Nyfikenhet, kreativitet och driv möts i biblioteksarbetet

Fyra UB-medarbetare har bidragit till Kungliga bibliotekets antologi När nyfikenhet, driv och kreativitet möts, som presenteras den 15 mars. Det är den sista delen i en trilogi med temat biblioteksutveckling och denna del handlar om bibliotekarier som producenter och utvecklare.

I ett kapitel beskriver Mikael Rosell utvecklingen av LiUB:s självstudieguide NoPlagiat som kan införlivas i kursrum i Lisam, för att låta studenter fundera över vad plagiering innebär och hur de kan undvika det.

I ett annat kapitel presenterar Kerstin Annerbo, Catrin Petersson och Maria Svenningsson bibliotekets satsning på utställningar som skapas i samverkan med LiU:s forskare, i syfte att presentera aktuella forskningsområden och -resultat. För biblioteket har det blivit en del i rollen som kunskapsspridare att lyfta fram forskning som bedrivs vid respektive campus.  Utställningarna ska också vandra vidare till övriga campus och bidra till förståelse om vad som görs inom olika delar av LiU.

Kanske kan studenter bli intresserade av vidare studier när de får forskningsområden presenterade för sig i sin studiemiljö. Det hoppas i alla fall våra utställningsgrupper på.

Förhoppningsvis blir det också ett sätt för forskare att nå nya målgrupper med sin forskningskommunikation eftersom biblioteken också besöks av allmänhet.

Forskare och forskargrupper som är intresserade att informera om sitt arbete kan kontakta utställningsansvariga på respektive campus:

Kerstin Annerbo, Campus Norrköping        kerstin.annerbo@liu.se

Catrin Petersson, Campus US                       catrin.petersson@liu.se

Maria Svenningsson, Campus Valla             maria.svenningsson@liu.se

 

Heurlin, Carina & Wallén, Christine (red.) (2021). När nyfikenhet, driv och kreativitet möts: bibliotekariens roll som producent och utvecklare. [Stockholm]: Kungliga biblioteket

Läs mer och ladda ner hela boken i fulltext på Kungliga bibliotekets webbplats

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

Bortglömd bokskatt registrerad i databas

 

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Projektet Kyrkornas böcker visade att stiftets kyrkor sitter på en betydande bokskatt, vilken nu finns registrerad i en databas som är tillgänglig via LiU E-Press webbplats.

De samlingar som inventerades innehåller inte bara böcker med direkt kyrklig anknytning, såsom äldre biblar och psalmböcker, utan även material med medicin-, musik- och utbildningshistoriskt intresse. I många fall finns äldre sockenbibliotek – föregångare till dagens folkbibliotek – bevarade i kyrkornas samlingar.

Bland de böcker som förtecknats är vissa så gamla som 500 år eller äldre. I många fall är det inte bara böckerna i sig som har ett värde utan även de anteckningar som gjorts i dem och som utgör unika dokument som berättar om kyrkligt liv genom århundradena.

En databas över de böcker som inventerades under projektet finns nu tillgänglig via LiU E-Press webbplats. Databasen ”Kyrkornas böcker” innehåller bibliografisk information och proveniensbeskrivningar av närmare 6 000 kulturhistoriskt värdefulla objekt. Efter en avgränsning på respektive pastorat går det att söka på bibliografiska data såsom år, titel, författare eller ämne. Det går även att avgränsa sökningen till en enskild kyrka.

Posterna innehåller även noteringar om exemplarens skick samt andra anmärkningar, exempelvis om eventuella anteckningar i böckerna.

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

 

Print on demand – order print copies of publications in DiVA

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

In collaboration with the University printing office LiU-Tryck, LiU E-Press hosts a print on demand service, where you can order print copies of e-books, dissertations and some working papers available in the online repository DiVA.

To order a print copy online, this is what you do:

  1. Search in DiVA for the book you want to order
  2. Click “Order online” Order online form symbolized by a shopping basket
  3. Log in with your LiU-Tryck account. If you don’t have an account, you can create one in a few easy steps.
  4. When you have signed in with your account, all information about the publication you want to order is transfered automatically to the order form. You only need to specify how many copies you want to order, the payment option of your choice and your address.
  5. You can pay with credit card or by invoice (if you choose invoice, you need to communicate with LiU-Tryck).

When ordering a publication with Print on demand, you only pay a cost price for the publication, i.e. cost for printing and shipping. The price is based on the number of pages in the publication. For example, the price for a book with 100 pages is approximately 200 SEK, plus the shipping cost.

The print on demand service was launched in 2019. A total of 12 orders have been delivered so far. With 5 orders, the bestseller is Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan, a review of research in outdoor teaching. An English version of the publication is available at:

Teaching with the Sky as a Ceiling: A review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school

Search publications in DiVA

If you have any questions about the print on demand service, or can’t find an “Order online” link in a DiVA publication you want to order, please email us at ep@ep.liu.se.

“The place was worse than a morgue” – Libraries and librarians in hard-boiled detective fiction

**Detta blogginlägg finns även tillgängligt på svenska**

The connections between crime fiction and libraries are well established. The term bibliomystery is used for a detective story in which libraries, books or the publishing world plays a central role. There are a number of studies on libraries and librarians as depicted in fiction and popular culture.

When talking crime fiction, the library setting is primarily associated with the whodunit type of mystery. Here I will explore the topic as portrayed in the hard-boiled type of detective story.

 

Philip Marlowe and colleagues visit the library

If you pick up a random hard-boiled detective novel, there is a reasonable chance that the book will include a visit to a library by the detective. As a tradition, the library visit goes back at least to the 1930s and the most classic of hard-boiled detective heroes, Philip Marlowe, who made his first appearance in Raymond Chandler’s novel The Big Sleep in 1939. Many later detectives have followed Chandler’s hero in this regard, including Ross Macdonald’s Lew Archer, Robert B. Parker’s Spenser and Lawrence Block’s Matthew Scudder.

Perhaps more surprising, even the hard-hitting and constantly revenge-seeking Mike Hammar visits libraries in books by Mickey Spillane. In I, the Jury (1948), Hammer has joined forces with police officer Pat Chambers. Together they visit a public library in the middle of the night in search for clues. Using old college yearbooks, they are able to find out the true identity of the killer. Their library visit therefore results in a breakthrough in their investigation.

More hard-boiled library patrons

Although quite common, the typical library visit by a hard-boiled detective is short in duration. Often the detective-as-library-user will check up a few facts by consulting old newspapers, rolls of microfilm or using a phone directory. Rarely do we get many details about the visit or in-depth descriptions of the library milieu, its users or its personnel.

But there are exceptions. A recurring library visitor is Kinsey Millhone, the hero of Sue Grafton’s alphabetically titled series of books set in the 1980s. Millhone is a patron of the Santa Teresa Public Library, for example in G is for Gumshoe (1990). Unlike many of her older male colleagues, she does not regard information seeking as a necessary evil but finds delight in searching for information and looking up facts (E is for Evidence, 1988).

Another classic female hard-boiled detective, V. I. Warshawski, created by Sara Paretsky, is also a frequent library user. Especially in Blacklist (2003), she spends extended periods of time visiting both public and research libraries as a part of her investigation. She also expresses a positive view of libraries in general, characterizing them as places where people of different backgrounds and needs can meet, and concludes that libraries therefore will never be replaced by the Internet.

Similar views of libraries are rarely expressed by other fictional private investigators. In fact, some hard-boiled heroes are more likely to display feelings of uneasiness regarding libraries. For example, Mike Hammer considers the library he visits in I, the Jury as a “place worse than a morgue”.

The changing view of libraries

Based on my own reading of hard-boiled detective novels, I have a feeling that the view of libraries has changed over time. In the classic stories of the 1930s and 40s, there is usually a distance, sometimes underpinned by irony, between the hard-boiled hero and the libraries he visits. Although he needs the library as a source of information, the detective is clearly in the category “atypical library user”. A good example of this can be found in the movie version of The Big Sleep (1946), where Marlowe (played by Humphrey Bogart) is seen at Hollywood Public Library reading a book titled Famous First Editions. When he returns the book at the library desk, the young woman there comments: ”You know, you don’t look like a man who’d be interested in first editions”. The detective quickly replies: ”I collect blondes in bottles too”.

The implication of this conversation seems to be that Marlowe is not perceived as a typical library patron, and that it is necessary to point this out to the movie audience. Is his hard-boiled image at risk, perhaps, if he should be perceived as bookish and as a frequent library visitor? One wonders why the library is a potential stigma to a hard-boiled detective.

But the hard-boiled image has evolved over time. Although there are still some ironic comments regarding libraries in later hard-boiled fiction, in the Spenser novels by Robert B. Parker for example, the hero is as well-read as hard-boiled. There no longer seems to be any contradiction between the two. And as we have seen, a modern-day private eye like Warshawski can make comments endorsing libraries in a very positive way.

Librarian stereotypes

There is no denial that literature and popular culture has often portrayed librarians and the library profession in a stereotypical way. Under ”Library milieu”, The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing lists a number of stereotypes connected to libraries in crime fiction:

● the psychotic library patron
● cranky old maids
● the unsuitably sexy librarian
● helpmates
● the almost magically skilled reference librarian

And how does hard-boiled detective novels portray librarians? Over all, there are no surprises here and all examples of librarian stereotypes mentioned above can also be found in hard-boiled detective novels. Theresa McGovern in Joe Gores’ Spade & Archer (2009), for example, is a classic case of an “almost magically skilled reference librarian”. Young and attractive female librarians often also serve in a helpmate role, for example in Wim Wenders’ film Hammett (1982), based on another novel by Gores, and the 1980s TV series Magnum, p.i. (in the episode “Woman on the Beach”)

Another stereotype not named in The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing is the old, nervous librarian. An example of this is the elderly male librarian attending Hammer and Chambers in I, the Jury.

Pastiches and parodies

The library makes a difference to hard-boiled detectives. There are plenty of evidence of this not only in the hard-boiled genre itself, but also in hard-boiled pastiches and parodies. For example, in the celebratory anthology Raymond Chandler’s Philip Marlowe (1989) two of the stories include library visits by the detective (authored by Dick Lochte and Jeremiah Healy). Spade & Archer, already mentioned, is a prequel to the classic detective novel The Maltese Falcon by Dashiell Hammett. The Dewey Decimal System (2011) by Nathan Larson is a sort of cross-over between hard-boiled detective novel and dystopia, where the protagonist, named Dewey Decimal, has made a library his home and spends his spare-time sorting books according to the classification system DDC. Finally, Dead Men don’t Wear Plaid (1982) is a film noir parody starring Steve Martin as private eye Rigby Reardon who has a contact at the library and is well-versed in “standard library talk”.

Select bibliography

Books

Block, Lawrence, The Sins of the Fathers (New York, 1976).
Chandler, Raymond, The Big Sleep (New York, 1939).
Chandler, Raymond, The Long Goodbye (Boston, 1953).
Gores, Joe, Spade & Archer (New York, 2009).
Grafton, Sue, E is for Evidence (New York, 1988)
Grafton, Sue, G is for Gumshoe (New York, 1990).
Larson, Nathan, The Dewey Decimal System (New York, 2011).
Macdonald, Ross, Black Money (New York, 1966).
The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing, edited by Rosemary Herbert (New York & Oxford, 1999).
Paretsky, Sara, Blacklist (New York, 2003).
Parker, Robert B., Hugger Mugger (New York, 2000).
Parker, Robert B., Stardust (New York, 1990).
Raymond Chandler’s Philip Marlowe: A Celebration, edited by Byron Preiss (London, 1989).
Spillane, Mickey, I, the Jury (New York, 1948).

Films & TV series episodes

The Big Sleep, directed by Howard Hawks (1946).
Dead Men don’t Wear Plaid, directed by Carl Reiner (1982).
Hammett, directed by Wim Wenders (1982).
Magnum p.i., season 2 episode: “The Woman on the Beach”, directed by Donald P. Bellisario (1981).

by Peter Igelström, librarian, Valla Library

Ett ställe värre än ett bårhus? Bibliotek och bibliotekarier i hårdkokta deckare

**This blog post is also available in English**

Det finns en hel del forskning kring hur bibliotekarier skildras i litteratur och populärkultur och i engelskspråkiga sammanhang existerar ett särskilt begrepp för en deckarroman som utspelar sig i biblioteksmiljö – bibliomystery. År 2005 publicerade tidskriften Clues ett temanummer under rubriken ”Information literacy and the Detective Novel”, som ytterligare utforskade ämnet bibliotek och informationssökning i olika sorters deckare.

Ofta associerar man kanske motivet bibliotek i dessa sammanhang främst med berättelser av pusseldeckarkaraktär. Här tänker jag titta lite närmare på hur bibliotek och bibliotekarier skildras inom den hårdkokta skolan.

Philip Marlowe, Mike Hammer och några till

Sannolikheten att en privatdetektiv i en slumpvis utvald hårdkokt deckarroman ska uppsöka ett bibliotek är tämligen hög. Traditionen går åtminstone tillbaka till slutet av 1930-talet och den mest arketypiske hårdkokta deckarhjälten av dem alla, Raymond Chandlers Philip Marlowe. Vid närmare efterforskningar visar det sig att många av de klassiska detektiverna i Marlowes efterföljd har biblioteksbesök på sitt modus operandi. Det gäller såväl Ross Macdonalds Lew Archer, som Robert B. Parkers Spenser och Lawrence Blocks Matthew Scudder för att bara nämna några.

Kanske mest förvånande är att man även kan placera Mike Hammer, Mickey Spillanes oförsonligt hämndlystne privatdetektiv, på bibliotek. Spillane anses allmänt som den mest våldsbejakande och intellektuellt begränsade bland hårdkokta deckarförfattare och hans hjälte har tillskrivits motsvarande egenskaper. I romanen I, The Jury (1948, sv. Hämnden är min) gör Hammer tillsammans med en vän och kollega som är polis ett nattligt besök på ett folkbibliotek för att läsa igenom gamla college-årsböcker som de hoppas ska innehålla ledtrådar med vilka de ska lyckas identifiera den eftersökte mördaren. Biblioteksbesöket resulterar mycket riktigt i ett genombrott i utredningen.

Privatdetektiver besöker bibliotek

Men trots att bibliotek är ett ganska vanligt förekommande inslag i denna genre är det mer sällan detektiverna dröjer särskilt länge på de bibliotek de besöker eller ens uträttar särskilt mycket när de är där. Ofta handlar om att kolla upp någon enstaka faktauppgift genom att läsa gamla dagstidningar, mikrofilmer eller slå i telefonkataloger. Det är sällan man som läsare bjuds på några mer utbroderade och levande skildringar av biblioteken eller deras personal.

Undantag förekommer dock. Bland de mer flitiga biblioteksbesökarna i skaran av privatdetektiver återfinns Sue Graftons Kinsey Millhone, huvudperson i författarens alfabetiskt betitlade romansvit som utspelar sig under 1980-talet. Millhone besöker flera gånger sitt stambibliotek Santa Teresa Public Library, bland annat i G is for Gumshoe (1990; ”G” som i grav, 1996). Ett kännetecken för Millhone är också att hon uttrycker tillfredsställelse över själva informationssökningsarbetet. (“E” is for Evidence, 1988, ”E” som i eld, 1994).

En annan författare som återkommande skildrar bibliotek är Sara Paretsky, som i synnerhet i romanen Blacklist (2003, Svartlistad) låter sin detektiv V. I. Warshawski ägna avsevärd tid åt efterforskningar på bibliotek. Att bibliotek är trivsamma miljöer dit människor med olika bakgrund och behov söker sig och kan mötas, är enligt Warshawski ”några av många förklaringar till varför Internet aldrig kan ersätta bibliotek”.

Det är svårt att föreställa sig Mike Hammer uttrycka sig på liknande sätt. Snarare präglas hans känslor för biblioteket under besöket i I, The Jury av olustkänslor: ”the place was worse than a morgue”.

Bilden av bibliotek förändras

Utan att ha några vetenskapliga belägg tycker jag mig ana en trend när det gäller hårdkokta detektivers inställning till bibliotek. I verk från 1930- och 40-talen präglades detektivernas inställning till bibliotek av distans. Trots att de återkommande behövde bibliotek för att inhämta information, utmålades detektiver som Marlowe och Hammer som atypiska biblioteksbesökare och distansen eller motsatsförhållandet till bibliotekspersonalen betonades. På något vis var det inte riktigt i linje med dåtidens hårdkokta image att identifieras som flitig biblioteksbesökare.

Ett belysande exempel på det är filmversionen av Chandlers The Big Sleep (1946, Utpressning), där man ser Marlowe (spelad av Humphrey Bogart) sitta på Hollywood Public Library och göra efterforskningar i en bok med titeln Famous First Editions. När han lämnar tillbaka boken anmärker kvinnan i lånedisken: ”You know, you don’t look like a man who’d be interested in first editions”, varvid detektiven replikerar: ”I collect blondes in bottles too”.

Detta motsatsförhållande förändras successivt och bilden kan närmast betraktas som neutral i exempelvis Parkers Spenserromaner från 1970-talet och framåt, där detektiven är lika fysiskt stentuff som beläst. Längre fram blir bilden av bibliotek än mer positiv och nutida detektiver kan uttala sig till förmån för biblioteken och deras samhälleliga betydelse, vilket alltså allra tydligast framträder hos Paretsky i form av V. I. Warshawski.

Utan att gå in på några djuplodande analyser av denna utveckling, så går det att spekulera i att detta dels har med genrens utveckling att göra (inklusive de författare som är verksamma inom den, liksom vilka som läser den och därmed vilka förväntningar som ställs på den), och dels med hur den hårdkokta detektiven har utvecklats som gestalt över tid.

Bilden av bibliotekarier

I det här sammanhanget bör man också ägna några ord om de bibliotekarier som framträder i dessa verk. Forskningen har konstaterat att bibliotekariebilden i många sammanhang, inte minst i populärkulturen, är påfallande förändringsobenägen och stereotyp. The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing (New York, 1999) identifierar några vanliga stereotyper med koppling till bibliotek förekommande i kriminallitteratur. Under uppslagsordet ”library milieu” hittar man följande exempel:

● the psychotic library patron
● cranky old maids
● the unsuitably sexy librarian
● helpmates
● the almost magically skilled reference librarian

En studium av några hårdkokta deckare bekräftar i stora drag denna bild. Bibliotekarien kan förvisso vara både kvinna och man, men stereotyperna känns igen, alltifrån den nervöse, äldre bibliotekarien i I, The Jury, till den närmast övermänskligt skickliga referensbibliotekarien Theresa McGovern i Spade & Archer (2009) av Joe Gores. Attraktiva, yngre kvinnliga bibliotekarier, som ibland också ikläder sig rollen som detektivens medhjälpare, förekommer i filmer som Wim Wenders Hammett (1982) och TV-serier som Magnum p.i. (avsnittet ”Woman on the Beach”)

Pastischer och parodier

Man kan nog ändå konstatera att bibliotek gör en skillnad för många fiktiva privatdetektiver. Det bästa kvittot på det är att biblioteksbesök är ett stående inslag i olika pastischer och parodier på hårdkokta deckare.

För att nämna några exempel: I hyllningsantologin Raymond Chandler’s Philip Marlowe (1989) innehåller två av novellerna inslag där Marlowe besöker bibliotek (författade av Dick Lochte respektive Jeremiah Healy). Joe Gores Spade & Archer (2009), en ”prequal” till Dashiell Hammetts klassiska roman The Maltese Falcon (Riddarfalken från Malta), har redan onämnts. I The Dewey Decimal System (2011) av Nathan Larson, som är en sorts blandning av deckarpastish och dystopi, bär den hårdkokte hjälten namnet Dewey Decimal och ägnar sin fritid åt att sortera böcker på det bibliotek han gjort till sitt hem. Slutligen kan nämnas den eminenta filmparodin Dead Men Don’t Wear Plaid (1982, Döda män klär inte i rutigt), där detektiven, spelad av Steve Martin, har försänkningar på bibliotek och är väl verserad i ”standard library talk”.

Litteratur i urval

The Big Sleep / Raymond Chandler

Långt farväl / Raymond Chandler; översättning Mårten Edlund

Dewey Decimal / Nathan Larson; översättning Andreas Öberg

Svartlistad / Sara Paretsky; översättning Ulf Gyllenhak

The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket