Välkommen tillbaka!

 

 

 

Goda föresatser, nya pennor  och nytt bänkpapper? Ägna några minuter till att se vad biblioteket kan bidra med för att göra dig mer effektiv – vare sig du är student eller forskare!

 

Hej ny student – detta inlägg ger dig en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med.
Forskningsstöd vid LiUB – detta inlägg ger dig som forskare en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med.

Matnyttiga resurser

Karnov – juridisk informationstjänst som nu utökas – för dig som hanterar juridik i dina studier eller forskning.
ClinicalKey Student – en interaktiv lärplattform –   för dig  med  klinisk inriktning.
Ordböcker i Nationalencyklopedin -för dig som ibland behöver slå upp ord från till exempel ryska, italienska, arabiska eller varför inte engelska.
Vad hände idag för 150 år sedan? del 1 – läs äldre svenska dagstidningar vid din dator.
Vad hände idag för 150 år sedan? Del 2  – läs de odigitaliserade dagstidningarna på plats på LiUB.

Råd och tips

DiVA in your coffee room. Du kan också få en DiVA i ditt kafferum. Så här gör du.
DIY forskningskommunikation   du kan göra mycket själv för att bli läst.
Är tidskriften vetenskaplig? Inlägget ger dig tips på hur du själv kan värdera tidskrifter.
ResearchGate för ovilliga. Vi vet att RG är viktig för att dina publikationer. Men hur ska man göra det på ett smart sätt?.

 

Publiceringsvärlden

Den spännande OA-världen. Kärt barn har många namn. Vad är egentligen open access  och varför är det så viktigt?
Fortfarande inget avtal med Elsevier. Via biblioteksprenumerationer kan du för närvarande inte få tillgång till artiklar publicerade efter 2018-06-30. Här förklarar vi varför och hur du kan göra för att ändå få tillgång till de artiklar du behöver.
Tillfälligt OA-stöd vid LiUB. De pengar vi sparar på Elsevieravtalen använder vi för närvarande på att bekosta forskares publiceringsavgifter. Läs mer här om hur du gör!
LiU tvåa i Sverige i open access-publicering. Vi är minsann duktiga på att publicera oss open access på LiU!
Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal.  Det första stora avtalet som gör att du som forskare gratis får publicera dig i närmare 600 rena OA-tidskrifter!

 

LiUB bakom kulisserna

Bokladan – bibliotekets magasin. Här, i bibliotekets dolda rum,  finns bokhyllorna du aldrig ser.
Linköpings universitetsbibliotek jubilerar. LiUB grundades för 50 år sedan! Mycket har hänt sedan dess.
Frågor och svar om Vallabibliotekets flytt i sommar. Den största biblioteksflytten i Linköping sedan stadsbiblioteket brann.

 

Vill du hålla dig ajour med vad som händer på LiUB? Förutom våra tre bibliotek finns vi även här, på liu.se, på FaceBook, Instagram och Twitter!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Publish for free in Springer Nature OA-journals. New deal.

LiU-researcher publishing in Springer-Nature OA-journals? Congratulations! APCs are covered via a national deal for close to 600 journals. The deal runs until December 2021.

** denna blogpost finns även på svenska **

 

The deal covers publications in almost all pure (gold) OA-journals from Springer Nature, including journals such as Nature Communications and Scientific Reports. The deal also includes a number of journals from the imprints BioMed Central, SpringerOpen journals och Nature Research.

This particular deal do not include so-called hybrid publishing (when you pay extra to make an article OA in a subscription journal). That is included in another deal. Are you unsure whether or not your journal is included? Contact us at biblioteket@liu.se. 

In order to get your APCs paid for, it is crucial that you remember to:
* state your affiliation as Linköping University
* state that you are the corresponding author
* state that you use your @liu email adress

Nature Springer identifies you as a LiU-researcher and the LiU-library verifies it. In other words, you do not have to do anything extra except give the “correct” contact information. Half of the publication fee will be paid by LiU, half by the research funders VR, Formas, Forte and Vinnova.

Open access is growing increasingly important in the publication landscape. States and research funder are backing the principle that access to research is vital from a democracy perspective. The majority of research today is still behind paywalls and thus not accessible for taxpayers without university connections. OA is thus important, but it is hard to change the publication system since it consists of large corporations profitting from  library subscriptions. Deals such as Springer Nature Fully Open Access contributes to a publication system where research get to be read and researchers do not have to  pay APCs.

 

Written by Johanna Nählinder, co-ordinator of research support, LiUB.

 

P.S: have you submitted to a non-Springer Nature OA journal? We still have OA- support!
PP.S: OA= open access; APC= author publication charges: a type of publication fees

 

Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal.

Forskare vid LiU och publicerad i en Springer Nature OA-tidskrift? Grattis! Via ett nationellt avtal med Springer Nature är publiceringsavgifterna redan betalda för närmare 600 tidskrifter. Avtalet löper juli 2019 – december 2021.

 

**This blog post is also available in English**

 

Avtalet gäller publicering i nästan alla rena OA-tidskrifter från Springer Nature. Exempel på tidskrifter som ingår är Nature Communications och Scientific Reports.  Avtalet inkluderar också ett antal tidskrifter från BioMed Central, SpringerOpen journals och Nature Research.

Just det här avtalet inkluderar INTE så kallad hybrid-publicering (där man betalar extra för att göra en artikel öppet tillgänglig i en prenumerationstidskrift). Det täcks under ett annat avtal. Är du osäker på om din tidskrift är med eller inte? Kontakta oss på biblioteket@liu.se!

För att du ska få dina publiceringsavgifter betalade är det viktigt att du i kontakten med förlaget:

* Anger att du är knuten till LiU, det vill säga att din LiU-anknytning framgår av din affiliering
* Att du är correspoding author
* Att du använder din @liu-adress

 

Nature Springer identifierar dig på detta sätt som LiU-forskare och biblioteket veriferar detta. Med andra ord behöver du som LiU-forskare inte göra mycket förutom att ange ”rätt” kontaktuppgifter. Hälften av publiceringsavgiften kommer att betalas av LiU och hälften av forskningsfinansiärerna VR, Formas, Forte och Vinnova.

I det nya publiceringslandskapet blir open access allt viktigare. Forskningsfinansiärer och stater sluter upp bakom principen att det är viktigt för demokratin att alla ska kunna få tillgång till forskning. Idag är den allra mesta forskning bakom betalväggar och alltså inte tillgänglig för alla de som via skattesedeln finansierat forskningen. OA är alltså viktigt men det är svårt att förändra publiceringssystemet eftersom det är uppbyggt av stora förlag som till stor del finansierar sin verksamhet via prenumerationsavgifter. Genom avtal som Springer Nature Fully Open Access bidrar lärosätena och forskningsfinansiärerna till ett publiceringssystem där fler får möjlighet att läsa forskningen samtidigt som inte de enskilda forskarna behöver betala för att publicera sig.

P.S. Har du submittat i en ren OA-tidskrift som inte är med i Springer Nature? Vi har fortfarande pengar kvar i vårt OA-stöd!

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

A ResearchGate guide for the slightly hesitant

** denna blogpost finns även på svenska **

Many researchers are reluctant to spend time on RG. It is perceived as time-consuming and the return on investment is unclear.

RG certainly requires some time, but time invested in creating and maintaining a RG-profile can be seen as an investment in your professional identity, your research and your publications. RG has, according to a blogpost in the influential Scholarly Kitchen, a significantly higher traffic than Google Scholar. Being visible on RG is thus a good and effective measure to be read (and also, by extension) to be cited.

If you do not have the time to read this blogpost in its entirety – don’t worry. A short checklist is presented at the end.

What is RG?

RG can be described as a social network for researchers – sometimes referred to as an  ASNS (Academic social network site). It provides the (free) opportunity to create a research profile. According to RG more than 125 million members have done so. RG is a commercial enterprise with an unclear business model. It is thus not clear how they make money out of the information on their site. It is also interesting to note that RG is an enterprise focused on its ASNS  in an industry characterized by few actors who have interests throughout the entire research process.

2 reasons why you should spend time on RG

Spending time strategically on creating a research profile meets two important missions:

RG is a visible storefront for your research. Many of the fulltexts linked from Google Scholar comes from RG. This is positive – but also, as I will come back to, highly problematic.

A time-efficient way to network. If you state your research interests and present your research, you provide the opportunity for other researchers to find you and your research . The networking side of RG is thus a good complement to conferences.

3 ways in which RG may increase your visibility

RG contains many functionalities. This blogpost focuses on the functions which I believe are the most important for increasing the visibility of your publications and research.

1. A storefront for your professional identity. Fill in your RG -profile. The profile is found under “my profile” and then “info”. If you have a Twitter-account, make sure to fill in your Twitter name. Extra important is to fill in your ORCID and uploading an image of yourself. This will strengthen your professional identity.

2. A compelling list of publications. Many sites offer researchers to set up a research profile. Usually you enter data about your publications (eg by entering their references). At RG you are asked to upload the publications instead. RG states that you can upload the publications publicly or privately. Think carefully about the potential consequences of uploading your articles!

Researchers often lack copyright of their own articles and are thus often prohibited to upload their own articles. If you are a LiU-researcher you have access to Publication Visibility which helps you to distinguish exactly which of your own articles you are actually allowed to upload publicly on RG. They are rather rare! The flowchart below provides decision support.

 

 

3. How do you want to use RG as a networking tool?

Who do you wish would comment upon your research? You can ask peers to comment upon your research.This option can be used strategically, but it is nevertheless important not to spam your peers.

Creating “projects” showcase current research and provide a strategic opportunity to network with followers. Three examples of projects which might inspire are Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  and Seeing organ function.

If you are a research leader you have yet one opportunity to showcase your research: the lab. A lab consists of a research group and may be created by the research leader. You can only be part of one lab. Use the lab function to showcase the current work of the research group and how it evolves between publications.

How do I get started?

RG is fun. Follow its logic! A checklist may be useful in order to use time wisely and prevent unintentional copyright infringement. The library research support is there for you if you want extra input.

  1. Invest four minutes in the University of the Bahamas clip and ponder on your reason for being on RG.
  2. Fill out your profile. Don´t forget ORCID and an image of yourself.
  3. Take point of departure in your latest list of publications and see how you may showcase your publications. Think carefully before uploading a fulltext on RG! If you are a productive researcher you might want to limit yourselves to showcasing articles. PubVis helps you to decide which fulltexts to upload publicly on RG and it also helps you to create title pages if uploading the fulltext is not advisable. Kudos offers a similar service if you do not have access to PubVis.
  4. Who do you want to follow (and why?) RG, just as social medias in general, builds upon the identification of followers.
  5. Do you have research that you want to showcase in a project? Identify the project collaborators, add a description of the project and the publications it includes. Decide upon the type of content you want to add in the future and how often you want to update your project.

Most importantly…

Dusty storefronts are a cardinal sin. It is easy to make one selective measure and then leave the research profile to its own devices. Make sure to make a plan now outlining when you revise and update your RG-profile. Through doing so you make RG an integral part of your scholarly communication.

This blogpost has focused on one type of publications: articles. It has not even mentioned books, conference papers, chapters in edited books, nor preprints or research data. There is more, lots more, to discover at the commercial ASNS.

 

Written by  Johanna Nählinder, co-ordinator of research support LiUB