Kill two birds with one stone with Wikipedia

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

This blog post is not about Wikipedia as a source. Rather, I will focus on Wikipedia as a channel for research communication.

Studies indicate that Wikipedia can be an effective tool for research dissemination. For example, Wikipedia is a source frequently consulted by physicians and medical students.[1] Wikipedia is a universal encyclopedia, and its open source software allows everyone to contribute content.  Researchers can contribute by writing about research results in an accessible way and by providing references to their publications. For researchers, Wikipedia offers a venue for popularizing science and scholarship, and at the same time making their own research more visible, thereby killing two birds with one stone.

The structure of a Wikipedia article

There are a few elements common to all Wikipedia articles. Here is an example:

– The title of the article [1].

– The body text [2] has its first words written in bold. In this example, there are many references to other Wikipedia articles. These headwords are only hyperlinked the first time they occur in the text.

– External links (for example, to a publisher’s website) are listed under this heading [3].

– Under [4], references that occur in the text are listed.

– An often-forgotten feature is the categorization of articles [5]. This is a way to contextualize the article, which is of value to both readers and contributors.

– At the bottom of the page, the applicable Creative Commons license is given (CC BY-SA). Content on Wikipedia can be redistributed freely, if the source is referenced and the CC license is retained. (The CC BY-SA license has also been given to this blog post, as indicated at the bottom of the text.)

– At [7], you can edit the article.

– If you want to have a look “behind the scenes”, you can go to “View history” [8]. Here you can view earlier versions of the article, and when and by whom the article has been edited. In some cases, this can prove interesting reading indeed!

– At [9], it is indicated if you have logged in to Wikipedia or not.

The varying quality of Wikipedia articles

Some articles on Wikipedia are not very good. Others, on the other hand, are of high quality and well substantiated. By viewing the history of the article and its talk page (see Thomas Piketty) you will get a good indication if the subject matter is controversial or neglected (Paternopoli=not updated for a long time). This is one way of assessing the quality of the article. Other parameters to look at: does the article have references (Irpinia – good) or footnotes (even better)? Are referenced sources scholarly (Hofstede’s cultural dimensions)?

Wikipedia as a tool for research dissemination

As a researcher, you have a unique opportunity to help make Wikipedia better, and at the same time make your own research more visible. Before we go into how to do this in a smart way, remember to:

1. Never create an article about yourself. If you are important enough to have an article on Wikipedia, someone else will write one.

2. Never create a whole new article about your research. This is especially important if you are not a seasoned contributor on Wikipedia.

3. Never look at Wikipedia as a channel for marketing your own research. Try instead to enrich and nuance existing articles. If you approach Wikipedia in a humble way, it is more likely your contributions will last.

Instead, start with enriching an existing article

Locate an article related to your research field, add a few sentences with relevant information and reference an already published academic source. If you have published research on the subject, you have the opportunity to reference that. If you have written a press release, a popular account or a leaflet about your research this will help you write your Wikipedia article. Make sure to reference your own research publication!

If you get hooked and go on to create new articles, there are a few other things to keep in mind. Make sure to link the article to other articles in Wikipedia. Don’t create an “orphan” article, they are more likely not to survive. Put some extra effort in adding categories to your article – look at how similar articles have been categorized.

 

Learn to write in a new genre

Different audiences mean different uses of language. The style on Wikipedia is very different from that of a scholarly article. The best way to learn is by reading other Wikipedia articles, and begin practicing on a small scale. If you follow the advice above and start by enriching existing articles, you will likely not run into any problems. You will automatically fall into the style of existing content.

The technical aspect of editing will not present many difficulties. Edit the article in the text editing mode [7].

If you become a frequent contributor to Wikipedia, I recommend that you create your own account. If you only make a few edits a year, there is no need to have an account.  If you have an account, you can interact with other Wikipedians through your own user page and you get your own sand box to develop your articles. You can also create your own watchlist with articles that you are especially engaged with.

You are not the one in control!

If you think of Wikipedia as an endless project that is constantly being revised, it is easy to imagine that you own edits might not survive. Don’t lose faith if your contributions are deleted. Ask yourself why this happened, and try to learn from experience the next time you edit an article on Wikipedia.

Learn more

Which LiU researchers are Wikipedia editors? Swedish Wikipedia has 128 articles that have been edited by LiU researchers, the English version 42 (11 November, 2019)

Help: Wikipedia editing for researchers, scholars, and academics

Is your research already referred to at Wikipedia? Altmetrics holds the answer. The colour black on your ”Altmetric donut” indicate that your publication has been cited on Wikipedia. The easiest way to check this is through your DiVA publication list (create it here).

Want to learn more? We will gladly come to your department to hold talks or workshops!

By Johanna Nählinder, senior coordinator of reseach support, Linköping University Library, under CC BY-SA. Translated by Peter Igelström.

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

UniSearch setting modified – “Available via LiU” now default

 

** Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska **

In the library search service UniSearch, you can search all material types, e.g. journal articles, books, reports etc., in almost all available databases. Previously, the default has been set to search content regardless if LiU users have access to that content or not.

Search results have therefore included material not immediately accessible (but in many cases available through interlibrary loans).

The default setting has now been changed to only include material available via LiU’s print or electronic collections. If you want to expand your search to include material not available via LiU, you can remove the setting “Available via LiU” under Limit search.

The modified default setting will in many cases result in a more manageable search result. Since Linköping University Library’s collections include a wide selection of electronic journals, ebooks and print publications, you will still have plenty to choose from. The possibility to request interlibrary loans of material that is not included in LiU’s collections is unchanged.

A corresponding modification will also be implemented in the search box on the library web, under “Modify”.

Go to UniSearch

By Peter Igelström, librarian, Valla Library

Ändrad sökinställning i UniSearch – ”Tillgänglig via LiU” nu förvalt alternativ

** This blogpost is also available in English **

I bibliotekets söktjänst UniSearch kan du söka efter alla typer av material (artiklar, böcker, rapporter med mera) som finns i så gott som samtliga databaser biblioteket har tillgång till. Tidigare har den förvalda inställningen i UniSearch varit att man sökt efter allt innehåll oavsett om man som LiU-användare har tillgång till materialet eller inte.

Detta har inneburit att mycket av materialet i träfflistorna har varit sådant som du behövt fjärrlåna eller komma åt på annat sätt.

Nu har sökinställningen ändrats till att initialt omfatta endast sådant material som du som LiU-användare har direktåtkomst till. Om du vill utvidga din sökning till att omfatta även annat material, så kan du enkelt göra det genom att klicka bort krysset vid ”Tillgänglig via LiU” under Avgränsa sökningen.

Förändringen kommer i många fall innebära överskådligare träffresultat när du använder UniSearch. Eftersom LiU har tillgång till ett stort utbud elektroniska tidskrifter, e-böcker och trycka publikationer kommer du sannolikt att få många träffar även när du använder den nya grundinställningen, vilket i de flesta fall kommer att kunna tillfredsställa dina behov. Möjligheten att göra fjärrlån på sådant material som Linköpings universitetsbibliotek inte har kommer förstås att finnas precis som tidigare.

I samband med den förändrade sökinställningen i UniSearch görs även motsvarande förändring i sökrutan på bibliotekets webb under ”Anpassa”.

Gå till UniSearch

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

Linköpings universitetsbibliotek jubilerar

År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.

En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.

I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.

I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.

Ett biblioteksrum med bokhyllor, en kortkatalog och tidningsläsande besökare.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal

LIBRIS

Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.

LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.

En datorterminal på ett skrivbord.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal

En förändrad roll

År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.

Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.

Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.

Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:

Tryckt version på Linköpings universitetsbibliotek

E-boksversion i DiVA (fulltext)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket