Det här inlägget handlar inte om Wikipedia som källa. Fokus är Wikipedia som en kanal i forskningskommunikationen.

Det finns forskning som tyder på att Wikipedia är ett effektivt sätt att förmedla sin forskning. Läkare, tex, använder Wikipedia i mycket hög utsträckning.[1] Wikipedia kan betraktas som ett allmängiltigt uppslagsverk. Eftersom den är open source har vi alla möjlighet att göra ett bidrag. Som forskare har vi möjlighet att i enkla ordalag beskriva vårt forskningsbidrag – och då också referera till vår forskning. Wikipedia blir då samtidigt en möjlighet att bedriva tredje uppgiften – och att synliggöra den egna forskningen. Två flugor i en smäll, således.

Wikipedia- hur en sida är uppbyggd

Några element är gemensamma på de flesta sidor. Här har vi plockat en sida från svenska Wikipedia för att illustrera.

– Överst ser vi [1] titel.
– Brödtexten [2] har alltid första ordet fetat. Som man ser i exemplet finns det ett antal länkar till andra Wikipediasidor. Om samma ord förekommer flera gånger i texten är det bara enbart länkat första gången.
– I det här fallet finns det [3] inga externa länkar, men om de finns (tex till förlagets egen hemsida) står det under den här rubriken.

– Under [4] listas de referenser som fotnotats i text-styckena.
– En bra finess (både som användare och skribent) är kategorierna [5] . Det är ett sätt att kontextualisera artikeln som många glömmer bort.

– Längst ner under varje Wikipediasida står vilken creative commons-licens [6] som är tillämplig (CC BY-SA). Det kan vara värt att påminna sig om att det som skrivs på Wikipedia får spridas under villkoret att man uppger upphovsman och fortsättningsvis ger verket samma CC licens (Som synes längst ner i denna blogpost anges att samma CC-licens gäller, dvs CC BY-SA gäller).
– Vid [7] finns möjlighet att redigera och man kan här välja på två olika redigeringslägen: redigera och redigera wikitext.
– En finurlig funktion för den som vill ha en liten titt bakom kulissen är att välja ”visa historik” [8]. Här ser du tidigare versioner, när sidan har uppdaterats och av dem. Detta kan vara mycket spännande läsning!
– Slutligen, vid [9] finns det en markering om man är inloggad eller inte.

Wikipedias sidor har skiftande kvalité

Vissa delar av Wikipedia är inte speciellt bra. Andra, däremot, är mycket väl underbyggda. Kvalitén skiftar betänkligt. Går man in och tittar på en Wikipediasida, på diskussionen och på historiken, kan man ser om den är kontroversiell (se tex diskussionssidan på Buresläkten) eller tämligen bortglömd (hirpiner, som inte uppdaterats på över ett år). Det är ett sätt att bedöma en sidas kvalité. Andra sätt är att titta på om det finns referenser (bra) eller fotnoter (bättre) och kvalitén på källorna (vetenskapliga artiklar).

Wikipedia som forskningsspridning

Som forskare har du en unik möjlighet att kunna göra Wikipedia bättre och samtidigt slå ett slag för din egen forskning. Innan vi går in på hur du kan göra det smart, kan vi gå in på hur du kan göra det osmart.

Skapa aldrig en sida om dig själv. Är du viktig nog för att ha en wikipediasida får någon annan skriva den om dig. (Och om detta skulle vara intressant finns det en rad tips och tricks).
Skapa inte en helt ny sida om din forskning. Detta är speciellt viktigt om du inte är en driven Wikipediaskribent.
Se inte Wikipedia som din egen marknadsföringskanal utan som ett sätt att berika och nyansera existerande artiklar. Kan man behålla den ödmjukheten är det mycket troligare att redigeringen får leva kvar.

Börja med att berika en existerande artikel

Jag skulle vilja förespråka att börja med att berika existerande sidor. Identifiera en sida som är relaterad till din forskning, peta in en eller ett par väl valda rader och en referens till publicerad forskning. Som i en vetenskaplig artikel – här har du möjlighet att peta in dig själv och ditt bidrag på ett bra sätt! Har du ett pressmeddelande, populärvetenskaplig text eller faktablad redan skrivet får du mycket gratis. Se till att alltid lägga in en referens till din egen forskning!

Om du blir fast och lär dig skapa en ny artikel finns det andra saker att tänka speciellt på. Se till att länka in din sida från andra delar av Wikipedia. Skapa inte en föräldralös sida, de lever farligare. Fundera extra mycket på vilka kategorier du ska ”tagga upp” din artikel med. Här har du stor hjälp av att titta runt. Hur ser andra liknande sidor ut?

Wikipedia – lär dig skriva i en ny genre

Olika målgrupp, olika språkbruk. Stilistiken i en vetenskaplig artikel skiljer sig från den i ett populärvetenskapligt sammanhang. På samma sätt är Wikipedia en ny genre att bemästra. Det bästa sättet att lära sig behärska genren är att läsa andra artiklar på Wikipedia och att öva – i liten skala. Om du följer rådet ovan att börja med att berika existerande sidor är inte det ett problem. Du kommer automatiskt att skriva in en eller ett par meningar som har rätt stilistisk nivå och form.

Utmaningen med att redigera är inte det tekniska. För den som är intresserad går det att redigera i Wikipedia-gränssnittet. För den som inte är lika intresserad går det bra att redigera i en ”vanlig” text-redigerare. Detta väljer du i [7].

För den som gillar Wikipedia vill jag varmt rekommendera att skaffa ett inlogg. För den som inte vill göra fler än en handfull redigeringar per år spelar det inte så stor roll. . Om du loggar in får du bland annat en egen användarsida där du interagerar med andra ”wikpedianer” och du får också tillgång till en egen så kallad sandlåda. Med inlogg kan du också skapa en bevakningslista över de artiklar du är engagerad i.

Det är inte du som bestämmer!

Om man tänker på Wikipedia som ett oändigt artikelprojekt där vem som helst kan bidra blir det logiskt att du inte kan räkna med att dina redigeringar får bli kvar. Behåll modet även om du blir bortredigerad. Fråga dig varför du blir bortredigerad, och se det som ett lärandetillfälle till nästa gång.

Lär dig mer!

– Vilka LiU-forskare finns på Wikipedia? Frågan är lätt att besvara om vi går till kategorin! Svenska Wikipedia 128 artiklar, engelskspråkiga Wikipedia 42 artiklar (11 november 2019).
– Wikipedias egna råd till dig som är forskare
– Är din artikel redan refererad på Wikipedia? Altmetrics ger svaret. Har du svart i din “Altmetric-donut” har publikationen refererats på Wikipedia. Detta kollar du lättast på din publikationslista ur DiVA (skapa den här)
– Läs den websida som Uppsala Universitet har om Wikipedia – mycket matnyttigt, bland annat varför det kan vara poäng att logga in.
– Gå med i FaceBook-gruppen ”Wikipedia inom akademin”

Vill du veta mer? Vi på Forskningsstöd kan mer och kommer gärna ut, pratar eller håller workshops!

Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, under CC BY-SA

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

October 22, 2019November 23, 2021

Biblioteksavtal handlar idag om mer än att få tillgång till prenumerationstidskrifter

Av tradition prenumererar forskningsbibliotek på akademiska tidskrifter. Dessa akademiska tidskrifter köps in i stora avtal som förhandlas fram i nationella konsortier. Förlagen har lite samma affärsidé härvidlag som kabel-TV-bolagen hade tidigare: vissa kanaler fick man på köpet vare sig man var intresserad av dem eller inte. Likadant är det med tidskrifter i de tidskriftspaket som forskningsbiblioteken köper in.

I Sverige förhandlas dessa avtal fram genom det så kallade Bibsam-konsortiet. I och med att många aktörer förhandlar gemensamt kan man få fram bättre avtal. Bibsam-konsortiet förhandlar fram ett fåtal riktigt stora avtal, som till exempel Taylor & Francis och Springer, och en mängd mindre avtal.

Den här modellen har nu många år på nacken, och håller på att anpassas till en publiceringsvärld där en (fortfarande liten, men allt större) del av forskningen publiceras open access, det vill säga att det inte behövs någon biblioteksprenumeration för att kunna läsa artiklarna.

Som vi beskrivit i ett tidigare inlägg (den spännande OA-världen) erbjuder många akademiska tidskrifter forskare att ”köpa loss” en artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir open access (hybrid i figuren nedan). Problemet med denna lösning är att förlaget får betalt dubbelt för dessa artiklar: dels betalar biblioteken för att prenumerera på tidskrifterna, dels betalar forskarna för att göra enskilda artiklar fritt tillgängliga för alla.

Som ett sätt att kompensera för att förlagen får dubbelt betalt för vissa artiklar förhandlar man idag fram avtal som inte bara är ”read” utan ”read and publish”. Då betalar avtalet en del av publiceringsavgiften på förhand så att det blir kostnadsfritt för forskaren att publicera sig hybrid.

De förlagsavtal som nu förhandlas fram berör alltså inte bara vilka tidskrifter du har tillgång till att läsa via biblioteket. Förlagsavtalen gör också det också ofta gratis att publicera en enskild artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir tillgänglig för alla, oavsett om man har tillgång till ett forskningsbibliotek eller inte.

De senaste åren har alltså Bibsam-avtalen gått från att vara read-avtal till att i allt högre utsträckning bli read and publish-avtal. En trolig utveckling, i takt med att alltfler tidskrifter är guld-open access, är att alltfler avtal blir “publish-avtal”. I dagsläget har vi ett stort sådant avtal, Springer, som vi är mycket glada över.

LiUB har flera sådana avtal (se tabellen ovan) , och det fina i kråksången är att du som regel inte behöver göra så mycket som forskare. Använder du din @liu.se, uppger LiU som affiliering och är försteförfattare/corresponding author får du din artikel open access (gratis!) på många förlag utan större ansträngning. Biblioteket gör det administrativa arbetet med att se till att forskaren är knuten till lärosätet.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

October 22, 2019November 23, 2021

ATENA didaktik – Ny tidskrift vid LiU E-press

I samband med konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning i torsdags var det releasefest för den nya tidskriften ATENA didaktik! Tidskriften är den senaste som ges ut av Linköping University Electronic Press.

Tre snabba frågor till tidskriftens huvudredaktör Gunnar Höst

Vad är ATENA didaktik?

ATENA Didaktik är en öppet tillgänglig (med licensen CC-BY) digital tidskrift om ämnesdidaktisk forskning inom naturvetenskap och teknik. Tidskriften är professionsvetenskaplig, vilket innebär att texterna är skrivna specifikt för lärare och förskollärare. Tanken är att artiklarna ska vara skrivna på ett sätt som är tillgängligt även för de som inte är vana vid forskningslitteratur, samtidigt som de termer och begrepp som är viktiga för professionen lyfts fram.

Varför startade ni tidskriften?

ATENA Didaktik drivs av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet. Genom åren har vi sett ett behov av en plattform som kan underlätta kommunikation mellan forskning och praktik. Men hittills har det inte funnits någon sådan arena. Därför startade vi ATENA Didaktik. NATDID:s uppdrag handlar om att sprida ämnesdidaktisk forskning till de som är aktiva i skolan, och här kommer ATENA Didaktik att vara en viktig pusselbit.

Vem kan publicera artiklar i ATENA didaktik?

Vi publicerar texter från såväl forskare som praktiker. Förutom texter om specifika forskningsresultat eller om forskningsläget inom något visst område, så innehåller ATENA Didaktik även essäer där författarna reflekterar över erfarenheter från praktiken. För oss handlar forskningskommunikation om dialog och relationer, och det är därför viktigt att kommunikationen inte bara går i ena riktningen. Lika väl som det är värdefullt för lärare och förskollärare att få veta mer om forskning, så är det viktigt för forskare att få veta mer om praktiken.

> Läs första numret av ATENA didaktik här

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress

October 21, 2019May 28, 2021

LiUB supports researcher OA book publication

** Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska **

The library can as of december 18th 2020 no longer financially support OA-publication of books

Let’s take the most important thing first: LiU Library temporarily offers support for publication in open access journals. Now we are expanding our support to include books as well. If you have a book under publication and get the opportunity to publish it open access, the library can help in paying the author fee.

Do you want to know more? Contact us at openaccess@bibl.liu.se

Open access is an important societal challenge. The latest government bill on research ”Kunskap i samverkan” (2016/17: 50), stresses the objective to make all scientific publications that result from publicly funded research immediately open access. This will benefit innovation, competitiveness and strengthen the public sector.

Whereas article open access are well on the way, this is not the case with books. Plan S mention books in its seventh principle: “The above principles should apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process.” Thus, other processes are required to increase the open access book publication.

It is a bit more complicated with open access for books than for scientific articles. Many books are actually already open access:
* Many books are freely available and downloadable online, often as pdf documents. Some of these are available open access only. See, for example, books written by Jan Kjellgren and by (ed) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Do not forget the dissertations freely available in full text in DiVA – 3109 and counting!

*Some open access books are also sold as tanglibe books. Open access is a real challenge for this market. When it is possible to publish such a book open access, it is often associated with high costs. An example of a book that is available in both physical and electronic open access format is “Glocal Pharma” by Ericka Johnson, Ebba Sjögren and Cecilia Åsberg.

Written by Johanna Nählinder, co-ordinator of research support, LiUB, as part of OA-Week2019

P.S. Do read the blogpost in Scholarly Kitchens regarding open access publishing of books!
P.S.S: Interested in open access publishing of books? Visit Kriterium?

October 21, 2019November 23, 2021

Biblioteket stödjer din open access publicering av böcker

** This blogpost is also available in English **

Bibliotekets stöd för OA-publicering av böcker upphörde 18 december 2020.

Vi tar det viktigaste först: Linköpings universitetsbibliotek har ett tillfälligt stöd för publicering i open access-tidskrifter. Nu utökar vi stödet till att även inkludera böcker. Har du en bok under utgivning och erbjuds möjligheten att publicera den open access, kan biblioteket vara med och betala avgiften som författaren brukar få betala.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på openaccess@bibl.liu.se

Open access är en viktig samhällsutmaning. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50), till exempel, står det på sidan 107: “Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras” Orsakerna till att publicera open access kan vara många, och propositionen lyfter “bidra till innovationer, stärkt konkurrenskraft och en stärkt offentlig sektor.”

Samhällsutvecklingen har kommit en bit på väg med de vetenskapliga artiklarna. Med böcker är det svårare. Plan S tar upp böcker i sin sjunde princip: “the above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process”. Det krävs alltså andra processer för att i någon större omfattning öka open access-publiceringen av böcker.

Det är lite mer komplicerat med open access för böcker än för vetenskapliga artiklar.En hel del är open access även om vi kanske inte tänker på det:
* Många böcker är fritt tillgängliga och nedladdningsbara på nätet, inte sällan i pdf-format. En del av dessa finns enbart tillgängliga open access. Se till exempel böcker skrivna av Jan Kjellgren och av (red) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Spännande här är alla avhandlingar som finns i fulltext i DiVA – i skrivande stund hela 3109 stycken!
* För det andra finns det open access-böcker som säljs kommersiellt och inte sällan i såväl elektronisk som fysisk form. För den här marknaden är open access en riktig utmaning. I de fall det är möjligt att ge ut en sådan bok open access är det ofta förknippat med höga kostnader. Ett exempel på en bok som finns tillgänglig i både fysiskt format och i elektroniskt open access-format är “Glocal Pharma” av Ericka Johnson, Ebba Sjögren och Cecilia Åsberg.