“Dubbelkvart” about current research and teaching issues comes to Campus Norrköping
“Dubbelkvart” is the name for the university library’s short, open lunch talks on current issues and tips that facilitates work for our researchers and teachers.
“Dubbelkvart” at Campus Norrköping will take place in the lounge in Utsikten, Kåkenhus, so bring your sandwich and coffee (BYO) and come to listen.
The programme for the spring semester 2020 will cover the following issues: Bibliometrics, Plan S and Open Science, Disseminating your research, Planning teaching with the library and Information literacy of alumni. See the full programme below.
In the library search service UniSearch, you can search all material types, e.g. journal articles, books, reports etc., in almost all available databases. Previously, the default has been set to search content regardless if LiU users have access to that content or not.
Search results have therefore included material not immediately accessible (but in many cases available through interlibrary loans).
The default setting has now been changed to only include material available via LiU’s print or electronic collections. If you want to expand your search to include material not available via LiU, you can remove the setting “Available via LiU” under Limit search.
The modified default setting will in many cases result in a more manageable search result. Since Linköping University Library’s collections include a wide selection of electronic journals, ebooks and print publications, you will still have plenty to choose from. The possibility to request interlibrary loans of material that is not included in LiU’s collections is unchanged.
A corresponding modification will also be implemented in the search box on the library web, under “Modify”.
I bibliotekets söktjänst UniSearch kan du söka efter alla typer av material (artiklar, böcker, rapporter med mera) som finns i så gott som samtliga databaser biblioteket har tillgång till. Tidigare har den förvalda inställningen i UniSearch varit att man sökt efter allt innehåll oavsett om man som LiU-användare har tillgång till materialet eller inte.
Detta har inneburit att mycket av materialet i träfflistorna har varit sådant som du behövt fjärrlåna eller komma åt på annat sätt.
Nu har sökinställningen ändrats till att initialt omfatta endast sådant material som du som LiU-användare har direktåtkomst till. Om du vill utvidga din sökning till att omfatta även annat material, så kan du enkelt göra det genom att klicka bort krysset vid ”Tillgänglig via LiU” under Avgränsa sökningen.
Förändringen kommer i många fall innebära överskådligare träffresultat när du använder UniSearch. Eftersom LiU har tillgång till ett stort utbud elektroniska tidskrifter, e-böcker och trycka publikationer kommer du sannolikt att få många träffar även när du använder den nya grundinställningen, vilket i de flesta fall kommer att kunna tillfredsställa dina behov. Möjligheten att göra fjärrlån på sådant material som Linköpings universitetsbibliotek inte har kommer förstås att finnas precis som tidigare.
I samband med den förändrade sökinställningen i UniSearch görs även motsvarande förändring i sökrutan på bibliotekets webb under ”Anpassa”.
Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.
När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.
LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.
Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.
År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.
En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.
I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.
I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal
LIBRIS
Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.
LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal
En förändrad roll
År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.
Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.
Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.
Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:
