

Läs mer och ladda ner hela boken i fulltext på Kungliga bibliotekets webbplats

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

I vår andra intervju i serien där vi frågat forskare och anställda på LiU hur de använder biblioteket har vi pratat med Torbjörn Andersson, doktorerande adjunkt inom industridesign.

Torbjörn Andersson

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?  

– Mest använder jag Unisearch för att söka efter artiklar och böcker. Ibland har jag beställt fjärrlån då de böcker jag behövt inte funnits tillgängliga på LiU:s bibliotek.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig? 

– Det skulle nog vara att det fanns fler tekniska standarder som man kunde låna via biblioteket. Standarder är viktiga inom design och produktutvecklingsområdet och efterfrågas ofta av både studenter och forskare.

Vill du tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne? 

Svensk Industridesign : en 1900-talshistoria /Lasse Brunnström

Design for Product understanding / Rune Monö

Emotional Design / Donald Norman

The reflective practitioner: how professionals think in action / Donald A. Schön.

Och så min avhandling så klart: Flexibility in Industrial design practice

(Avhandlingen är tillgänglig på DiVA efter disputationen den 29 mars.)

Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket? 

– Jag skulle nog säga systematisk artikelsökning, källkritik och eventuellt om att sammanställa data från olika forskningsfält. Att ha förståelse för att det är en process att söka och analysera artiklar.  Ofta missar de den biten då det ska göra en litteraturstudie. Det gäller att förstå att det handlar om mer än att bara skriva in sökord och få träffar. Man måste vara medveten om hur man sökt och hur de val man gjort under processen påverkar resultatet.

Har biblioteket räddat dig någon gång? 

– Jag har kunnat låna dyra böcker istället för att behöva köpa in dem. Det har varit bra.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara? 

– En myrstack!  

(eller bikupa, min bror och jag har bin på landet)

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

Följ vår nya intervjuserie där vi frågat forskare och anställda på LiU hur de använder biblioteket.
I den första intervjun kan du läsa om hur Lars Östman, forskande läkare på psykiatriska kliniken
använder Medicinska biblioteket.

Vilken av bibliotekets tjänster aLars Östmannvänder du mest i dag?
– Låna böcker och söka artiklar på databaser.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
– Fler rum med stora whiteboards.

Kan du tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne?
Physiology of behavior – Neil Carlson

Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?
– I slutet av maj och början av januari så pluggar alla läkarstudenter för sina terminstentor. Det kan därför vara bra att vara lite extra snälla mot dem då (och ha lite extra förståelse om de beter sig på ett märkligt sätt).

Har biblioteket räddat dig någon gång?
– Jag är rätt säker på att min dåvarande flickvän (nuvarande fästmö) blev ihop med mig för att jag memorerat en bild från en biokemi-bok, som jag lånat på biblioteket. Hon förnekar det till denna dag…

Embase – ny databas på LiUB

 

Embase är en mångsidig biomedicinsk litteraturdatabas. Den används parallellt med PubMed/Medline och innehåller mycket unikt material, vilket gör den till ett viktigt verktyg vid all informationssökning inom medicinsk forskning. Speciellt intressant blir den vid systematiska litteratursökningar, till exempel rekommenderas den som sökverktyg av Cochrane Collaboration, en oberoende internationell organisation med fokus på att sprida vetenskaplig information relaterad till sjukvård.

Introduktion för Embase hålls via Zoom onsdagen den 9 december, kl. 10.00 – 10.45 + Q&A 10 minuter, av Giulia Moncelsi, Elsevier. OBS! Obligatorisk anmälan direkt till g.moncelsi@elsevier.com.

Ett andra tillfälle hålls onsdagen den 13 januari, kl. 10.00. Anmälan även då till Giulia Moncelsi.

Gå till Embase

En kort instruktionsfilm finns här och en guide i tryckt form här.

Skrivet av: Joakim Westerlund, Medicinska biblioteket

Bild på Embase

Preprints – ett sätt att snabbt komma ut med forskning

 

 

En preprint är  ett manus som inte har genomgått fackgranskning och den versionen är inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Det tar ofta lång tid att publicera en vetenskaplig artikel. Tiden från submit (inskick av manuskript) till accept (godkännande av manuskript för publicering) kan vara lång. En preprint är ett av flera sätt att tillgängliggöra forskning innan den är publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

När man läser en preprint:
1. idka källkritik! En preprint har inte genomgått fackgranskning (peer review). Därför kan kvalitén variera mycket och det vilar ett större ansvar på läsare att ifrågasätta innehållet. Läs kritiskt!
2. eftersök en eventuell publicerad version. Om en preprint blivit publicerad finns det alltså (minst) två versioner av samma manus. Sök efter den publicerade versionen, skumläs den för att hitta eventuella skillnader och referera till den publicerade versionen istället.

Det går att referera till en preprint, men….
Eftersom en preprint inte är granskad är det inte säkert att det är acceptabelt att referera till en preprint. Om man använder information från en preprint ska man självklart referera till den. Man kan till exempel göra så här.

Att publicera preprint är inte alltid en bra idé
Olika forskningsområden förhåller sig på olika sätt till preprints. Om man är osäker på om den tidskrift man vill publicera sig i accepterar preprints är det bra att ta reda på tidskriftens preprintpolicy. Detta gör man lättast genom att gå in på Sherpa/Romeo och läs om tidskriftens preprintpolicy. Där står de om man tar in även artiklar som redan är spridda som preprints.

Hur hittar jag preprints?
Många preprints hittar man genom att googla, vissa kan återfinnas genom Unisearch, UBs egen sökmotor. Vet du inom vilket område du letar preprints kan du gå in på en disciplinspecifik preprintserver. En lista på preprinservrar kan du återfinna på engelskspråkiga Wikipedia.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB