“The place was worse than a morgue” – Libraries and librarians in hard-boiled detective fiction

**Detta blogginlägg finns även tillgängligt på svenska**

The connections between crime fiction and libraries are well established. The term bibliomystery is used for a detective story in which libraries, books or the publishing world plays a central role. There are a number of studies on libraries and librarians as depicted in fiction and popular culture.

When talking crime fiction, the library setting is primarily associated with the whodunit type of mystery. Here I will explore the topic as portrayed in the hard-boiled type of detective story.

 

Philip Marlowe and colleagues visit the library

If you pick up a random hard-boiled detective novel, there is a reasonable chance that the book will include a visit to a library by the detective. As a tradition, the library visit goes back at least to the 1930s and the most classic of hard-boiled detective heroes, Philip Marlowe, who made his first appearance in Raymond Chandler’s novel The Big Sleep in 1939. Many later detectives have followed Chandler’s hero in this regard, including Ross Macdonald’s Lew Archer, Robert B. Parker’s Spenser and Lawrence Block’s Matthew Scudder.

Perhaps more surprising, even the hard-hitting and constantly revenge-seeking Mike Hammar visits libraries in books by Mickey Spillane. In I, the Jury (1948), Hammer has joined forces with police officer Pat Chambers. Together they visit a public library in the middle of the night in search for clues. Using old college yearbooks, they are able to find out the true identity of the killer. Their library visit therefore results in a breakthrough in their investigation.

More hard-boiled library patrons

Although quite common, the typical library visit by a hard-boiled detective is short in duration. Often the detective-as-library-user will check up a few facts by consulting old newspapers, rolls of microfilm or using a phone directory. Rarely do we get many details about the visit or in-depth descriptions of the library milieu, its users or its personnel.

But there are exceptions. A recurring library visitor is Kinsey Millhone, the hero of Sue Grafton’s alphabetically titled series of books set in the 1980s. Millhone is a patron of the Santa Teresa Public Library, for example in G is for Gumshoe (1990). Unlike many of her older male colleagues, she does not regard information seeking as a necessary evil but finds delight in searching for information and looking up facts (E is for Evidence, 1988).

Another classic female hard-boiled detective, V. I. Warshawski, created by Sara Paretsky, is also a frequent library user. Especially in Blacklist (2003), she spends extended periods of time visiting both public and research libraries as a part of her investigation. She also expresses a positive view of libraries in general, characterizing them as places where people of different backgrounds and needs can meet, and concludes that libraries therefore will never be replaced by the Internet.

Similar views of libraries are rarely expressed by other fictional private investigators. In fact, some hard-boiled heroes are more likely to display feelings of uneasiness regarding libraries. For example, Mike Hammer considers the library he visits in I, the Jury as a “place worse than a morgue”.

The changing view of libraries

Based on my own reading of hard-boiled detective novels, I have a feeling that the view of libraries has changed over time. In the classic stories of the 1930s and 40s, there is usually a distance, sometimes underpinned by irony, between the hard-boiled hero and the libraries he visits. Although he needs the library as a source of information, the detective is clearly in the category “atypical library user”. A good example of this can be found in the movie version of The Big Sleep (1946), where Marlowe (played by Humphrey Bogart) is seen at Hollywood Public Library reading a book titled Famous First Editions. When he returns the book at the library desk, the young woman there comments: ”You know, you don’t look like a man who’d be interested in first editions”. The detective quickly replies: ”I collect blondes in bottles too”.

The implication of this conversation seems to be that Marlowe is not perceived as a typical library patron, and that it is necessary to point this out to the movie audience. Is his hard-boiled image at risk, perhaps, if he should be perceived as bookish and as a frequent library visitor? One wonders why the library is a potential stigma to a hard-boiled detective.

But the hard-boiled image has evolved over time. Although there are still some ironic comments regarding libraries in later hard-boiled fiction, in the Spenser novels by Robert B. Parker for example, the hero is as well-read as hard-boiled. There no longer seems to be any contradiction between the two. And as we have seen, a modern-day private eye like Warshawski can make comments endorsing libraries in a very positive way.

Librarian stereotypes

There is no denial that literature and popular culture has often portrayed librarians and the library profession in a stereotypical way. Under ”Library milieu”, The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing lists a number of stereotypes connected to libraries in crime fiction:

● the psychotic library patron
● cranky old maids
● the unsuitably sexy librarian
● helpmates
● the almost magically skilled reference librarian

And how does hard-boiled detective novels portray librarians? Over all, there are no surprises here and all examples of librarian stereotypes mentioned above can also be found in hard-boiled detective novels. Theresa McGovern in Joe Gores’ Spade & Archer (2009), for example, is a classic case of an “almost magically skilled reference librarian”. Young and attractive female librarians often also serve in a helpmate role, for example in Wim Wenders’ film Hammett (1982), based on another novel by Gores, and the 1980s TV series Magnum, p.i. (in the episode “Woman on the Beach”)

Another stereotype not named in The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing is the old, nervous librarian. An example of this is the elderly male librarian attending Hammer and Chambers in I, the Jury.

Pastiches and parodies

The library makes a difference to hard-boiled detectives. There are plenty of evidence of this not only in the hard-boiled genre itself, but also in hard-boiled pastiches and parodies. For example, in the celebratory anthology Raymond Chandler’s Philip Marlowe (1989) two of the stories include library visits by the detective (authored by Dick Lochte and Jeremiah Healy). Spade & Archer, already mentioned, is a prequel to the classic detective novel The Maltese Falcon by Dashiell Hammett. The Dewey Decimal System (2011) by Nathan Larson is a sort of cross-over between hard-boiled detective novel and dystopia, where the protagonist, named Dewey Decimal, has made a library his home and spends his spare-time sorting books according to the classification system DDC. Finally, Dead Men don’t Wear Plaid (1982) is a film noir parody starring Steve Martin as private eye Rigby Reardon who has a contact at the library and is well-versed in “standard library talk”.

Select bibliography

Books

Block, Lawrence, The Sins of the Fathers (New York, 1976).
Chandler, Raymond, The Big Sleep (New York, 1939).
Chandler, Raymond, The Long Goodbye (Boston, 1953).
Gores, Joe, Spade & Archer (New York, 2009).
Grafton, Sue, E is for Evidence (New York, 1988)
Grafton, Sue, G is for Gumshoe (New York, 1990).
Larson, Nathan, The Dewey Decimal System (New York, 2011).
Macdonald, Ross, Black Money (New York, 1966).
The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing, edited by Rosemary Herbert (New York & Oxford, 1999).
Paretsky, Sara, Blacklist (New York, 2003).
Parker, Robert B., Hugger Mugger (New York, 2000).
Parker, Robert B., Stardust (New York, 1990).
Raymond Chandler’s Philip Marlowe: A Celebration, edited by Byron Preiss (London, 1989).
Spillane, Mickey, I, the Jury (New York, 1948).

Films & TV series episodes

The Big Sleep, directed by Howard Hawks (1946).
Dead Men don’t Wear Plaid, directed by Carl Reiner (1982).
Hammett, directed by Wim Wenders (1982).
Magnum p.i., season 2 episode: “The Woman on the Beach”, directed by Donald P. Bellisario (1981).

by Peter Igelström, librarian, Valla Library

Ett ställe värre än ett bårhus? Bibliotek och bibliotekarier i hårdkokta deckare

**This blog post is also available in English**

Det finns en hel del forskning kring hur bibliotekarier skildras i litteratur och populärkultur och i engelskspråkiga sammanhang existerar ett särskilt begrepp för en deckarroman som utspelar sig i biblioteksmiljö – bibliomystery. År 2005 publicerade tidskriften Clues ett temanummer under rubriken ”Information literacy and the Detective Novel”, som ytterligare utforskade ämnet bibliotek och informationssökning i olika sorters deckare.

Ofta associerar man kanske motivet bibliotek i dessa sammanhang främst med berättelser av pusseldeckarkaraktär. Här tänker jag titta lite närmare på hur bibliotek och bibliotekarier skildras inom den hårdkokta skolan.

Philip Marlowe, Mike Hammer och några till

Sannolikheten att en privatdetektiv i en slumpvis utvald hårdkokt deckarroman ska uppsöka ett bibliotek är tämligen hög. Traditionen går åtminstone tillbaka till slutet av 1930-talet och den mest arketypiske hårdkokta deckarhjälten av dem alla, Raymond Chandlers Philip Marlowe. Vid närmare efterforskningar visar det sig att många av de klassiska detektiverna i Marlowes efterföljd har biblioteksbesök på sitt modus operandi. Det gäller såväl Ross Macdonalds Lew Archer, som Robert B. Parkers Spenser och Lawrence Blocks Matthew Scudder för att bara nämna några.

Kanske mest förvånande är att man även kan placera Mike Hammer, Mickey Spillanes oförsonligt hämndlystne privatdetektiv, på bibliotek. Spillane anses allmänt som den mest våldsbejakande och intellektuellt begränsade bland hårdkokta deckarförfattare och hans hjälte har tillskrivits motsvarande egenskaper. I romanen I, The Jury (1948, sv. Hämnden är min) gör Hammer tillsammans med en vän och kollega som är polis ett nattligt besök på ett folkbibliotek för att läsa igenom gamla college-årsböcker som de hoppas ska innehålla ledtrådar med vilka de ska lyckas identifiera den eftersökte mördaren. Biblioteksbesöket resulterar mycket riktigt i ett genombrott i utredningen.

Privatdetektiver besöker bibliotek

Men trots att bibliotek är ett ganska vanligt förekommande inslag i denna genre är det mer sällan detektiverna dröjer särskilt länge på de bibliotek de besöker eller ens uträttar särskilt mycket när de är där. Ofta handlar om att kolla upp någon enstaka faktauppgift genom att läsa gamla dagstidningar, mikrofilmer eller slå i telefonkataloger. Det är sällan man som läsare bjuds på några mer utbroderade och levande skildringar av biblioteken eller deras personal.

Undantag förekommer dock. Bland de mer flitiga biblioteksbesökarna i skaran av privatdetektiver återfinns Sue Graftons Kinsey Millhone, huvudperson i författarens alfabetiskt betitlade romansvit som utspelar sig under 1980-talet. Millhone besöker flera gånger sitt stambibliotek Santa Teresa Public Library, bland annat i G is for Gumshoe (1990; ”G” som i grav, 1996). Ett kännetecken för Millhone är också att hon uttrycker tillfredsställelse över själva informationssökningsarbetet. (“E” is for Evidence, 1988, ”E” som i eld, 1994).

En annan författare som återkommande skildrar bibliotek är Sara Paretsky, som i synnerhet i romanen Blacklist (2003, Svartlistad) låter sin detektiv V. I. Warshawski ägna avsevärd tid åt efterforskningar på bibliotek. Att bibliotek är trivsamma miljöer dit människor med olika bakgrund och behov söker sig och kan mötas, är enligt Warshawski ”några av många förklaringar till varför Internet aldrig kan ersätta bibliotek”.

Det är svårt att föreställa sig Mike Hammer uttrycka sig på liknande sätt. Snarare präglas hans känslor för biblioteket under besöket i I, The Jury av olustkänslor: ”the place was worse than a morgue”.

Bilden av bibliotek förändras

Utan att ha några vetenskapliga belägg tycker jag mig ana en trend när det gäller hårdkokta detektivers inställning till bibliotek. I verk från 1930- och 40-talen präglades detektivernas inställning till bibliotek av distans. Trots att de återkommande behövde bibliotek för att inhämta information, utmålades detektiver som Marlowe och Hammer som atypiska biblioteksbesökare och distansen eller motsatsförhållandet till bibliotekspersonalen betonades. På något vis var det inte riktigt i linje med dåtidens hårdkokta image att identifieras som flitig biblioteksbesökare.

Ett belysande exempel på det är filmversionen av Chandlers The Big Sleep (1946, Utpressning), där man ser Marlowe (spelad av Humphrey Bogart) sitta på Hollywood Public Library och göra efterforskningar i en bok med titeln Famous First Editions. När han lämnar tillbaka boken anmärker kvinnan i lånedisken: ”You know, you don’t look like a man who’d be interested in first editions”, varvid detektiven replikerar: ”I collect blondes in bottles too”.

Detta motsatsförhållande förändras successivt och bilden kan närmast betraktas som neutral i exempelvis Parkers Spenserromaner från 1970-talet och framåt, där detektiven är lika fysiskt stentuff som beläst. Längre fram blir bilden av bibliotek än mer positiv och nutida detektiver kan uttala sig till förmån för biblioteken och deras samhälleliga betydelse, vilket alltså allra tydligast framträder hos Paretsky i form av V. I. Warshawski.

Utan att gå in på några djuplodande analyser av denna utveckling, så går det att spekulera i att detta dels har med genrens utveckling att göra (inklusive de författare som är verksamma inom den, liksom vilka som läser den och därmed vilka förväntningar som ställs på den), och dels med hur den hårdkokta detektiven har utvecklats som gestalt över tid.

Bilden av bibliotekarier

I det här sammanhanget bör man också ägna några ord om de bibliotekarier som framträder i dessa verk. Forskningen har konstaterat att bibliotekariebilden i många sammanhang, inte minst i populärkulturen, är påfallande förändringsobenägen och stereotyp. The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing (New York, 1999) identifierar några vanliga stereotyper med koppling till bibliotek förekommande i kriminallitteratur. Under uppslagsordet ”library milieu” hittar man följande exempel:

● the psychotic library patron
● cranky old maids
● the unsuitably sexy librarian
● helpmates
● the almost magically skilled reference librarian

En studium av några hårdkokta deckare bekräftar i stora drag denna bild. Bibliotekarien kan förvisso vara både kvinna och man, men stereotyperna känns igen, alltifrån den nervöse, äldre bibliotekarien i I, The Jury, till den närmast övermänskligt skickliga referensbibliotekarien Theresa McGovern i Spade & Archer (2009) av Joe Gores. Attraktiva, yngre kvinnliga bibliotekarier, som ibland också ikläder sig rollen som detektivens medhjälpare, förekommer i filmer som Wim Wenders Hammett (1982) och TV-serier som Magnum p.i. (avsnittet ”Woman on the Beach”)

Pastischer och parodier

Man kan nog ändå konstatera att bibliotek gör en skillnad för många fiktiva privatdetektiver. Det bästa kvittot på det är att biblioteksbesök är ett stående inslag i olika pastischer och parodier på hårdkokta deckare.

För att nämna några exempel: I hyllningsantologin Raymond Chandler’s Philip Marlowe (1989) innehåller två av novellerna inslag där Marlowe besöker bibliotek (författade av Dick Lochte respektive Jeremiah Healy). Joe Gores Spade & Archer (2009), en ”prequal” till Dashiell Hammetts klassiska roman The Maltese Falcon (Riddarfalken från Malta), har redan onämnts. I The Dewey Decimal System (2011) av Nathan Larson, som är en sorts blandning av deckarpastish och dystopi, bär den hårdkokte hjälten namnet Dewey Decimal och ägnar sin fritid åt att sortera böcker på det bibliotek han gjort till sitt hem. Slutligen kan nämnas den eminenta filmparodin Dead Men Don’t Wear Plaid (1982, Döda män klär inte i rutigt), där detektiven, spelad av Steve Martin, har försänkningar på bibliotek och är väl verserad i ”standard library talk”.

Litteratur i urval

The Big Sleep / Raymond Chandler

Långt farväl / Raymond Chandler; översättning Mårten Edlund

Dewey Decimal / Nathan Larson; översättning Andreas Öberg

Svartlistad / Sara Paretsky; översättning Ulf Gyllenhak

The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Check up the journal before submitting your manuscript!

på svenska 

Do you as a researcher get frequent invitations to publish in journals you’ve never heard of?

Was your manuscript rejected and now you are looking for a new journal?

The library and LiU E-press has developed a new digital service that will help you get a first idea of the seriousness, visibility and ranking of a journal, as well as information on publishing fees and possible discounts. Go to LiU Journal CheckUp.

On the library site there is even more useful information to help you Publish strategically.

Anther useful site is Think Check Submit which contains a checklist for evaluating journals.

And you can of course always contact us for advice and support biblioteket@liu.se

 

Kolla upp tidskriften innan du skickar iväg ditt manus!

 

 

in English

Funderar du som forskare på att publicera dina resultat i en ny tidskrift som kontaktat dig ?
Har du fått avslag på ett manus och söker andra tidskrifter att publicera din artikel i?

Biblioteket och LiU E-press har utvecklat en ny digital tjänst som hjälper dig få en första uppfattning om en tidskrifts rykte, synlighet i olika databaser och ranking. Där finns också information om kostnader för publicering, ev. rabatter och möjligheterna till parallellpublicering i DiVA. Här hittar du LiU Journal CheckUp.

Ännu mer användbar och fördjupad information för strategisk publicering finns på bibliotekets sida Publicera strategiskt.

En annan läsvärd sida med en checklista för tidskriftsbedömning är Think Check Submit

Du kan naturligtvis också kontakta oss för mer vägledning biblioteket@liu.se

 

Studenternas DigiMaker

 

DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. Varje vecka hålls verksamheten öppen med hjälp av timanställda studenter. Nu söker vi fler studenter för att arbeta med DigiMaker – är du en av dem?

DigiMakers primära målgrupp är studenter och tanken är att verksamheten ska drivas och utvecklas utifrån studenternas behov. Detta uppnås genom att anlita studenter för att hålla i våra drop in-tider och därigenom göra dessa studenter till experter på verksamheten.

Nu söker vi fler studenter som vill jobba med DigiMaker – både i Linköping och Norrköping! Läs mer, och skicka in din ansökan om du är intresserad av ett roligt uppdrag med stora möjligheter att vara med och utveckla och forma verksamheten:
https://liu.se/jobba-pa-liu/lediga-jobb?rmpage=job&rmjob=13542&rmlang=SE

Linnea Andersson, som studerar nationalekonomi, är en av de studenter som arbetar i den öppna verksamheten i DigiMaker Valla:

”Jag lockades av att lära mig mer om hur jag använder digitala och främst nya tekniska/digitala möjligheter och sociala delen i att vara studentmedarbetare på DigiMaker. Jag såg en möjlighet att komplettera min utbildning med ett mer kreativt arbete.”

Tisdagar och torsdagar är drop-in-dagarna i DigiMaker Valla, onsdagar i DigiMaker CNB. På plats finns studenter som kan vägleda, introducera och svara på frågor. Dessutom sitter de gärna med och pysslar och pratar en stund med besökarna.

Nyttan med DigiMaker för studenter är, enligt Linnea, att man kan få möjlighet att testa på och lära sig nya tekniker och verktyg som man senare kan möta på sin arbetsplats, helt enkelt en bra inkörsport för att bekanta sig med dessa. Ibland kan nyttan vara att ta en paus i pluggandet och pyssla en stund, ibland kan det vara att använda något av de verktyg som finns, som exempelvis green screen, VR eller 3D-skrivaren.

Drop-in välkomnar alla! Här kan man testa utrustning, se vad vi har eller sätta sig och prata och pyssla en stund:

”Det är rolig och kravlös stämning vid Drop-in hos DigiMaker. Man behöver inte vara rädd för att bara prata lite med oss studentmedarbetare eller pröva något nytt!”, hälsar Linnea.

Använda DigiMaker

Vill du som lärare ha med någon av våra aktiviteter i din kurs? Kontakta oss så skräddarsyr vi en lösning som passar din kontext. Vill du som student eller du och din studiegrupp använda vår utrustning/lokal och/eller ha vår hjälp? Hör av dig så hittar vi en lösning som passar er.

Kontakta oss på biblioteket@liu.se

Besök gärna vår DigiMaker-guide för att läsa mer.

Kommentar angående drop-in-tillfällen

Med anledning av att LiU gått över till distansläge som en följd av det nya coronaviruset, är DigiMakers drop in-tillfällen inställda tills vidare.

 

Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:

DigiMaker- en gränsöverskridande plats med studentfokus
Digitalt berättande – gör din egen film i DigiMaker
Virtual reality – en verklighet i DigiMaker
Skriv ut i 3D i DigiMaker

Skrivet av Emma Burman, koordinator DigiMaker