Linköpings universitetsbibliotek jubilerar

År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.

En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.

I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.

I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.

Ett biblioteksrum med bokhyllor, en kortkatalog och tidningsläsande besökare.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal

LIBRIS

Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.

LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.

En datorterminal på ett skrivbord.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal

En förändrad roll

År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.

Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.

Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.

Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:

Tryckt version på Linköpings universitetsbibliotek

E-boksversion i DiVA (fulltext)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Bokladan – bibliotekets magasin i Kärnhuset

Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar, böcker såväl som tidskrifter, är elektroniska. Tryckta böcker, bland annat kurslitteratur och skönlitteratur, finns också på de olika LiU-biblioteken. Böcker som används sällan men som fortfarande anses vara relevanta för våra användare eller av andra orsaker är intressanta att bevara, finns i Bokladan – bibliotekets magasin.

Bokladan återfinns i Kärnhuset, en stor hangarliknande byggnad sydväst om G-huset på Campus Valla. I samma byggnad finns även universitetets arkiv och Nationellt superdatorcentrum (NSC).

För maximalt utnyttjande av lokalytorna är bokhyllorna i Bokladan flyttbara och sitter monterade på skenor i golvet, så kallade Compactus-hyllor. Drygt 110 000 böcker förvaras i dagsläget i magasinet, vilket kan jämföras med drygt 93 000 i Campus Vallabibliotekets boksamling (därutöver finns även samlingar av skönlitteratur och läromedel på plats i biblioteket).

En gång om dagen hämtas böcker från Bokladan och skickas till det bibliotek där någon användare efterfrågat materialet. Bibliotekets söktjänst UniSearch talar om var en bok är placerad. Böckerna i Bokladan kan beställas på samma sätt som när man beställer en bok från ett LiU-bibliotek till ett annat.

De böcker som förvaras i Bokladan är sådana som inte lånas så ofta men som fortfarande är relevanta för bibliotekets användare eller är av intresse att bevara inför framtiden. Här finns böcker i den så kallade SAB-samlingen (uppställda enligt klassifikationssystemet SAB) och bibliotekets äldre tidskrifter.

Mer information om det material som finns i Bokladan.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB och Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Foto: Peter Karlsson

Research Support at Linköping University Library (LiUB)

Are you a researcher or a research student at LiU? The Library has a range of services to offer you. You’re welcome to book a meeting, and of course visit our libraries in real life. Mail us at biblioteket@liu.se and we’ll respond as quickly as possible. 

** denna blogpost finns även på svenska **

PhD Student?

Register for the course Open Science for PhD Students! 10 webinars Wednesdays from 15th of November to 5th of February.
Read more

Access to scholarly publications. The Library offers a wide selection of scholarly publications, most of them through online access. Material that we don’t have access to we can usually provide as an interlibrary loan.

Structuring your search. We can help you improve your database searches and advice you when you are doing a literature review. Book an appointment online! Read more at LiU:s intranet

Reference management – we have the expertise. Book an introduction to reference management programs EndNote and Zotero. Read more at LiU:s intranet

Digital methods is our experimental activity where we support researchers who want to try  to  search and strucuture data. Keep your eyes open for activities in our digimakers! .

Publishing ethics. Avoid plagiarizing, learn how to manage copyright issues, Creative Commons licenses, and ethical issues related to publishing. Through the Library you have access to Similarity Check for plagiarism checking of scholarly texts. Read more at LiU:s intranet

Publish strategically. The publishing landscape is changing. We also have many publication deals covering all or part of the publication fee to make your article automatically  Open Access . We can also advice you on which journal to publish in and how to avoid publishing in predatory journals.

LiU E-Press, LiU’s own publisher, e-publish academic journals, conference proceedings, series and databases. If you want to start a journal with us, we offer professional support. If you are organizing a conference, we can help you publish your proceedings.

Disseminate your research! There are a number of things you can do to increase the visibility of your publications. We can help you to parallel publish in DiVA and to get started with important channels for disseminating research, such as Twitter, ResearchGate and Wikipedia.

Bibliometrics. We deliver bibliometric analyses of LiU departments and divisions on an annual basis. We can help you to understand how bibliometrics can be used in your work, for example when writing a research funding application.

Data management. We can offer support when you are about to write a data management plan, help you get started with our tool DMP Create for data management plans  as well as guide you where to publish your research data. Read more at LiU:s intranet

Check out all our upcoming workshops in our calendar.

Some tips:

Your LiU-card is your library card. With your LiU-ID, you can place reservations and renew your loans online. Through our subscriptions, you have access to a large number of journals, books and databases, available via the web, either directly or through our Unisearch search service.

Our survival guide 2.0 can help you find material that is freely available online.

Follow our Social media accounts:
LinkedIn: Linköping University Library
X: @forskningsstod for researchers, Linköpings universitetsbibliotek
Facebook: Linköpings universitetsbibliotek

Self-service hours at the library! You are welcome to our libraries at self-service hours.

Written by  Johanna Nählinder, co-ordinator of research support LiUB

Är tidskriften vetenskaplig? – tips för uppsatsskrivande studenter

Hur vet jag om en tidskrift är vetenskaplig eller inte? Det är det nog många uppsatsskrivande studenter som funderar på. Här följer några tips som hjälper dig att värdera tidskrifter.

Linköpings universitetsbibliotek tillgängliggör en mängd elektroniska och tryckta tidskrifter. Utöver dessa finns många olika sorters tidskrifter fritt tillgängliga på webben. Alla dessa är dock inte likvärdiga. Vetenskapliga tidskrifter syftar främst till att publicera nya forskningsresultat medan andra tidskrifter kan ha helt andra funktioner, såsom att popularisera forskning för en bredare publik, informera aktörer inom en viss bransch eller publicera inlägg i samhällsdebatten.

Somliga tidskrifter utger sig för att vara vetenskapliga men tillämpar i praktiken ingen kvalitetsgranskning av vad de publicerar alls. Ibland kan det vara svårt att skilja trovärdiga tidskrifter från mindre trovärdiga.

Beståndsdelar i en vetenskaplig artikel

Vetenskapliga artiklar är ofta identifierbara genom att de är uppbyggda enligt ett visst mönster. I en vetenskaplig artikel kan man i regel förvänta sig att hitta följande beståndsdelar:

• Abstract (sammanfattning)
• Introduktion
• Metod och material
• Resultat
• Diskussion/slutsatser
• Referenser

Ibland hittar man dessa eller snarlika rubriker i själva artikeln, men exakt hur artikeln är utformad och vilken omfattning den har skiljer sig åt mellan olika discipliner och forskningsområden.

Hjälpmedel 1: Ulrichsweb

Biblioteket erbjuder flera redskap för att hitta och värdera tidskrifter. För att ta reda på om en tidskrift tillämpar vetenskaplig granskning på sina artiklar (peer review) kan du söka upp den i tidskriftsdatabasen Ulrichsweb: global serials directory, där ”refereed” (med en svart-vit domartröja som symbol) anger att en tidskrift använder peer review-förfarande. Sök fram tidskriften via dess titel eller ISSN.

Hjälpmedel 2: Artikeldatabaser

I Ulrichweb kan man inte söka på enskilda artiklar, utan bara på tidskriften som helhet. För att hitta enskilda vetenskapliga artiklar finns det en rad databaser att använda. I exempelvis Scopus och Web of Science hittar du enbart material på vetenskaplig nivå. Du kan också välja söktjänsten UniSearch, som hämtar information från så gott som samtliga bibliotekets databaser. Använd avgränsningen ”Akademiska peer review-tidskrifter” om du enbart vill söka vetenskapliga artiklar i UniSearch.

För den som vill veta mer

Vill du fördjupa dig om tidskriftsvärdering kan du läsa om olika bedömningskriterier på bibliotekets webbsida Publicera strategiskt. Du kan också läsa om olika typer av publikationer där forskningsresultat publiceras på sidan Vetenskapliga publikationer. På bibliotekets YouTube-kanal hittar du filmen Hur vet jag att en artikel är sakkunniggranskad?, där du får ännu fler tips om hur du kan värdera tidskrifter.

Länkar

Ulrichsweb
UniSearch
Scopus
Web of Science
Publicera strategiskt
Vetenskapliga publikationer

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Ordböcker i Nationalencyklopedin

Om du är student eller anställd på Linköpings universitet så har du tillgång till mängder av ordböcker i Nationalencyklopedin (NE). I NE ingår ordböcker till och från svenska och stora internationella språk som engelska, tyska, franska och spanska, men också specialordböcker som Svenska synonumer, Engelsk teknisk ordbok och Engelsk medicinsk ordbok. Du kommer åt alla ordböcker dygnet runt via webben. 

De ordböcker som ingår är:

• NE:s engelska ordbok (svenska-engelska/engelska-svenska)

• NE:s tyska ordbok (svenska-tyska/tyska-svenska)

• NE:s spanska ordbok (svenska-spanska/spanska-svenska)

• NE:s portugisiska ordbok (svenska-portugisiska/portugisiska-svenska)

• NE:s franska ordbok (svenska-franska/franska-svenska)

• NE:s italienska ordbok (svenska-italienska/italienska-svenska)

• NE:s ryska ordbok (svenska-ryska/ryska-svenska)

• NE:s danska ordbok (svenska-danska/danska-svenska)

• NE:s norska ordbok (svenska-norska/norsk-svenska)

I paketet ingår också Engelsk teknisk ordbok, Engelsk fackordbok, Engelsk medicinsk ordbok, Svensk ordbok, Svenskt språkbruk, Svensk skolordlista och Svenska synonymer samt ordböcker från Språkrådet med över 15 minoritetsspråk, exempelvis Albanska, Arabiska, Turkiska, Amhariska och Persiska.

 

 

 

Har du frågor angående Nationalencyklopedin eller annat när det gäller bibliotekets resurser kontakta oss gärna på biblioteket@liu.se.

Gå till ordböckerna i Nationalencyklopedin.

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie Vallabiblioteket