Use the extended opening hours Meröppet to spread out the visits to the library.

What do Norrköping students think of Meröppet, the extended opening hours?

**This post is also available in Swedish**

Wednesday 8 December at 9.30 pm

We visit Campus Norrköping library to see how the new, extended openings hours called Meröppet in Swedish are working out. Meröppet was introduced on November 8th without much ado and now about a month later we want to find out what students, and possibly LiU employees think.

Visiting figures show that about 1100 persons have visited the library in the course of the extended, un-staffed openings hours during evening time. About 130 persons  have been early risers and visited the library between 7 and 8 in the morning, before regular hours.

On this late Wednesday evening, we first meet John and Isak who are just about to leave for the night. John has spent the whole day, since 9 am, in the library and he is a big fan of Meröppet which makes it possible to stay on and study and also to arrange meetings with his fellow students in the environmental science programme. Both John and Isak mean the library is a natural center for their course as they use  a lot of literature. Right now they are preparing for examinations. två studenter

-It’s a lot more comfortable to sit here among the books in a quiet, peaceful atmosphere than to book a impersonal, anonymous group study room in Kopparhammaren. This library is very good for studying and it is nice with the different areas where we can sit.

How did you find out about Meröppet?

We saw a poster and then asked library staff who explained. The first evening we were here the security guard was also very helpful and friendly and explained how it all worked.

Up stairs  in the library, at one of the individual study tables, we find Teodor who is studying construction engineering.

-I got a tip from the library staff about Meröppet and found more information on the web site . Since than I have been here several times during the last two weeks and stayed about two hours each time to prepare for an exam.

Wednesday 15 December at 7.45 pm

One week later, during the week long charity event Musikhjälpen, we visit again to find that all the activities around Musikhjälpen not necessarily competes with the chance to put in some extra hours on one’s course work. Some ten students are still here and we get to chat with four cheerful “decentralized med school students”, as they present themselves, who all live in Norrköping.

To sit here is the best, says Mattias Saliba and John Youssef, Gihan Lafta and Ali Mohsen instantly agree. Nice to be able to stay on late, before we had to move to other places in Kåkenhus, which are OK  but not as study friendly. Here you can sit among books and that creates a good atmosphere which spreads tranquility. 

How did you find out about Meröppet?

-We read a news letter from the medical faculty and since then we have been here many times. 

Close by sits Vivi Malki, who studies industrial engineering and management on Campus Valla, Linköping, but lives in Norrköping.

I was told by friends who study here in Norrköping that you have long opening hours and that it is so nice and peaceful to work here. Now I have been here every night the passed weeks, she says.

In the arm chairs by the terrace exit we find Noreen Hassan and Kelly Usabimana, students of nursing and foundation year in science respectively.

-We saw the posters, and now we have been here several times to study for our January exams. It is very useful to be able to do it this way.

On these two visits we did not identify anyone we recognize as staff or faculty but Meröppet is open for anyone with a LiU card who wants to pick up literature, study or print articles and pieces of work.

Meröppet has also been introduced at the Medical library, Campus US, Linköping.

Read more about the arrangements here.

Written by Britt Omstedt, librarian  Campus Norrköping library

Studenter om Meröppet

**This post is also available in English**

Meröppet – ett sätt att sprida närvaron i biblioteket?

Prova gärna Meröppet nu när det  är önskvärt att vi inte klumpar ihop oss för många  människor åt gången.  Det ger en möjlighet att  sprida ut besöken under fler av dygnets timmar.

Vad tycker studenter i Norrköping om Meröppet?

Onsdag 8 december 2021, klockan är 21.30

Redaktören besöker Campus Norrköpings bibliotek för att se hur det fungerar med Meröppet, som  har varit igång en månad, sedan 8 november, då det smögs i gång utan något större ståhej. Någon vecka senare började marknadsföringen och nu vill vi se hur det har mottagits av studenterna och möjligen de anställda.

Statistiken visar på att omkring 1100 personer har besökt biblioteket utanför de bemannade öppettiderna på vardagskvällar. Cirka 130 personer har varit morgonpigga och kommit redan kl. 7 innan biblioteket öppnar ”på riktigt” vid åttatiden.

Denna sena onsdagskväll stöter vi först på John Norberg och Isak Stjerngren som just har packat ihop för att dra sig hemåt. John har tillbringat hela dagen, sedan kl. 9 på morgonen, på biblioteket och är en stor fan av Meröppet, som gör att han kan sitta kvar och plugga och också ha möte med sina studiekamrater på Miljövetarprogrammet. Både Johan och Isak menar att biblioteket är en samlingspunkt för deras kurs eftersom de använder mycket litteratur. Just nu förbereder de sig för en hemtenta.

– Det är mycket mysigare att sitta här bland böcker i skön och rogivande stämning än att boka ett tomt, opersonligt grupprum i Kopparhammaren. Man pluggar så bra på det här biblioteket och det är fint med de olika avdelningarna där man kan sitta. två studenter

Hur fick ni reda på att Meröppet finns?

-Vi såg en affisch, sedan frågade vi bibliotekspersonal i disken som förklarade. Första kvällen vi var här var också väktaren väldigt trevlig och hjälpsam och förklarade bra och tydligt hur det funkar.

Längre upp i biblioteket, vid de enskilda studieplatserna sitter ikväll Teodor Eriksson som läser byggnadsteknik.

-Jag fick ett tips från personalen om Meröppet och läste sedan mer på hemsidan hur det fungerar. Sedan dess har jag varit här flera gånger under två veckor och stannat så där två timmar varje gång för att plugga till en tenta.

Onsdag 15 december, kl. 19.45

En vecka senare, mitt under brinnande Musikhjälpsvecka, besöker vi  CNB igen  och konstaterar att alla aktiviteterna kring Musikhälpen inte alltid konkurrerar ut möjligheten att sitta och arbeta lite längre.  Vid åttatiden på kvällen sitter ett tiotal studenter och pluggar och vi får en pratstund med fyra glada, “decentraliserade” läkarstudenter (som de själva presenterar sig) som alla bor  i Norrköping.

Att sitta här är det bästa, säger Mattias Saliba och John Youssef, Gihan Lafta och  Ali Mohsen instämmer genast. Bra att man kan sitta kvar längre, förr fick man flytta sig till andra platser i Kåkenhus, som också fungerar , men inte är lika studievänliga. Här är det böcker och trevlig stämning som ger lugn runtomkring. 

Hur fick ni reda på att biblioteket har Meröppet?

Vi läste det i ett veckobrev från MedFak och sedan dess har vi varit här ofta. 

Alldeles intill sitter Vivi Malki, som pluggar industriell ekonomi på Valla men bor i Norrköping.

Jag hörde från kompisar som pluggar här i Norrköping att det är öppet längre och att det är så lugnt och skönt att sitta här, nu har jag varit här varje kväll senaste veckan, berättar hon.

Noreen Hassan och Kelly Usabimana sitter tillsammans i fåtöljerna vid terrassen  men de pluggar helt olika program; sjuksköterska respektive tekniskt basår.

Vi såg affischer om Meröppet och nu har vi varit här  flera gånger sedan det började för att plugga till januaritentorna. Det är väldigt bra att kunna göra så här, säger de.

Någon som vi känner igen som anställd träffar vi inte på denna kväll men Meröppet gäller för alla med LiU-kort och gör det möjligt att komma in, hämta böcker, sitta och plugga eller skriva ut arbeten.

Meröppet tillämpas också på Medicinska biblioteket, Campus US.

Läs mer hur det fungerar: Universitetsbiblioteket inför Meröppet

Skrivet av Britt Omstedt, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Universitetsbiblioteket inför Meröppet

** This post is also available in English**

Nu inför universitetsbiblioteket Meröppet på Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket. Meröppet som begrepp har funnits ett tag inom biblioteksvärlden, främst på folkbibliotek, och innebär att biblioteket är tillgängligt utanför ordinarie, bemannade öppettider.

För att kunna utnyttja universitetsbibliotekets meröppettider ska du vara LiU-student eller LiU-anställd med giltigt LiU-ID.

På Medicinska biblioteket gäller särskilda villkor för insläpp, se under regler nedan.

För att komma in i lokalerna drar du ditt LiU-kort och slår din pinkod i kortläsaren vid entrén. Inga obehöriga ska få tillgång, det är inte tillåtet att släppa in någon annan utan insläppet är helt individuellt.

Väktare kommer att gå ronder i biblioteket och kontrollera ID.

Tiderna för Meröppet hittar du här: Meröppet på biblioteket

Regler under Meröppettiderna

Ordinarie ordnings- och trivselregler gäller förstås även under meröppettiderna med några tillägg.

  • Tillgången är individuell. Det är inte tillåtet att låta någon annan gå in med ens kort. Var och en drar sitt kort i läsaren.
  • Böcker lånas och lämnas i maskinerna.
  • Ljudnivåerna i bibliotekets olika zoner ska respekteras.
  • Utskrifter, kopiering och skanning fungerar som vanligt.
  • Grupprum kan användas men är inte bokningsbara.
  • Mer exakt vad som gäller på respektive bibliotek kommer att anslås där. 
  • För tillgång till Medicinska biblioteket under Meröppet måste du vara student vid MedFak, Campus US eller vara registrerad på en kurs som går där.  Som LiU-anställd gäller att du ska ha din arbetsplats helt eller delvis vid Campus US.

Vid problem

Om det uppstår problem med utlåningsmaskinen eller om utlån nekas kan boken inte tas med ut ur biblioteket utan måste lämnas kvar tills personal finns på plats. Vid problem med återlämningsmaskinen ska böcker lämnas tillbaka i bokinkastet utanför bibliotekets entré.

Säkerhet och akuta situationer

Campusväktare nås på tel: 013 – 28 58 88

Vid akuta händelser som brand, olycksfall, hot ring 112 

Frågor om Meröppet kan skickas till biblioteket@liu.se

Britt Omstedt, Bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Vad stod i läroboken när farfar gick i skolan? Universitetsbibliotekets samling med äldre läromedel i historia

Äldre läroböcker kan vara av intresse för såväl forskning som undervisning då de ger en bild av vad som lärts ut i svenska skolor under olika perioder. Som en del av Vallabibliotekets läromedelssamling finns en särskild avdelning med äldre läroböcker inom olika skolämnen, däribland historia. Hur samlingen kommit till och hur den här typen av material används i forskning och undervisning berättar här bibliotekarie Lena Hansen Trakell och biträdande professor David Ludvigsson.

Du befinner dig i Studenthuset på Campus Valla. Om du går ner till plan 1, husets källarplan, kommer du till Vallabibliotekets bokmagasin. Väl i bokmagasinet följer du raden med vevförsedda hyllor och tar till vänster. På höger sida hittar du bibliotekets läromedelssamling.

På några av hyllorna här återfinns äldre läroböcker inom olika skolämnen, bland annat en särskild sektion med närmare 200 böcker med koppling till historieämnet. De äldsta exemplaren är från mitten av 1800-talet och de yngsta från 1980-talet. Sammantaget finns här läroböcker som använts i skolundervisning under flera generationer.

Hyllor i ett bokmagasin.
Läromedelssamlingen på Vallabiblioteket. Foto: Peter Igelström

Från Östgötagatan till Valla

Bibliotekarie Lena Hansen Trakell, som ansvarar för Vallabibliotekets läromedelssamling, berättar att en del av dessa böcker har sitt ursprung på Lärarhögskolan, med rötter i det lärarseminarium som etablerades i Linköping 1843. År 2000 flyttade lärarutbildningarna från Östgötagatan till Valla och läromedelssamlingen hamnade på dåvarande Humanistiska biblioteket i D-huset.

Genom åren har samlingen med äldre läromedel utökats då och då genom gåvor och donationer:

–Normalt sett tar vi inte emot så många gåvor men visst har det hänt att exempelvis privatpersoner som arbetat som lärare har skänkt böcker till biblioteket, däribland äldre läroböcker.

Läromedelssamlingen som helhet används mycket, förklarar Lena Hansen Trakell. Framför allt lånas de titlar som används i skolundervisningen idag och som bland annat studeras av studenter som läser till lärare.

–Men det finns också ett intresse för de äldre läromedlen, framför allt inom historia. Historia är ju ett ämne som många tycker är intressant och det återspeglas i användningen. Det är roligt att studenter visar intresse för samlingen och exempelvis skriver uppsatser där de använder äldre läroböcker som källor.

En uppslagen äldre lärobok med titelbladet synligt
En av läromedelssamlingens äldre böcker som härstammar från lärarseminariet i Linköping. Foto: Peter Igelström

Äldre läromedel i forskning och undervisning

Hur används då äldre läroböcker i historia i forsknings- och undervisningssammanhang? Vi frågade David Ludvigsson, som är biträdande professor i historia vid LiU:

Vilket intresse har äldre läromedel för forskning och undervisning?
–Historieläromedel kan vara intressanta att studera både för utbildningshistoriker och för historiedidaktiskt intresserade forskare, förklarar David Ludvigsson.

Och för en student som läser till historielärare kan studiet av äldre historieläromedel bidra till en mer reflekterad och kritisk förståelse av vad läromedel kan göra med det förflutna, tillägger han.

Hur kan läromedel berätta om undervisningen i historieämnet i förfluten tid?
–Naturligtvis måste vi komma ihåg att läromedel inte är detsamma som undervisningen – även om ett läromedel ser ut på ett visst sätt kan vi inte dra säkra slutsatser om vad som behandlades i själva undervisningen. Men mycket tyder på att förlagsproducerade läroböcker som har producerats för att användas i undervisning faktiskt har spelat och fortfarande ofta spelar en stor roll i historieundervisningen.

Förlagsproducerade läroböcker kan ses som en uttolkning av läroplanen, menar David Ludvigsson.

David Ludvigsson
David Ludvigsson

Hur kan man då se att läroplanen återspeglas i läromedlen? Hur gör man som historiker för att utforska det?
–När det gäller läroböcker i historia som getts ut i många upplagor och använts i undervisningssammanhang under lång tid kan man undersöka hur innehållet förändras över tid, och i vilken mån läroboken har förändrats i anslutning till att läroplanen har förändrats, förklarar David Ludvigsson.

Detta kan vara ett sätt för forskare att få perspektiv på hur läroplanen har omsatts i praktiken även om själva undervisningen inte längre är möjlig att undersöka.

Han berättar också att under många år skedde en statlig förhandsgranskning av läromedel innan de släpptes fram på marknaden.

–Man kan alltså kombinera studier av enskilda läromedel med studier av hur läroboken kommenterades av samtida granskare.

Vad kan läroböcker i historia säga om hur historiesynen har förändrats över tid?
–Över tid har det skiftat både vilken kunskap vi har om det förflutna och vilken kunskap som uppfattats som viktig att lyfta fram. Historieläroböcker är ett bra material att undersöka om vi vill förstå vilka berättelser och vilka perspektiv som har dominerat i olika tider.

Kan du ge exempel på vilken typ av frågor som undersöks av forskare som använder historiska läroböcker som källmaterial?
–Tidigare forskare har analyserat historieläroböcker bland annat utifrån begrepp som nation, genus, berättelse och historiemedvetande. Men det finns fortfarande mycket att ta reda på. Som student vore det möjligt att undersöka vilket perspektiv som anläggs eller vad som tillskrivs historisk betydelse, till exempel vilka människor, institutioner eller länder som skrivs fram som viktiga aktörer i det förflutna. På vilket sätt skildras europeiska respektive utomeuropeiska aktörer, fabriksägare respektive arbetare, kungar och undersåtar, kvinnor och män?

–En annan bra ingång är att många läroböcker innehåller diskussionsfrågor. Vilka aspekter av det förflutna vill författaren att eleverna ska diskutera? Vad säger det om historiesynen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Vidare läsning

Några exempel på avhandlingar, böcker och studentuppsatser där äldre läroböcker använts som källmaterial:

Almqvist Nielsen, Lena, Förhistorien som kulturellt minne : historiekulturell förändring i svenska läroböcker 1903-2010 (licentiatavhandling)

Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet : historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år (doktorsavhandling)

Danielsson Malmros, Ingmarie, Det var en gång ett land… : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar (doktorsavhandling)

Gustafsson, Jörgen, Historielärobokens föreställningar : Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 (doktorsavhandling)

Holmén, Janne, Den politiska läroboken : Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget (doktorsavhandling)

Johnsson Harrie, Anna, Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 (doktorsavhandling)

Nodin, Anders, “Fosterländska bilder”. Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion (doktorsavhandling)

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? : historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (doktorsavhandling)

Sivedal, Emma, ”ett styvsint och krigiskt släkte” eller förståelse och reflektion?: Läromedel i historia – en studie av synen på kunskap (studentuppsats)

Spjut, Lina, Att (ut)bilda ett folk : Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016 (doktorsavhandling)

Åström Elmersjö, Henrik, En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938-1991

 

Föredrag om unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Ett föredrag om de fynd som gjordes äger rum i Studenthuset den 18 november.

”Icke till att innelåta i kyrkokistan”: unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor är titeln för föredraget, som hålls av Martin Kjellgren som arbetat med projektet Kyrkornas böcker. Martin Kjellgren är fil. dr i historia och specialist på bokligt kulturarv.

Tid: Torsdagen den 18 november 2021 klockan 15.0016.00

Plats: Lövverket (i anslutning till entréplanet) i Studenthuset på Campus Valla

Det kommer även att gå att följa föredraget online via Zoom. Anmäl dig via formuläret nedan om du önskar delta via Zoom:

https://liu-se.libwizard.com/f/anmalan-kyrkornas-bocker

Martin Kjellgren, föredragshållare
Martin Kjellgren, som håller föredraget om Kyrkornas böcker.

Databasen Kyrkornas böcker

En databas över de böcker som inventerades under projektet publicerades av LiU E-Press 2020:

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker