Visste du att LiU E-Press kan återpublicera din bok om förlaget sålt slut på den?
Om du är författare/medförfattare till en bok eller redaktör/medredaktör för en antologi som inte längre ges ut av förlaget, kan du som författare göra boken tillgänglig via LiU E-Press. Om boken inte finns i elektroniskt format kan vi hjälpa till att skanna in boken.
Vad krävs?
Du är anställd/affilierad vid LiU eller var anställd vid LiU när du skrev boken
Förlaget har återgett dig upphovsrätten för boken eller gett dig rättighet att ge ut boken fritt tillgängligt via LiU E-press
Du ger oss boken i något av följande format:
PDF eller DOCX
Ett exemplar av den tryckta boken som vi kan skära bort ryggen på och skanna in.
Du (och eventuell medförfattare) fyller i ett publiceringsavtal med oss med bifogat godkännande från förlaget.
I vår serie om hur forskare använder biblioteket vänder vi oss denna gången till Medicinska biblioteket och Iulia Skoda. Iulia jobbar med Kardiologi-Förmaksflimmer-Imaging och hon undervisar studenter under VFU.
Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?
-Mest använder jag e-resurser (e-tidskrifter, ClinicalKey etc.)
Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
-Tycker att ni har ett stort utbud och det går att beställa det man saknar. Jag kan inte önska mig något annat.
Tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne.
-Radiology: Cardiothoracic Imaging
Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?
-Tillgång till er hemsida, eventuellt kort undervisning om hur man får fram det men letar efter, samt att ni finns för kontakt/stöd.
Har biblioteket räddar dig någon gång?
-Ja! Genom att beställa hem det jag önskar läsa för att komma vidare med min forskning.
Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?
-Svår fråga! Kanske en uggla, som står för visdom i mytologin.
Den har nu några år på nacken, men är fortfarande en av de mer givande artiklar jag återkommer till.
Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket?
– Jag brukar tipsa alla studenter jag handleder om att kontakta biblioteket för att få hjälp med litteratursökning, t.ex. hur man använder asterisk eller ”AND/OR”. Många studenter tycker också att det är svårt att referera och biblioteket har bra info om detta. Jag tycker att studenter oftare borde tänka på att det finns annan litteratur än den föreslagna kurslitteraturen, och där är ju biblioteket såklart den givna platsen att börja sitt sökande.
Har biblioteket räddat dig någon gång?
– I samband med att jag skrev min avhandling sa de svenska forskningsbiblioteken upp avtalet med förlaget Elsevier. Det är såklart viktigt att prissättning är rimlig och att forskning är lättillgänglig, men just då var detta ett orosmoment i mitt liv. Jag fick jättebra stöd från biblioteket och kunde få tag på den litteratur jag behövde till min avhandling.
Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?
– En bläckfisk, men långa och många armar.
Stort tack för din tid!
Skrivet av Ellinor Krutholm, Bibliotekarie på Vallabiblioteket
I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Anna Fredriksson som är biträdande professor och forskare inom Stadsutveckling och logistik vid KTS på Campus Norrköping.
Vill du berätta om din bakgrund, ditt forskningsområde och vägen dit? Jag tänker det kan vara inspirerande för studenter att höra.
– Jag växte upp i en produktionsmiljö och började tidigt, 13 år, att extrajobba där och var väl lat för jag började med detsamma fundera på hur man kunde göra saker snabbare och skippa olika moment. Det är ju det logistik handlar om; att vara effektiv och inte göra mer än nödvändigt. Så småningom blev det I-linjen, inriktning logistik och data. Läste sedan konflikthantering (mycket nyttigt i sammanhanget), var trainee inom shipping i Göteborg men gillade verkligen att lära nytt och ville egentligen inte sluta plugga så det blev en doktorandtjänst och postdoc på Chalmers. Arbetet där handlade bland annat om out-sourcing av tillverkningsindustri och materialförflyttning i samband med det.
Siktet var inställt på att jobba i industrin igen men jag gillar verkligen att skriva och när det fanns möjlighet till en forskartjänst i Norrköping hoppade jag på. Min forskning har handlat om produktionslogistik inom olika områden som tillverkningsindustri, flyg, livsmedel, sjukvård och nu byggbranschen. Det är i grunden samma problem överallt, material ska flöda inom alla verksamheter, rätt material till rätt personer i rätt tid. Ett aktuellt exempel är ju coronavaccineringen!
Just logistik inom byggområdet är extra intressant eftersom byggarbetsplatserna hela tiden uppstår på nya ställen med nya annorlunda, men likartade, logistiska utmaningar. Det är också ett ungt forskningsområde, så det är extra roligt. Nu hoppas vi också kunna starta ett masterprogram inom bygg.
Hur använder du biblioteket i ditt arbete?
– Ha ha, ja, jag utnyttjar ju er i min undervisning. Det är viktigt att få styr på studenterna redan när de skriver sin första uppsats, det ser vi sedan på master- och doktorandnivå. Forskningsmässigt använder jag bibliotekets tjänster för att undersöka publiceringsavtal med tidskrifter och beställa artiklar. Inom mitt område, bygglogistik, som är så nytt är det mest artiklar som gäller, finns ännu ingen bok skriven. Jag borde också ta kontakt för att få hjälp med citeringar.
Du är mycket engagerad i ingenjörernas metodkurser. Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?
– De ska förstå kopplingen mellan Google Scholar och biblioteket, hur de kommer åt materialet. Sedan är ni ju mycket hjälpsamma och jag hoppas att de vågar ställa frågor för då får de guidning. Jag försöker få dem förstå att de inte behöver ha exakt rätt fråga från början utan ni kan resonera er fram tillsammans.
Som handledare av doktorander, hur tror du biblioteket kan bidra för att underlätta doktorandtillvaron?
-Åh, det finns en hel del saker vi skulle kunna samarbeta kring. Som nybliven forskarstudierektor ser jag behov av att de får tillfälle att diskutera plagieringsfrågor, användning av referenshanteringsprogram, skapa alerts till journaler, vikten av att gå till primärkällorna och stöd i att göra en systematisk review till exempel. Med det antalet doktorander vi har inom KTS vore det inte omöjligt att skapa en poänggivande kurs med sådant innehåll.
Ja, det låter absolut som ett intressant samarbete för bibliotekets likaså nystartade grupp för doktorandstöd.
Till slut, om biblioteket vore ett fordon eller ett transportmedel vilket skulle det vara?
Cap San Diego, Hamburg Foto: Sabine Billerbeck
– En gammaldags, stor atlantångare med vackra salonger. Den flyter på i stadig kurs, erbjuder en väg ut i världen. Lite svår att vända eftersom den hålls fast i historien, i form av primärkällor, men menyn i mässen uppdateras ofta med nya råvaror från olika håll i världen. Den väljer den rätta rutten som den låtit andra köra upp och undviker isbergen.
Stort tack för din tid och vi ser fram mot ett samarbete kring doktorandkurser.
Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”
During 2020, the merger of Urkund and PlagScan resulted in Ourginal, a plagiarism detection software that is now replacing Urkund.
The launch of Ouriginal on 1 March 2021 does not entail any major changes. As previously with Urkund, teachers at LiU can access Ourignal via Lisam, LiU:s learning platform. If you are teaching at LiU and are not using Lisam, you can have an account at Ouriginal, which can be provided by the Library. If you want an account, just email us at biblioteket@liu.se.
Please note that if you already have an Urkund account, it is still valid for accessing Ourignal.
