Bli inte fångad i infodemin!

Infodemi är ett nytt begrepp som betyder stor spridning av rykten och påståenden. Begreppet har myntats av Världshälsoorganisationen WHO i samband med den pågående coronapandemin.

När stora mängder information kommer ut samtidigt angående ett problem kan det bli svårt att sålla fakta från åsikter och gissningar. Samtidigt som världen överöses av falsk information publiceras även vetenskaplig information om coronaviruset snabbare och i större utsträckning än i normalläget. Det är preprints, statistiska urval och osäkra data överallt. Hur ska man egentligen tänka?

Svaret på den frågan är: Källkritiskt!

Vi har sammanställt en lista över ord som är bra att känna till när man pratar om vetenskaplig publicering. Spana även in vår lilla film om vetenskapliga källor!

Preprint – vetenskapliga artiklar publicerade innan den slutgiltiga versionen av artikeln publicerats. Detta gör man för att snabbare få ut vetenskaplig information. Viktigt att påpeka är dock att dessa artiklar inte genomgått samma granskning som den slutgiltiga versionen av artikeln. Risken att något är fel är därmed större.

Vetenskaplig tidskrift – dessa är ofta disciplinspecifika tidskrifter där artiklarna i regel genomgått kollegial granskning (peer review) innan de publicerats. Det innebär att texten har granskats av andra forskare med ämnesrelevant kompetens innan publiceringen. Författaren/författarna är oftast forskare verksamma vid ett universitet eller annat lärosäte. Målgruppen för den vetenskapliga artikeln är andra forskare/experter inom samma forskningsområde.

Läs mer om hur du tar reda på om en tidskrift är vetenskaplig: Är tidskriften vetenskaplig?

OA – Open access – tidskrifter där man kan läsa artiklarna utan prenumeration, det villa säga artiklarna är öppna för alla. Open access-tidskrifter kan både vara vetenskapliga och icke vetenskapliga.

Läs mer om nyordet infodemi

Infodemi (Institutet för språk och folkminnen)

Veckans ord: infodemi (P1 Kultur)

Skrivet av Ellinor Krutholm, bibliotekarie Vallabiblioteket

Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.

Använd öppna läranderesurser!

 

 

 

Som kursansvarig skapar du förutsättningar för att dina studenter ska uppfylla lärandemålen – men du behöver inte skapa allt innehåll själv. Speciellt om du väljer ett upplägg med inslag av flipped classroom är det här en fantastisk möjlighet.

OER – open educational resources – är resurser som är öppna för alla att använda och som du som lärare kan plocka in i din kurs. En grundtanke är att det ofta är smartare att återanvända någon annans föreläsning istället för att känna att man till varje pris måste producera allt material själv. OER kan vara allt från textböcker, undervisningsmoduler, kursupplägg till färdiginspelade föreläsningar.

Upphovsrätten gäller som bekant även på nätet. Bonusavtalet ger dig möjlighet att för undervisningsändamål  använda mycket material. Du kan även söka upp OER som ligger under creative commons-licens. En bra beskrivning på hur du gör finns här: https://www.cccoer.org/learn/find-oer/

Hur hittar man OER?

Första steget är att fundera på vad man letar efter, det vill säga vilket innehåll och vilken funktion det ska spela i din kursdesign.

Andra steget är att botanisera.

* Glöm inte att biblioteket har massor med E-resurser som kan komma till nytta här! Under Coronatiden kan vi också erbjuda extra mycket e-resurser inom medicin.
* Det finns också speciella OER-repositorier.
* Mycket studentlitteratur har också omfattande e-resurser knutna till sig. Gå till förlagets hemsida och se vad du kan ha tillgång till!
* Slutligen – glöm inte att botanisera på nätet! Det finns massor av föreläsningar, långa och korta, att (källkritiskt) överväga.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Support for students’ English writing and referencing skills

Academic English support and Campus Norrköping library cooperate in supporting international master students in their academic writing skills. We offer five lunch time workshops on English writing and one on citation techniques and references. Swedish speaking students are of course also welcome to learn more about writing in another language. Almost everyone doing an essay have to provide an abstract in English so come and get some advice on how to do it.  See the full programme for the spring 2020. 

DigiMaker – en gränsöverskridande plats med studentfokus

 

DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. Det är en arena där både digitala och analoga metoder kan testas, användas och delas – oavsett institutionstillhörighet.

Studenterna är vår primära målgrupp och verksamheten ska ständigt utvecklas utifrån faktiskt behov och studentmedverkan. För att säkerställa att DigiMaker så långt som möjligt är studenternas arena har vi anlitat studenter för öppethållandet.

Varför gör biblioteket detta? Biblioteket skapar ytor och förutsättningar för lärande och studier och vill med DigiMaker erbjuda en miljö för kreativa och visualiserande metoder som en del av lärandet. Det kan till exempel handla om att skapa enklare filmer med hjälp av green screen, göra utskrifter i 3D eller uppleva exotiska platser i VR.

Låg tröskel och högt i tak – det är DigiMakers motto! Hos oss är ingen expert! Vi arbetar och testar oss fram och lär oss av varandra och av våra misstag. Vi lär oss genom att testa oss fram och ha roligt.

Var finns DigiMaker och hur kommer man i kontakt med oss? DigiMaker finns för närvarande på Campus Valla, plan 5 i Studenthuset och på Campus Norrköpings bibliotek, i flexsalen på plan 4. Vi tar gärna emot studiebesök eller kommer till ett möte och presenterar vår verksamhet – mejla till biblioteket@liu.se för att boka något! Mer om DigiMaker och våra olika aktiviteter finns att läsa på https://guide.bibl.liu.se/digimaker.

Öppettider är tisdagar klockan 14-17 och torsdagar klockan 12-15 i DigiMaker Valla, och onsdagar klockan 13-15 i DigiMaker Campus Norrköping.

Vad pysslar vi med?  Under den närmsta tiden kommer vi att göra djupdykningar i verksamhetens olika delar här på bloggen. På återseende! Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:

Digitalt berättande – gör din egen film i DigiMaker
Virtual Reality – en verklighet i DigiMaker
Skriv ut i 3D i DigiMaker
Studenternas DigiMaker

 

Skrivet av Emma Burman, Koordinator DigiMaker