Vi som söker, vi finner… Detta är Sökgruppen på LiUB

**This blog post in English**

I det här inlägget vill vi presentera bibliotekets sökgrupp och dess medlemmar. Vi bjuder också på några av våra erfarenheter och råd för att förfina sökningen och nå fram till det du verkligen söker.

Bakom varje sökning finns inte bara ett myller av algoritmer utan också en människa. Är det inte så att den som söker rimligtvis bär på den största erfarenheten? För till sist och slut är det ju den som söker som också finner – eller annorlunda uttryckt: den som söker är den som vet vad som kan tänkas finnas.

Icke att förglömma så kan det ju ibland behövas hjälp på traven i sökningarna. Det gäller såväl nyblivna doktorander som seniora forskare. Det är därför vi i Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek finns där och hjälper dig att vässa din sökteknik. Du är välkommen oavsett var du befinner dig i forskningsprocessen, men det kan vara en fördel att ha förberett din forskningsfråga för att du ska få så mycket ut av sökningen som möjligt.

Det är också viktigt med realistiska förväntningar. Biblioteket erbjuder handledning i systematisk informationssökning, vilket betyder att vi inte utför sökningen åt dig utan visar hur du söker själv så effektivt som möjligt. Biblioteket kan hjälpa dig att hitta rätt snabbare, men ofta ligger mycket arbete bakom en sökning. Att göra en systematisk och väl genomtänkt sökning för forskningsändamål är trots allt så mycket mer än att göra en snabb googling.

Vi som nu jobbar aktivt i sökgruppen heter Joakim Westerlund, Magdalena Öström, Kerstin Annerbo, Marie-Louise Axelsson, Isolina Ek och Cia Gustrén.

Kreativitet och hårt arbete

Joakim Westerlund handleder forskare på Medicinska fakulteten i olika sökfrågor – både systematiska, större sökningar, och introduktioner och repetitioner för såväl nya som erfarna forskare inom det medicinska området. Joakim har jobbat med sökningar i olika former, inom olika ämnen och olika intensivt i perioder, under hela sin tid som bibliotekarie vilket numera blir 24 år.
Hans bakgrund finns inom medicin, men också inom teknik och naturvetenskap.

Joakim understryker att kreativitet, eller att ibland tänka ovana tankar, är viktigt men att informationssökning också innebär hårt arbete. Informationssökning är en utmaning men det gör också att det blir kul.

Mervärde genom samarbete

Magdalena Öström handleder och stödjer forskare i litteratursökning inom samhällsvetenskap (juridik, ekonomi…), beteendevetenskap (psykologi, pedagogik…), naturvetenskap och teknik.

Med flerårig erfarenhet från både universitetsbibliotekets olika avdelningar och Statens Väg- och Transportforskningsinstituts bibliotek har hon lätt att få syn på det interdisciplinära och tvärvetenskapliga. Yrkeslivet har också gett henne insikten att forskares ämneskompetens tillsammans med bibliotekariens färdigheter i informationssökning ger mervärde åt samarbetet det innebär att söka information på ett mer systematiserat sätt.

Olika erfarenheter är en styrka

Kerstin Annerbo har jobbat på Linköpings universitetsbibliotek i drygt 20 år. Hennes nuvarande tjänst är främst inriktad på forskningsstöd. Som medarbetare i Sökgruppen handleder och undervisar hon i informationssökning och sökrelaterade frågor inom de flesta ämnesområden, förutom exempelvis medicin och juridik.

Kerstin håller med om att sökning kräver såväl kreativitet som systematik och tålamod. Ämnes- och språkkunskaper hjälper liksom kunskap om sökresurserna, sökstrategier och sökteknik men bästa ämneskunskaperna står ju forskarna för så det brukar bli ett bra samarbete.

Att Sökgruppens medlemmar kommer från olika sammanhang och har olika erfarenheter och hjälps åt är också en styrka. Kerstin, och vi allihop för den delen, skulle önska att det skulle kännas naturligt för fler doktorander och seniora forskare att kontakta bibliotekets sökgrupp i såväl stora som små sökrelaterade frågor eller boka en dragning för den egna gruppen eller avdelningen.

Vikten av dokumentation

Marie-Louise Axelsson på Vallabiblioteket ger sökvägledning inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, medan Isolina Ek arbetar på Medicinska biblioteket och handleder främst forskare vid Medicinska fakulteten i informationssökning och ger introduktioner i EndNote. Isolina har arbetat som bibliotekarie inom hälso- och sjukvårdsområdet i drygt 20 år, både på sjukhusbibliotek och universitet.

Både Isolinas och Marie-Louises tips för sökningarna är noggrann dokumentation vid varje sökningstillfälle. Detta har stor betydelse för det slutgiltiga sökresultatet. Litteratursökningsarbetet behöver göras i omgångar, med flera sökningar som kompletterar varandra. Dokumentationen underlättar sökprocessen, om inte annat är det viktigt att dokumentera detta för sin egen skull. Det är i princip omöjligt att rekonstruera en sökning i efterhand om man inte sparat den och dokumenterat hur man har gjort.

Strukturerade sökningar påverkar forskningsresultatet

Cia Gustrén jobbar i Sökgruppen på Campus Norrköping bibliotek sedan januari 2022. Hon har befunnit sig drygt 20 år inom den akademiska världen och disputerade i medie- och kommunikationsvetenskap 2021.

Cia ger främst sökhandledning inom humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap. Är det något hon lärt sig är det att en informationssökning av det mer strukturerade slaget kan vara avgörande för såväl ditt forskningsunderlag som din problemformulering och vad du till sist och slut kommer fram till i din forskning. Bibliotekarier är vassa på informationssökning och därför vill hon verkligen rekommendera forskare att ta hjälp av biblioteket i sina sökningar.

Cias tips är att våga testa olika sökord och sökverktyg tills man hittar sådana som ger önskat resultat. Informationssökning är inte en linjär process, utan kan se olika ut beroende på vilket sökverktyg man använder. Låt också informationssökningen ta den tid och det arbete som krävs.

Det var lite om oss i Sökgruppen. Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor. Du når oss genom formuläret Boka sökhjälp för forskare.

Med vänliga hälsningar,
Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek

Samla artiklar och automatisera dina referenser med ett referenshanteringsprogram!

**This blog post in English**

EndNote och Zotero heter de referenshanteringsprogram som biblioteket erbjuder introduktion till. Dessa program har i grunden samma funktioner och syften, men de skiljer sig åt i utförandet. De stora förtjänsterna med båda är dels att de förenklar insamlandet av dokument och dels att de insamlade dokumenten sedan finns tillgängliga att infoga som referenser i det egna skrivarbetet.

Om man använder ett referenshanteringsprogram slipper man att manuellt notera dokument man hittar i databaser och man behöver inte för hand skriva in referenser i sina skrivarbeten. Detta spar mycket tid och förenklar hela informationssökningsprocessen.

För tydlighets skull skall sägas att det alltså inte är främst själva dokumenten i sig som samlas in, utan metadatan, det vill säga den information som varje dokument har belagts med (titel, upphovsperson, avsändare, utgivare, år med mera). Dokument i denna mening kan därmed vara alltifrån böcker, artiklar och rapporter till konferensbidrag, bokkapitel och dagstidningsartiklar.

Zotero kontra EndNote

Zotero är ett program som går att ladda ned gratis från Zoteros webbsida. Där hämtar man även verktyget Zotero Connector som möjliggör smidig nedladdning och insamling av dokument direkt från databaser eller webbsidor. Detta är en så kallat plugin som installeras i webbläsaren.

Denna funktion utgör en stor fördel med Zotero jämfört med EndNote, som i sin tur har en liknande plugin men som endast hjälper till att hitta PDF-filer som eventuellt finns tillgängliga att ladda ned. I EndNote behöver man annars vara på konstant utkik efter databasernas färdiggjorda metadatafiler som finns i anslutning till varje dokument. Dessa är oftast så kallade RIS-filer och de hittas som regel under funktionsknapparna Exportera eller Citera i databaserna.

EndNote är, till skillnad från Zotero, ett köpeprogram som man som student/anställd på LiU har gratis tillgång till via MinIT. En given nackdel med detta är att om man vill fortsätta använda EndNote även efter att man lämnat LiU, så behöver man köpa programmet själv.

Fler funktioner

Vad gäller djupare funktioner så är båda programmen behjälpliga på många sätt vad gäller möjligheter till anpassning och båda ger tillgång till ett stort antal redigeringsbara referensstilar (och man kan till och med göra sina egna referensstilar). Man kan även dela sina dokumentbibliotek i båda programmen vilket möjliggör grupparbete och andra samarbeten.

Båda programmen ger också möjlighet att använda molnfunktioner, det vill säga att man kan spara dokument på webben som sedan synkas med dokumentbiblioteket i det nedladdade programmet (desktop). Zotero kan även användas i Google Docs, till skillnad från EndNote.

En nackdel med Zotero är att den öppna gratisversionen har en begränsad lagringskapacitet på 300 mb, men om man inte behöver samla på nedladdade PDF:er i Zotero (dessa kan sparas på den egna datorn eller i egen molntjänst) så är det inte ett stort problem.

Vilket program ska jag välja?

I ditt val av referenshanteringsprogram behöver du fundera på de praktiska funktionerna, på tillgängligheten och att du (om behovet finns) använder samma program som dina samarbetsparters. Den akademiska skrivprocessen kan vara snårig och svårnavigerad, men dessa två program gör sitt bästa för att göra allting enklare, smidigare och mer lättarbetat!

Vill du veta mer?

Som student eller anställd på LiU hittar du information om hur du får tillgång till och använder EndNote och Zotero på Liunet student respektive Liunet medarbetare (inloggning med LiU-ID nödvändigt)

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Nya e-böcker på biblioteket!

**This blog post is also available in English**

Linköpings universitetsbibliotek köper in och prenumererar på e-böcker från olika förlag. Alla e-böcker kan sökas i bibliotekets söktjänst UniSearch. De flesta av bibliotekets e-böcker är på engelska. Bland annat ingår titlar som är obligatorisk kurslitteratur, då biblioteket köper in en e-boksversion av kursböcker då detta är möjligt. Endast en mindre andel av bibliotekets e-böcker är på svenska, detta bland annat av upphovsrättsliga skäl.

Det går att lämna inköpsförslag om du önskar att biblioteket köper in någon bok. Fyll i följande Inköpsformulär.

Välkommen med frågor till biblioteket@liu.se eller via vår chatt “Fråga biblioteket” på webben!

Exempel på nya e-böcker i vår samling:

Skrivet av: Maria Svenningsson, Vallabiblioteket

Use the extended opening hours Meröppet to spread out the visits to the library.

What do Norrköping students think of Meröppet, the extended opening hours?

**This post is also available in Swedish**

Wednesday 8 December at 9.30 pm

We visit Campus Norrköping library to see how the new, extended openings hours called Meröppet in Swedish are working out. Meröppet was introduced on November 8th without much ado and now about a month later we want to find out what students, and possibly LiU employees think.

Visiting figures show that about 1100 persons have visited the library in the course of the extended, un-staffed openings hours during evening time. About 130 persons  have been early risers and visited the library between 7 and 8 in the morning, before regular hours.

On this late Wednesday evening, we first meet John and Isak who are just about to leave for the night. John has spent the whole day, since 9 am, in the library and he is a big fan of Meröppet which makes it possible to stay on and study and also to arrange meetings with his fellow students in the environmental science programme. Both John and Isak mean the library is a natural center for their course as they use  a lot of literature. Right now they are preparing for examinations. två studenter

-It’s a lot more comfortable to sit here among the books in a quiet, peaceful atmosphere than to book a impersonal, anonymous group study room in Kopparhammaren. This library is very good for studying and it is nice with the different areas where we can sit.

How did you find out about Meröppet?

We saw a poster and then asked library staff who explained. The first evening we were here the security guard was also very helpful and friendly and explained how it all worked.

Up stairs  in the library, at one of the individual study tables, we find Teodor who is studying construction engineering.

-I got a tip from the library staff about Meröppet and found more information on the web site . Since than I have been here several times during the last two weeks and stayed about two hours each time to prepare for an exam.

Wednesday 15 December at 7.45 pm

One week later, during the week long charity event Musikhjälpen, we visit again to find that all the activities around Musikhjälpen not necessarily competes with the chance to put in some extra hours on one’s course work. Some ten students are still here and we get to chat with four cheerful “decentralized med school students”, as they present themselves, who all live in Norrköping.

To sit here is the best, says Mattias Saliba and John Youssef, Gihan Lafta and Ali Mohsen instantly agree. Nice to be able to stay on late, before we had to move to other places in Kåkenhus, which are OK  but not as study friendly. Here you can sit among books and that creates a good atmosphere which spreads tranquility. 

How did you find out about Meröppet?

-We read a news letter from the medical faculty and since then we have been here many times. 

Close by sits Vivi Malki, who studies industrial engineering and management on Campus Valla, Linköping, but lives in Norrköping.

I was told by friends who study here in Norrköping that you have long opening hours and that it is so nice and peaceful to work here. Now I have been here every night the passed weeks, she says.

In the arm chairs by the terrace exit we find Noreen Hassan and Kelly Usabimana, students of nursing and foundation year in science respectively.

-We saw the posters, and now we have been here several times to study for our January exams. It is very useful to be able to do it this way.

On these two visits we did not identify anyone we recognize as staff or faculty but Meröppet is open for anyone with a LiU card who wants to pick up literature, study or print articles and pieces of work.

Meröppet has also been introduced at the Medical library, Campus US, Linköping.

Read more about the arrangements here.

Written by Britt Omstedt, librarian  Campus Norrköping library

Studenter om Meröppet

**This post is also available in English**

Meröppet – ett sätt att sprida närvaron i biblioteket?

Prova gärna Meröppet nu när det  är önskvärt att vi inte klumpar ihop oss för många  människor åt gången.  Det ger en möjlighet att  sprida ut besöken under fler av dygnets timmar.

Vad tycker studenter i Norrköping om Meröppet?

Onsdag 8 december 2021, klockan är 21.30

Redaktören besöker Campus Norrköpings bibliotek för att se hur det fungerar med Meröppet, som  har varit igång en månad, sedan 8 november, då det smögs i gång utan något större ståhej. Någon vecka senare började marknadsföringen och nu vill vi se hur det har mottagits av studenterna och möjligen de anställda.

Statistiken visar på att omkring 1100 personer har besökt biblioteket utanför de bemannade öppettiderna på vardagskvällar. Cirka 130 personer har varit morgonpigga och kommit redan kl. 7 innan biblioteket öppnar ”på riktigt” vid åttatiden.

Denna sena onsdagskväll stöter vi först på John Norberg och Isak Stjerngren som just har packat ihop för att dra sig hemåt. John har tillbringat hela dagen, sedan kl. 9 på morgonen, på biblioteket och är en stor fan av Meröppet, som gör att han kan sitta kvar och plugga och också ha möte med sina studiekamrater på Miljövetarprogrammet. Både Johan och Isak menar att biblioteket är en samlingspunkt för deras kurs eftersom de använder mycket litteratur. Just nu förbereder de sig för en hemtenta.

– Det är mycket mysigare att sitta här bland böcker i skön och rogivande stämning än att boka ett tomt, opersonligt grupprum i Kopparhammaren. Man pluggar så bra på det här biblioteket och det är fint med de olika avdelningarna där man kan sitta. två studenter

Hur fick ni reda på att Meröppet finns?

-Vi såg en affisch, sedan frågade vi bibliotekspersonal i disken som förklarade. Första kvällen vi var här var också väktaren väldigt trevlig och hjälpsam och förklarade bra och tydligt hur det funkar.

Längre upp i biblioteket, vid de enskilda studieplatserna sitter ikväll Teodor Eriksson som läser byggnadsteknik.

-Jag fick ett tips från personalen om Meröppet och läste sedan mer på hemsidan hur det fungerar. Sedan dess har jag varit här flera gånger under två veckor och stannat så där två timmar varje gång för att plugga till en tenta.

Onsdag 15 december, kl. 19.45

En vecka senare, mitt under brinnande Musikhjälpsvecka, besöker vi  CNB igen  och konstaterar att alla aktiviteterna kring Musikhälpen inte alltid konkurrerar ut möjligheten att sitta och arbeta lite längre.  Vid åttatiden på kvällen sitter ett tiotal studenter och pluggar och vi får en pratstund med fyra glada, “decentraliserade” läkarstudenter (som de själva presenterar sig) som alla bor  i Norrköping.

Att sitta här är det bästa, säger Mattias Saliba och John Youssef, Gihan Lafta och  Ali Mohsen instämmer genast. Bra att man kan sitta kvar längre, förr fick man flytta sig till andra platser i Kåkenhus, som också fungerar , men inte är lika studievänliga. Här är det böcker och trevlig stämning som ger lugn runtomkring. 

Hur fick ni reda på att biblioteket har Meröppet?

Vi läste det i ett veckobrev från MedFak och sedan dess har vi varit här ofta. 

Alldeles intill sitter Vivi Malki, som pluggar industriell ekonomi på Valla men bor i Norrköping.

Jag hörde från kompisar som pluggar här i Norrköping att det är öppet längre och att det är så lugnt och skönt att sitta här, nu har jag varit här varje kväll senaste veckan, berättar hon.

Noreen Hassan och Kelly Usabimana sitter tillsammans i fåtöljerna vid terrassen  men de pluggar helt olika program; sjuksköterska respektive tekniskt basår.

Vi såg affischer om Meröppet och nu har vi varit här  flera gånger sedan det började för att plugga till januaritentorna. Det är väldigt bra att kunna göra så här, säger de.

Någon som vi känner igen som anställd träffar vi inte på denna kväll men Meröppet gäller för alla med LiU-kort och gör det möjligt att komma in, hämta böcker, sitta och plugga eller skriva ut arbeten.

Meröppet tillämpas också på Medicinska biblioteket, Campus US.

Läs mer hur det fungerar: Universitetsbiblioteket inför Meröppet

Skrivet av Britt Omstedt, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek