Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.
Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)
– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.
Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)
– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.
Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)
– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.
Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.
För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.
Som kursansvarig skapar du förutsättningar för att dina studenter ska uppfylla lärandemålen – men du behöver inte skapa allt innehåll själv. Speciellt om du väljer ett upplägg med inslag av flipped classroom är det här en fantastisk möjlighet.
OER – open educational resources – är resurser som är öppna för alla att använda och som du som lärare kan plocka in i din kurs. En grundtanke är att det ofta är smartare att återanvända någon annans föreläsning istället för att känna att man till varje pris måste producera allt material själv. OER kan vara allt från textböcker, undervisningsmoduler, kursupplägg till färdiginspelade föreläsningar.
Upphovsrätten gäller som bekant även på nätet. Bonusavtalet ger dig möjlighet att för undervisningsändamål använda mycket material. Du kan även söka upp OER som ligger under creative commons-licens. En bra beskrivning på hur du gör finns här: https://www.cccoer.org/learn/find-oer/
Hur hittar man OER?
Första steget är att fundera på vad man letar efter, det vill säga vilket innehåll och vilken funktion det ska spela i din kursdesign.
Andra steget är att botanisera.
* Glöm inte att biblioteket har massor med E-resurser som kan komma till nytta här! Under Coronatiden kan vi också erbjuda extra mycket e-resurser inom medicin.
* Det finns också speciella OER-repositorier.
* Mycket studentlitteratur har också omfattande e-resurser knutna till sig. Gå till förlagets hemsida och se vad du kan ha tillgång till!
* Slutligen – glöm inte att botanisera på nätet! Det finns massor av föreläsningar, långa och korta, att (källkritiskt) överväga.
Academic English support and Campus Norrköping library cooperate in supporting international master students in their academic writing skills. We offer five lunch time workshops on English writing and one on citation techniques and references. Swedish speaking students are of course also welcome to learn more about writing in another language. Almost everyone doing an essay have to provide an abstract in English so come and get some advice on how to do it. See the full programme for the spring 2020.
DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. Det är en arena där både digitala och analoga metoder kan testas, användas och delas – oavsett institutionstillhörighet.
Studenterna är vår primära målgrupp och verksamheten ska ständigt utvecklas utifrån faktiskt behov och studentmedverkan. För att säkerställa att DigiMaker så långt som möjligt är studenternas arena har vi anlitat studenter för öppethållandet.
Varför gör biblioteket detta? Biblioteket skapar ytor och förutsättningar för lärande och studier och vill med DigiMaker erbjuda en miljö för kreativa och visualiserande metoder som en del av lärandet. Det kan till exempel handla om att skapa enklare filmer med hjälp av green screen, göra utskrifter i 3D eller uppleva exotiska platser i VR.
Låg tröskel och högt i tak – det är DigiMakers motto! Hos oss är ingen expert! Vi arbetar och testar oss fram och lär oss av varandra och av våra misstag. Vi lär oss genom att testa oss fram och ha roligt.
Var finns DigiMaker och hur kommer man i kontakt med oss? DigiMaker finns för närvarande på Campus Valla, plan 5 i Studenthuset och på Campus Norrköpings bibliotek, i flexsalen på plan 4. Vi tar gärna emot studiebesök eller kommer till ett möte och presenterar vår verksamhet – mejla till biblioteket@liu.se för att boka något! Mer om DigiMaker och våra olika aktiviteter finns att läsa på https://guide.bibl.liu.se/digimaker.
Öppettider är tisdagar klockan 14-17 och torsdagar klockan 12-15 i DigiMaker Valla, och onsdagar klockan 13-15 i DigiMaker Campus Norrköping.
Vad pysslar vi med? Under den närmsta tiden kommer vi att göra djupdykningar i verksamhetens olika delar här på bloggen. På återseende! Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:
Under hösten 2019 var det premiär för LärarAkuten, en samtalsserie om lärarrollen för studenter på lärarprogrammet vid LiU. Studenterna fick vid varje tillfälle läsa några korta texter och sedan diskutera sina känslor och erfarenheter utifrån vad de läst.
– Det var ett bra sätt att få lufta sina tankar om läraryrket på ett sätt som vi oftast inte gör på utbildningen annars, säger Daniel Lund som var en av de studenter som deltog.
Samarbete i Studenthuset
LärarAkuten arrangeras av biblioteket i samarbete med Studenthälsan och omfattade tre tillfällen under november. En grupp om fyra lärarstudenter hade anmält sig och träffades i Studenthuset för samtal ledda av bibliotekarien Marie Wiberg och psykoterapeuten Sofi Arenius från Studenthälsan.
Även en representant från Lärarförbundet och VFU-ansvarig på lärarutbildningen vid Linköpings universitet deltog i planeringen av LärarAkuten.
– Projektet var ett bra sätt för oss på biblioteket att samarbeta med andra verksamheter i det nya Studenthuset på Valla, berättar Magdalena Öström, som var den som initierade LärarAkuten.
Med texten som utgångspunkt
Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019. Foto: Peter Igelström
Tanken är att samtalen ska ge studenterna igenkänningskänsla och att de ska veta att de inte är ensamma med sina tankar och känslor.
Vi är naturligtvis nyfikna på vad man diskuterade. Lärarstudenten Paulina Axelsson nämner några av de teman som kom upp i samband med LärarAkuten:
– Vi pratade bland annat om hur man kan ta sig an de första åren som ny lärare då man måste ha femtioelva bollar i luften samtidigt, hur man ska förhålla sig till elevers svårigheter och att se alla elever, hur man blir en bra ledare, hur man hanterar kontakten med föräldrar och blir respekterad i yrket.
Hon berättar vidare att varje text kunde ge upphov till högst olika tolkningar, men det var bara positivt eftersom det öppnade upp många olika tankar och perspektiv.
Biblioterapi
LärarAkuten har hämtat inspiration från konceptet biblioterapi, som under senare år har blivit stort i flera länder, till exempel Finland, Polen, USA och Storbritannien. Inom biblioterapi utgår man från litterära texter för samtal som ska främja hälsa och välbefinnande.
– Men i Sverige ligger vi ännu lite efter på detta område, berättar Marie Wiberg.
Själv förberedde hon sig på rollen som samtalsledare genom att gå en kurs om biblioterapi som gavs av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Inför varje tillfälle av LärarAkuten valde hon ut några korta texter – prosa eller dikter – som sedan låg till grund för diskussionerna. Som samtalsledare ska man ha en tillbakalutad roll, främja trygghet i gruppen och hela tiden ha deltagarna i fokus, framhåller Marie.
Magdalena Öström berättar om hur tanken på LärarAkuten väcktes:
– Jag hade hört talas om begreppet biblioterapi sedan tidigare, men stötte på det i några examensarbeten jag råkade få se. Jag hade också läst om att lärarstudenter ofta upplever många känslor i samband med den första praktiken. Det fick mig att tänka att vi skulle göra något för lärarstudenter på universitetet.
Magdalena understryker att LärarAkuten inte handlar om terapi i regelrätt mening:
– Vi ser det mer som att LärarAkuten har en stödjande än en terapeutisk funktion.
Den funktionen tycks ha uppskattats av de studenter som deltog. Reflektion och eftertanke utan examination framhålls som betydelsefullt av studenterna Daniel och Paulina. Paulina Axelsson menar också att det kan vara av stort värde att bolla tankar kring lärarrollen med personer som inte själva är lärare eller verksamma inom skolans värld.
Magdalena Öström och Marie Wiberg från biblioteket jobbar med LärarAkuten. Foto: Peter Karlsson
”Ensam är inte stark”
LärarAkuten kommer förmodligen att återkomma i någon form framöver. Något liknande kan också komma att erbjudas andra grupper än lärarstudenter, avslöjar Marie Wiberg och Magdalena Öström.
Vad tyckte då de deltagande studenterna att LärarAkuten har gett dem inför de fortsatta studierna och det kommande yrkeslivet?
– Just nu läser vi en kurs om skolutveckling och skolutvärdering där jag faktiskt plockat inspiration från en av texterna vi läste i LärarAkuten till ett projekt, berättar Daniel Lund.
Paulina Axelsson menar att LärarAkuten har varit betydelsefull därför att det alltid finns ett behov av att diskutera även det mest vardagliga och uppenbara:
– Det finns kanske inga givna svar, men det är ändå skönt att höra att man inte är ensam om sina tankar kring yrket. Jag tycker sådana här samtal också uppmuntrar en till att jobba kollegialt i sitt framtida yrkesliv. Ensam är inte stark, utan tvärtom. Och det är bra om man får med sig det redan från universitetet.
