LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

A ResearchGate guide for the slightly hesitant

** denna blogpost finns även på svenska **

Many researchers are reluctant to spend time on RG. It is perceived as time-consuming and the return on investment is unclear.

RG certainly requires some time, but time invested in creating and maintaining a RG-profile can be seen as an investment in your professional identity, your research and your publications. RG has, according to a blogpost in the influential Scholarly Kitchen, a significantly higher traffic than Google Scholar. Being visible on RG is thus a good and effective measure to be read (and also, by extension) to be cited.

If you do not have the time to read this blogpost in its entirety – don’t worry. A short checklist is presented at the end.

What is RG?

RG can be described as a social network for researchers – sometimes referred to as an  ASNS (Academic social network site). It provides the (free) opportunity to create a research profile. According to RG more than 125 million members have done so. RG is a commercial enterprise with an unclear business model. It is thus not clear how they make money out of the information on their site. It is also interesting to note that RG is an enterprise focused on its ASNS  in an industry characterized by few actors who have interests throughout the entire research process.

2 reasons why you should spend time on RG

Spending time strategically on creating a research profile meets two important missions:

RG is a visible storefront for your research. Many of the fulltexts linked from Google Scholar comes from RG. This is positive – but also, as I will come back to, highly problematic.

A time-efficient way to network. If you state your research interests and present your research, you provide the opportunity for other researchers to find you and your research . The networking side of RG is thus a good complement to conferences.

3 ways in which RG may increase your visibility

RG contains many functionalities. This blogpost focuses on the functions which I believe are the most important for increasing the visibility of your publications and research.

1. A storefront for your professional identity. Fill in your RG -profile. The profile is found under “my profile” and then “info”. If you have a Twitter-account, make sure to fill in your Twitter name. Extra important is to fill in your ORCID and uploading an image of yourself. This will strengthen your professional identity.

2. A compelling list of publications. Many sites offer researchers to set up a research profile. Usually you enter data about your publications (eg by entering their references). At RG you are asked to upload the publications instead. RG states that you can upload the publications publicly or privately. Think carefully about the potential consequences of uploading your articles!

Researchers often lack copyright of their own articles and are thus often prohibited to upload their own articles. If you are a LiU-researcher you have access to Publication Visibility which helps you to distinguish exactly which of your own articles you are actually allowed to upload publicly on RG. They are rather rare! The flowchart below provides decision support.

 

 

3. How do you want to use RG as a networking tool?

Who do you wish would comment upon your research? You can ask peers to comment upon your research.This option can be used strategically, but it is nevertheless important not to spam your peers.

Creating “projects” showcase current research and provide a strategic opportunity to network with followers. Three examples of projects which might inspire are Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  and Seeing organ function.

If you are a research leader you have yet one opportunity to showcase your research: the lab. A lab consists of a research group and may be created by the research leader. You can only be part of one lab. Use the lab function to showcase the current work of the research group and how it evolves between publications.

How do I get started?

RG is fun. Follow its logic! A checklist may be useful in order to use time wisely and prevent unintentional copyright infringement. The library research support is there for you if you want extra input.

  1. Invest four minutes in the University of the Bahamas clip and ponder on your reason for being on RG.
  2. Fill out your profile. Don´t forget ORCID and an image of yourself.
  3. Take point of departure in your latest list of publications and see how you may showcase your publications. Think carefully before uploading a fulltext on RG! If you are a productive researcher you might want to limit yourselves to showcasing articles. PubVis helps you to decide which fulltexts to upload publicly on RG and it also helps you to create title pages if uploading the fulltext is not advisable. Kudos offers a similar service if you do not have access to PubVis.
  4. Who do you want to follow (and why?) RG, just as social medias in general, builds upon the identification of followers.
  5. Do you have research that you want to showcase in a project? Identify the project collaborators, add a description of the project and the publications it includes. Decide upon the type of content you want to add in the future and how often you want to update your project.

Most importantly…

Dusty storefronts are a cardinal sin. It is easy to make one selective measure and then leave the research profile to its own devices. Make sure to make a plan now outlining when you revise and update your RG-profile. Through doing so you make RG an integral part of your scholarly communication.

This blogpost has focused on one type of publications: articles. It has not even mentioned books, conference papers, chapters in edited books, nor preprints or research data. There is more, lots more, to discover at the commercial ASNS.

 

Written by  Johanna Nählinder, co-ordinator of research support LiUB

 

DiVA in your coffee room

Du vet väl att DiVA är viktig för din karriär?

Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.

Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I  DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.

Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.

En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!

Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!

 

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder

ResearchGate för ovilliga

** this blogpost is also available in English**

Många drar sig för att lägga tid på ResearchGate. Man uppfattar det som tidsödande och det kan vara svårt att se hur man kan ”räkna hem” den tid man lägger ner.

Visst tar det tid att skapa och underhålla en RG-profil. Men den tid du lägger på att skapa och underhålla en RG-sida kan ses som en investering i din professionella identitet, din egen forskning och göra att den blir läst. Enligt ett bloginlägg i den ansedda bloggen Scholarly Kitchen har RG idag ansenligt mer trafik än Google Scholar. Att synas på RG är alltså ett bra och effektivt sätt att bli läst (och i förlängningen alltså citerad).

För den som inte har tid att läsa hela denna blogpost avslutas inlägget med ett förslag på hur du kan arbeta med RG.

Vad är RG?

RG kan beskrivas som ett socialt nätverk för forskare (kallas ibland för en ASNS- Academic social network site) och ger forskare bland annat möjlighet att skapa en ”researcher profile”. Enligt RG själva har de idag mer än 125 miljoner medlemmar. RG är ett kommersiellt företag och det är inte uppenbart hur deras affärsmodell ser ut. Med andra ord är det osynligt hur de tjänar pengar på den forskning som forskare lägger upp. Också intressant att notera är att RG är fokuserad på sitt ASNS  i en bransch som kännetecknas av få aktörer som har många intressen i stora delar av forskningsprocessen.

Två skäl att lägga tid på RG

Genom att ha en genomarbetad (men inte nödvändigtvis överarbetad) researcher profile kan man uppnå två saker:

  • RG är ett effektivt skyltfönster för din forskning. Tittar man tex på de fulltexter som länkas från Google Scholar ser man att många, många kommer från just RG. Som jag återkommer till längre ner i detta inlägg är detta bra – men också problematiskt.
  • Ett enkelt sätt att nätverka. Genom att uppge sina forskningsintressen och presentera sin forskning ger man möjligheter för andra forskare att hitta dig och din forskning. På detta sätt blir RG ett tidseffektivt sätt att nätverka som kan fungera som ett komplement till till exempel konferenser.

Tre sätt på vilket RG kan öka din synlighet

Det finns många funktioner på RG. Det här inlägget fokuserar på de som jag tror är de viktigaste för att synliggöra dina forskningspublikationer och din forskningsinriktning.

1. Ett skyltfönster för din professionella identitet. Fyll i din profil på RG. Profilen hittar du under ”my profile” och vidare under ”info”. Finns du på Twitter fyller du i ditt twitter-namn. Extra viktigt är att du fyller i ditt ORCID och att du lägger in en bild på dig själv. Detta stärker din professionella identitet.

2. En intresseväckande publikationslista. På många ställen där man kan uppge en research profile uppger man data om sina publikationer (tex genom att skriva in referenserna på dem). På RG ber man dig istället att lägga upp publikationerna. RG anger att man kan lägga upp publikationerna öppet eller dolt. För att nyttja RG på ett smart sätt utan att vara olaglig är det viktigt att tänka till.

Oftast har du som forskare inte kvar rättigheterna till din artikel och får alltså inte lägga upp artiklar. Om du är forskare vid LiU kan du här använda dig av en tjänst, Publication Visibility, som hjälper dig att se exakt vilka av dina artiklar du faktiskt kan lägga upp direkt på RG. Det är färre än du tror! Flödesdiagrammet nedan hjälper dig med hur du kan tänka.

 

3. Hur vill du använda RG som ett sätt att nätverka?

Vilka vill du ska kommentera din forskning? Har du skrivit ny forskning (se ovan angående hur du kan lägga upp den på lagligt sätt) kan du välja ut vilka du önskar ska kommentera din forskning. Detta kan användas strategiskt, men det är viktigt att inte spamma dina peers. Då uppnår du inte ditt mål – tvärtom.

Genom att ”skapa ett projekt” synliggör man det man jobbar på just nu och kan också få följare på projektet. Genom att strategiskt arbeta med projekt har du möjlighet att synliggöra pågående forskning. Tre projekt som kan inspirera dig att hitta ett eget sätt att arbeta med projekt är Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  respektive Seeing organ function.

Om du är forskningsledare har du ytterligare ett sätt att synliggöra forskningen: lab. Ett lab består av en forskningsgrupp och skapas av forskningsledaren. Man kan bara ingå i ett lab. (Däremot kan man ha och ingå i flera olika projekt.) Använd funktionen lab för att visa på forskningsgruppens pågående arbete och hur den utvecklas mellan publikationerna.

Hur kommer jag igång?

RG är roligt att arbeta med. Följ RGs logik! För att du inte ska fastna (som man tenderar att göra på sociala medier) kan det vara bra att ha en checklista så att man arbetar strategiskt och lagligt. Vill ni ha hjälp med detta står bibliotekets forskningsstöd gärna till tjänst!

  1. Investera fyra minuter i filmen från University of the Bahamas och fundera över ditt mål med att vara aktiv på RG.
  2. Fyll i din profil. Glöm inte ORCID och en bild på dig själv.
  3. Utgå från din senaste publikationslista och se på vilket sätt du kan synliggöra dina publikationer. Tänk efter innan du lägger upp en fulltext! Om du är en produktiv forskare kanske du väljer att enbart lägga till tex artiklar. PubVis hjälper dig att se vad du kan lägga upp och att skapa titelblad. Om du inte har tillgång till PubVis kan Kudos ge dig en liknande funktion.
  4. Vilka vill du följa (och varför?) Precis som på (andra) sociala medier bygger RG på att man följer och har följare.
  5. Har du forskning du vill synliggöra i projekt? Bestäm dig för vilka andra forskare som ingår i projektet, lägg till beskrivning av projektet och vilka publikationer som ska knytas till det. Fundera över med vilken frekvens och med vilket innehåll du vill synliggöra projektet.

Det viktigaste till sist…

Skyltfönster får inte vara dammiga. Det är lätt att göra en punktinsats och sen lämna en researcher profile till sitt öde. Gör redan nu en plan på vid vilka tillfällen du går in och aktivt reviderar din RG-sida. På så sätt blir RG en strategisk del av din vetenskapliga kommunikation. Kntakta gärna forskningsstöd  på biblioteket@liu.se in du vill lära dig mer om forskningskommunikation eller bolla idéer!

Det här inlägget har bara tagit upp en publikationstyp: artiklar. Det har inte  tagit upp böcker, konferensbidrag, kapitel i böcker eller preprints eller forskningsdata. Det finns mer, mycket mer att utforska hos den kommersiella aktören RG.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Linköpings universitetsbibliotek jubilerar

År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.

En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.

I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.

I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.

Ett biblioteksrum med bokhyllor, en kortkatalog och tidningsläsande besökare.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal

LIBRIS

Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.

LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.

En datorterminal på ett skrivbord.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal

En förändrad roll

År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.

Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.

Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.

Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:

Tryckt version på Linköpings universitetsbibliotek

E-boksversion i DiVA (fulltext)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket