Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.
Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.
Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.
En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!
Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!
Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder
År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.
En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.
I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.
I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal
LIBRIS
Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.
LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal
En förändrad roll
År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.
Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.
Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.
Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:
Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar, böcker såväl som tidskrifter, är elektroniska. Tryckta böcker, bland annat kurslitteratur och skönlitteratur, finns också på de olika LiU-biblioteken. Böcker som används sällan men som fortfarande anses vara relevanta för våra användare eller av andra orsaker är intressanta att bevara, finns i Bokladan – bibliotekets magasin.
Bokladan återfinns i Kärnhuset, en stor hangarliknande byggnad sydväst om G-huset på Campus Valla. I samma byggnad finns även universitetets arkiv och Nationellt superdatorcentrum (NSC).
För maximalt utnyttjande av lokalytorna är bokhyllorna i Bokladan flyttbara och sitter monterade på skenor i golvet, så kallade Compactus-hyllor. Drygt 110 000 böcker förvaras i dagsläget i magasinet, vilket kan jämföras med drygt 93 000 i Campus Vallabibliotekets boksamling (därutöver finns även samlingar av skönlitteratur och läromedel på plats i biblioteket).
En gång om dagen hämtas böcker från Bokladan och skickas till det bibliotek där någon användare efterfrågat materialet. Bibliotekets söktjänst UniSearch talar om var en bok är placerad. Böckerna i Bokladan kan beställas på samma sätt som när man beställer en bok från ett LiU-bibliotek till ett annat.
De böcker som förvaras i Bokladan är sådana som inte lånas så ofta men som fortfarande är relevanta för bibliotekets användare eller är av intresse att bevara inför framtiden. Här finns böcker i den så kallade SAB-samlingen (uppställda enligt klassifikationssystemet SAB) och bibliotekets äldre tidskrifter.
Mer information om det material som finns i Bokladan.
Vi har tidigare skrivit om Kungliga bibliotekets tjänst för digitaliserade svenska dagstidningar, en guldgruva för forskare, studenter, släktforskare och andra intresserade som vill komma åt äldre tidningsmaterial. Det finns dock fortfarande ett antal tidningar som Kungliga biblioteket inte hunnit digitalisera. En del av dessa går att läsa på mikrofilm, antingen på Vallabiblioteket eller Campus Norrköpings bibliotek.
På Vallabiblioteket finns exempelvis följande mikrofilmade tidningar som helt eller delvis ännu inte finns tillgängliga via KB:s tjänst:
Aftontidningen 1942—1956 Arbetet 1960-01-01—2000-09-30 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1930-01-02—1985-06-16 Socialdemokraten 1939—1943 Morgontidningen 1944—1958 Norrländska socialdemokraten 1864-12-12—2003-10-31 Norrskensflamman 1930-05-16—1998-08-13 Ny Dag 1960-01-02—1990-06-29 Nya Dagligt Allehanda 1929-12-17—1944-10-14 Skånska Dagbladet 1959-12-21—2013-12-31 Stockholmstidningen 1938-12-11—1984-08-29 Sydsvenskan 2004-10-05—2013-12-31 Upsala Nya Tidning 1962-2013-12-31 Östgöta Correspondenten 1838-09-24—2013-12-31
Dessutom finns en samling med löpsedlar på mikrofilm för ett urval dagstidningar, till exempel Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Östgöta Correspondenten.
Och på Campus Norrköpings bibliotek finns:
Norrköpings tidningar (NT) 1798—2013
För att läsa mikrofilmer använder du en särskild dator på respektive bibliotek. Kontakta oss (enklast via biblioteket@liu.se) om du vill boka in dig. För att logga in på datorn behöver du antingen ett LiU-kort (studenter och anställda vid LiU) eller ett LiU-bibliotekskort (övriga).
Hur uttryckte man sig om en viss politisk affär när det begav sig? När använde DN första gången ett visst ord?
Foto: Tack till Kungliga biblioteket
Nu finns fina möjligheter att ta reda på detta genom att läsa äldre svenska dagstidningar via datorn.
Den här typen av frågor kan man få svar på i materialet liksom mycket av lokalhistoriskt intresse.
Genom digitaliseringsprojekt Svenska dagstidningar har Kungliga biblioteket i samarbete med Riksarkivet gjort det möjligt att söka i och läsa svenska dagstidningar från 1600-talet och fram till idag via datorn.
Projektet omfattar 400 tidningstitlar och över 20 miljoner tidningssidor som tidigare bara varit tillgängliga vid fysiskt besök på KB eller i viss mån via mikrofilm/fiche. Tidningarna är digitaliserade i olika hög grad men de stora tidningarna Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen och Svenska dagbladet finns digitaliserade i sin helhet och uppdateras löpande med nya nummer.
I KB:s samlingar finns över 1200 titlar som nu digitaliseras. Arbetsgången innebär att tidningarna inte behandlas alfabetiskt eller strikt geografiskt utan varje år försöker man sprida ut arbetet på ett rättvist sätt på tidningar från olika landsdelar och olika tider.
Tidningar äldre än 115 år, som inte längre är upphovsrättsskyddade, finns tillgängliga för alla via länken https://tidningar.kb.se/. Dessa kan du läsa från egen dator var du än befinner dig. P.g.a. upphovsrättsliga skäl kan tidningar yngre än 115 år i vanliga fall bara läsas från en dator på Vallabiblioteket respektive Campus Norrköpings bibliotek. Kontakta personalen i informationsdisken för bokning.
