Vi som söker, vi finner… Detta är Sökgruppen på LiUB

**This blog post in English**

I det här inlägget vill vi presentera bibliotekets sökgrupp och dess medlemmar. Vi bjuder också på några av våra erfarenheter och råd för att förfina sökningen och nå fram till det du verkligen söker.

Bakom varje sökning finns inte bara ett myller av algoritmer utan också en människa. Är det inte så att den som söker rimligtvis bär på den största erfarenheten? För till sist och slut är det ju den som söker som också finner – eller annorlunda uttryckt: den som söker är den som vet vad som kan tänkas finnas.

Icke att förglömma så kan det ju ibland behövas hjälp på traven i sökningarna. Det gäller såväl nyblivna doktorander som seniora forskare. Det är därför vi i Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek finns där och hjälper dig att vässa din sökteknik. Du är välkommen oavsett var du befinner dig i forskningsprocessen, men det kan vara en fördel att ha förberett din forskningsfråga för att du ska få så mycket ut av sökningen som möjligt.

Det är också viktigt med realistiska förväntningar. Biblioteket erbjuder handledning i systematisk informationssökning, vilket betyder att vi inte utför sökningen åt dig utan visar hur du söker själv så effektivt som möjligt. Biblioteket kan hjälpa dig att hitta rätt snabbare, men ofta ligger mycket arbete bakom en sökning. Att göra en systematisk och väl genomtänkt sökning för forskningsändamål är trots allt så mycket mer än att göra en snabb googling.

Vi som nu jobbar aktivt i sökgruppen heter Joakim Westerlund, Magdalena Öström, Kerstin Annerbo, Marie-Louise Axelsson, Isolina Ek och Cia Gustrén.

Kreativitet och hårt arbete

Joakim Westerlund handleder forskare på Medicinska fakulteten i olika sökfrågor – både systematiska, större sökningar, och introduktioner och repetitioner för såväl nya som erfarna forskare inom det medicinska området. Joakim har jobbat med sökningar i olika former, inom olika ämnen och olika intensivt i perioder, under hela sin tid som bibliotekarie vilket numera blir 24 år.
Hans bakgrund finns inom medicin, men också inom teknik och naturvetenskap.

Joakim understryker att kreativitet, eller att ibland tänka ovana tankar, är viktigt men att informationssökning också innebär hårt arbete. Informationssökning är en utmaning men det gör också att det blir kul.

Mervärde genom samarbete

Magdalena Öström handleder och stödjer forskare i litteratursökning inom samhällsvetenskap (juridik, ekonomi…), beteendevetenskap (psykologi, pedagogik…), naturvetenskap och teknik.

Med flerårig erfarenhet från både universitetsbibliotekets olika avdelningar och Statens Väg- och Transportforskningsinstituts bibliotek har hon lätt att få syn på det interdisciplinära och tvärvetenskapliga. Yrkeslivet har också gett henne insikten att forskares ämneskompetens tillsammans med bibliotekariens färdigheter i informationssökning ger mervärde åt samarbetet det innebär att söka information på ett mer systematiserat sätt.

Olika erfarenheter är en styrka

Kerstin Annerbo har jobbat på Linköpings universitetsbibliotek i drygt 20 år. Hennes nuvarande tjänst är främst inriktad på forskningsstöd. Som medarbetare i Sökgruppen handleder och undervisar hon i informationssökning och sökrelaterade frågor inom de flesta ämnesområden, förutom exempelvis medicin och juridik.

Kerstin håller med om att sökning kräver såväl kreativitet som systematik och tålamod. Ämnes- och språkkunskaper hjälper liksom kunskap om sökresurserna, sökstrategier och sökteknik men bästa ämneskunskaperna står ju forskarna för så det brukar bli ett bra samarbete.

Att Sökgruppens medlemmar kommer från olika sammanhang och har olika erfarenheter och hjälps åt är också en styrka. Kerstin, och vi allihop för den delen, skulle önska att det skulle kännas naturligt för fler doktorander och seniora forskare att kontakta bibliotekets sökgrupp i såväl stora som små sökrelaterade frågor eller boka en dragning för den egna gruppen eller avdelningen.

Vikten av dokumentation

Marie-Louise Axelsson på Vallabiblioteket ger sökvägledning inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, medan Isolina Ek arbetar på Medicinska biblioteket och handleder främst forskare vid Medicinska fakulteten i informationssökning och ger introduktioner i EndNote. Isolina har arbetat som bibliotekarie inom hälso- och sjukvårdsområdet i drygt 20 år, både på sjukhusbibliotek och universitet.

Både Isolinas och Marie-Louises tips för sökningarna är noggrann dokumentation vid varje sökningstillfälle. Detta har stor betydelse för det slutgiltiga sökresultatet. Litteratursökningsarbetet behöver göras i omgångar, med flera sökningar som kompletterar varandra. Dokumentationen underlättar sökprocessen, om inte annat är det viktigt att dokumentera detta för sin egen skull. Det är i princip omöjligt att rekonstruera en sökning i efterhand om man inte sparat den och dokumenterat hur man har gjort.

Strukturerade sökningar påverkar forskningsresultatet

Cia Gustrén jobbar i Sökgruppen på Campus Norrköping bibliotek sedan januari 2022. Hon har befunnit sig drygt 20 år inom den akademiska världen och disputerade i medie- och kommunikationsvetenskap 2021.

Cia ger främst sökhandledning inom humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap. Är det något hon lärt sig är det att en informationssökning av det mer strukturerade slaget kan vara avgörande för såväl ditt forskningsunderlag som din problemformulering och vad du till sist och slut kommer fram till i din forskning. Bibliotekarier är vassa på informationssökning och därför vill hon verkligen rekommendera forskare att ta hjälp av biblioteket i sina sökningar.

Cias tips är att våga testa olika sökord och sökverktyg tills man hittar sådana som ger önskat resultat. Informationssökning är inte en linjär process, utan kan se olika ut beroende på vilket sökverktyg man använder. Låt också informationssökningen ta den tid och det arbete som krävs.

Det var lite om oss i Sökgruppen. Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor. Du når oss genom formuläret Boka sökhjälp för forskare.

Med vänliga hälsningar,
Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek

Collect articles and handle references with a reference manager

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

Linköping University Library offers introductions to EndNote and Zotero. These reference management programs serve the same purpose and have similar functions, but are different in design and layout. A reference manager simplifies the process with collecting documents and inserting them as references in word processor documents.

When using a reference manager, there is no need to make lists of documents found in databases and you won’t have to enter references to these documents manually in your texts. This saves time and simplifies the information seeking process.

To clarify, it is not primarily the documents themselves that are collected in a reference manager, but metadata, which is information about documents (such as title, author, publisher, year of publication etc.). A document in this context can be everything from a book and a scholarly article to a working paper, a conference paper, a book chapter, or a newspaper article.

Zotero versus EndNote

The Zotero software can be downloaded for free at the Zotero website. There, you can also download Zotero Collector, a tool for quick and easy download of documents from databases and websites. Zotero Collector is a plugin which is installed in your browser.

This feature is one of the advantages with Zotero compared to EndNote. The latter software has a similar plugin, but this will only help you find PDFs that are possible to download. If you use EndNote, you need to locate the metadata file connected to each document yourself. These are so called RIS files that can typically be found under “Export” or “Cite” in databases.

In contrast to Zotero, EndNote is a subscription-based software, but available at no cost for LiU students and staff via MinIT. A disadvantage with EndNote is that if you want to continue to use it after leaving LiU, you need to pay for a subscription yourself.

More functions

When it comes to additional functions, both EndNote and Zotero offer options to adapt and edit a wide range of reference styles, including the possibility to custom your own style. In both reference managers, you can share your document library with others, allowing group work and collaboration.

Both allow using cloud services, i.e. saving online documents and syncing them with files in your document library in the downloaded (desktop) version of the reference management program. Zotero can be used with Google Docs, which is not the case with EndNote.

A disadvantage with Zotero is that the freely available version has a limited storage capacity of 300 MB. But if there is no need to collect PDFs in Zotero, this will not be a problem. An alternative is to store your PDFs on your own computer or in a cloud service available to you.

Which one should I choose?

In your choice of reference manager, you need to consider the practical functions of the program, your options regarding access, and if it is necessary for you to use the same program as your collaborators. The academic writing process can be tricky and difficult to navigate, but with a reference manager it will be somewhat easier.

Want to know more?

As a student or employee at LiU, you can find out more about how to get access and use EndNote and Zotero at Liunet Student and Liunet Employees (sign in with LiU ID required)

By: Niklas Ferdinand Carlsson, librarian, Campus Norrköping Library

Translated by: Peter Igelström

Samla artiklar och automatisera dina referenser med ett referenshanteringsprogram!

**This blog post in English**

EndNote och Zotero heter de referenshanteringsprogram som biblioteket erbjuder introduktion till. Dessa program har i grunden samma funktioner och syften, men de skiljer sig åt i utförandet. De stora förtjänsterna med båda är dels att de förenklar insamlandet av dokument och dels att de insamlade dokumenten sedan finns tillgängliga att infoga som referenser i det egna skrivarbetet.

Om man använder ett referenshanteringsprogram slipper man att manuellt notera dokument man hittar i databaser och man behöver inte för hand skriva in referenser i sina skrivarbeten. Detta spar mycket tid och förenklar hela informationssökningsprocessen.

För tydlighets skull skall sägas att det alltså inte är främst själva dokumenten i sig som samlas in, utan metadatan, det vill säga den information som varje dokument har belagts med (titel, upphovsperson, avsändare, utgivare, år med mera). Dokument i denna mening kan därmed vara alltifrån böcker, artiklar och rapporter till konferensbidrag, bokkapitel och dagstidningsartiklar.

Zotero kontra EndNote

Zotero är ett program som går att ladda ned gratis från Zoteros webbsida. Där hämtar man även verktyget Zotero Connector som möjliggör smidig nedladdning och insamling av dokument direkt från databaser eller webbsidor. Detta är en så kallat plugin som installeras i webbläsaren.

Denna funktion utgör en stor fördel med Zotero jämfört med EndNote, som i sin tur har en liknande plugin men som endast hjälper till att hitta PDF-filer som eventuellt finns tillgängliga att ladda ned. I EndNote behöver man annars vara på konstant utkik efter databasernas färdiggjorda metadatafiler som finns i anslutning till varje dokument. Dessa är oftast så kallade RIS-filer och de hittas som regel under funktionsknapparna Exportera eller Citera i databaserna.

EndNote är, till skillnad från Zotero, ett köpeprogram som man som student/anställd på LiU har gratis tillgång till via MinIT. En given nackdel med detta är att om man vill fortsätta använda EndNote även efter att man lämnat LiU, så behöver man köpa programmet själv.

Fler funktioner

Vad gäller djupare funktioner så är båda programmen behjälpliga på många sätt vad gäller möjligheter till anpassning och båda ger tillgång till ett stort antal redigeringsbara referensstilar (och man kan till och med göra sina egna referensstilar). Man kan även dela sina dokumentbibliotek i båda programmen vilket möjliggör grupparbete och andra samarbeten.

Båda programmen ger också möjlighet att använda molnfunktioner, det vill säga att man kan spara dokument på webben som sedan synkas med dokumentbiblioteket i det nedladdade programmet (desktop). Zotero kan även användas i Google Docs, till skillnad från EndNote.

En nackdel med Zotero är att den öppna gratisversionen har en begränsad lagringskapacitet på 300 mb, men om man inte behöver samla på nedladdade PDF:er i Zotero (dessa kan sparas på den egna datorn eller i egen molntjänst) så är det inte ett stort problem.

Vilket program ska jag välja?

I ditt val av referenshanteringsprogram behöver du fundera på de praktiska funktionerna, på tillgängligheten och att du (om behovet finns) använder samma program som dina samarbetsparters. Den akademiska skrivprocessen kan vara snårig och svårnavigerad, men dessa två program gör sitt bästa för att göra allting enklare, smidigare och mer lättarbetat!

Vill du veta mer?

Som student eller anställd på LiU hittar du information om hur du får tillgång till och använder EndNote och Zotero på Liunet student respektive Liunet medarbetare (inloggning med LiU-ID nödvändigt)

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

New library e-books

**Detta blogginlägg finns även på svenska**

Linköping University Library purchase and subscribe to e-books from various publishers. All library e-books can be searched in the search service UniSearch. The great majority of them are in English and if a book is required reading at a course at LiU, the Library will acquire an e-book version whenever possible.

If you wish us to buy a book that is not part of the library collection, you are welcome to submit a purchase suggestion via the Request book form at Interlibrary loans and purchase suggestions.

If you have any questions about e-books or other library media, get in touch with us via email biblioteket@liu.se, or our live chat at the Library web.

Some examples of newly acquired e-books:

By: Maria Svenningsson, Valla Library

News about library publishing agreements

**Detta blogginlägg på svenska**

Linköping University Library has agreements with publishers that give LiU authors a discount on publishing charges when publishing in a number of Open Access journals. For 2022, the Library has signed three new publishing agreements. There have also been modifications in some existing agreements.

The new agreements are with Association for Computer Machinery (ACM), Nature journals, and, from the 1st of February, Public Library of Science (PLoS).

The existing agreements with Taylor & Francis and Oxford University Press have been expanded to include pure Open Access journals (previously, these agreements covered only hybrid journals). The agreements with American institute of Physics (AIP) and Springer now include bigger publishing catalogues than previously. The Royal Society of Chemistry (RSC) agreement now also includes the pure OA journal RSC Advances.

Collected information about existing agreements is available at Library publishing agreements.

Person som läser en elektronisk tidskrift

Publishing agreements usually cover a selection of journals from each publisher. Use the search service SciFree to search specific journals to see if they are covered by an agreement. The SciFree search box can be found at the page linked above.

Some agreements cover the whole article processing charge (APC), others give authors a discount. In the latter case, the corresponding author pays the remaining amount.

Don’t hesitate to contact us if you have any questions about library publishing agreements. The Library’s Open Access team can be reached at: biblioteket@liu.se.