Vad hände idag för 150 år sedan?

Hur uttryckte man sig om en viss politisk affär när det begav sig? När använde DN första gången ett visst ord?

Foto: Tack till Kungliga biblioteket

Nu finns fina möjligheter att ta reda på detta genom att läsa äldre svenska dagstidningar via datorn.

Den här typen av frågor kan man få svar på i materialet liksom mycket av lokalhistoriskt intresse.

Genom digitaliseringsprojekt Svenska dagstidningar har Kungliga biblioteket i samarbete med Riksarkivet gjort det möjligt att söka i och läsa svenska dagstidningar från 1600-talet och fram till idag via datorn.

Projektet omfattar 400 tidningstitlar och över 20 miljoner tidningssidor som tidigare bara varit tillgängliga vid fysiskt besök på KB eller i viss mån via mikrofilm/fiche. Tidningarna är digitaliserade i olika hög grad men de stora tidningarna Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen och Svenska dagbladet finns digitaliserade i sin helhet och uppdateras löpande med nya nummer.

I KB:s samlingar finns över 1200 titlar som nu digitaliseras. Arbetsgången innebär att tidningarna inte behandlas alfabetiskt eller strikt geografiskt utan varje år försöker man sprida ut arbetet på ett rättvist sätt på tidningar från olika landsdelar och olika tider.

Tidningar äldre än 115 år, som inte längre är upphovsrättsskyddade, finns tillgängliga för alla via länken https://tidningar.kb.se/. Dessa kan du läsa från egen dator var du än befinner dig. P.g.a. upphovsrättsliga skäl kan tidningar yngre än 115 år i vanliga fall bara läsas från en dator på Vallabiblioteket respektive Campus Norrköpings bibliotek. Kontakta personalen i informationsdisken för bokning.

En förteckning över alla digitaliserade titlar och vilka år som omfattas finns här: https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/digitaliserade-dagstidningar/

Skrivet av Britt Omstedt, bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Är du forskare vid LiU som fått din artikel accepterad i en open accesstidskrift? Grattis!

** this blogpost is also available in English**

 

Om du har en artikel som är nära att bli antagen för publicering, men ännu inte betalat fakturan för den, kan vi på Linköpings universitetsbibliotek under vissa omständigheter betala publiceringsavgiften (APC).

I somras strandade de svenska universitetsbibliotekens förhandlingar med Elsevier och nu står vi utan avtal. Det är därför vi för närvarande inte kan erbjuda tillgång till sådant som publicerats av Elsevier efter sista juni. Eftersom avtalet med Elsevier är dyrt har universitetsbiblioteket just nu medel som vi kan använda för att finansiera guld open access-publicering. Det innebär också att vi inte vet hur länge vi kan fortsätta att erbjuda stöd till OA-publicering.

Olika typer av open access-publicering, och skillnaden mellan dem, har vi skrivit om tidigare i bloggen. Det stöd som vi erbjuder här gäller enbart ren open access-publicering (= guld open access).

För att vi ska betala fakturan krävs att:

  • Tidskriften är en guld open accesstidskrift (kallas också för ren open accesstidskrift). Den ska vara seriös. Ett enkelt sätt att se om så är fallet är att kontrollera om tidskriften finns med i DOAJ som är en kvalitetskontrollerad lista över open accesstidskrifter.
  • Artikeln skall vara nära att bli antagen för publicering (accepted) och fakturan får ej vara betald.
  • Du som LiU-forskare ska vara corresponding author, ha angivit en e-postadress som slutar på @liu.se och ha uppgett ”Linköping University” som affiliering i artikeln.

Formuläret hittar du här: https://www2.bibl.liu.se/oafond/login.aspx

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Den spännande OA-världen

När man sitter som forskare på LiU med mycket god tillgång till vetenskapliga artiklar är det lätt att ta det för givet. I själva verket är det mycket forskning man kommer åt enbart om man har tillgång till prenumerationsbaserat material via ett universitetsbibliotek. Biblioteket lägger ner stora resurser på att ge sina användare elektronisk tillgång till vetenskapliga resurser.

Mycket forskning publiceras alltså i tidskrifter där det krävs en prenumeration. Forskning som skattebetalare har finansierat blir därför tillgänglig enbart för ett fåtal. Open access – att artiklar eller andra typer av publikationer blir tillgängliga gratis på nätet – är därför en angelägen fråga.

Men vad är då Open Access?
Det finns olika typer av open access. Ett lätt sätt att förstå vilka typer av open access det finns och skillnaden däremellan är att skilja på olika typer av tidskrifter: prenumerationstidskrifter och open accesstidskrifter.

De prenumerationsbaserade tidskrifterna finansieras oftast via forskningsbiblioteken. Vissa open accesstidskrifter finansierar sin utgivning via publiceringsavgifter, andra tar inte ut någon avgift för publicering. Publiceringsavgifterna kan vara mycket höga: en artikel av Solomon & Björk från 2012 nämner att en tidskrift i deras urval hade en publiceringsavgift på $3.900. Det engelska begreppet för publiceringsavgift är APC, eller Author Processing Charge.

Detta ger oss alltså fyra typer av tidskrifter och två typer av open access, som i figuren nedan.

Guld open access är att publicera open access i en openaccess-tidskrift. Hybrid open access är att betala en APC för att göra en artikel i en tidskrift open access. I det sistnämnda fallet har förlagen hittat en riktigt lukrativ affärsmodell: man lyckas få betalt två gånger för samma sak!

Tyvärr kallar förlagen ofta sitt hybridpubliceringsalternativ för GULD. Prata med ditt forskningsbibliotek innan du överväger detta alternativ!

Bilden nedan visar vad några stora förlag väljer att kalla sitt hybridpubliceringsalternativ.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB