IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn
Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press

 

LärarAkuten – studenter samtalar om läraryrkets utmaningar

Under hösten 2019 var det premiär för LärarAkuten, en samtalsserie om lärarrollen för studenter på lärarprogrammet vid LiU. Studenterna fick vid varje tillfälle läsa några korta texter och sedan diskutera sina känslor och erfarenheter utifrån vad de läst.

– Det var ett bra sätt att få lufta sina tankar om läraryrket på ett sätt som vi oftast inte gör på utbildningen annars, säger Daniel Lund som var en av de studenter som deltog.

Samarbete i Studenthuset

LärarAkuten arrangeras av biblioteket i samarbete med Studenthälsan och omfattade tre tillfällen under november. En grupp om fyra lärarstudenter hade anmält sig och träffades i Studenthuset för samtal ledda av bibliotekarien Marie Wiberg och psykoterapeuten Sofi Arenius från Studenthälsan.

Även en representant från Lärarförbundet och VFU-ansvarig på lärarutbildningen vid Linköpings universitet deltog i planeringen av LärarAkuten.

– Projektet var ett bra sätt för oss på biblioteket att samarbeta med andra verksamheter i det nya Studenthuset på Valla, berättar Magdalena Öström, som var den som initierade LärarAkuten.

Med texten som utgångspunkt

Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019.
Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019. Foto: Peter Igelström

Tanken är att samtalen ska ge studenterna igenkänningskänsla och att de ska veta att de inte är ensamma med sina tankar och känslor.

Vi är naturligtvis nyfikna på vad man diskuterade. Lärarstudenten Paulina Axelsson nämner några av de teman som kom upp i samband med LärarAkuten:

– Vi pratade bland annat om hur man kan ta sig an de första åren som ny lärare då man måste ha femtioelva bollar i luften samtidigt, hur man ska förhålla sig till elevers svårigheter och att se alla elever, hur man blir en bra ledare, hur man hanterar kontakten med föräldrar och blir respekterad i yrket.

Hon berättar vidare att varje text kunde ge upphov till högst olika tolkningar, men det var bara positivt eftersom det öppnade upp många olika tankar och perspektiv.

Biblioterapi

LärarAkuten har hämtat inspiration från konceptet biblioterapi, som under senare år har blivit stort i flera länder, till exempel Finland, Polen, USA och Storbritannien. Inom biblioterapi utgår man från litterära texter för samtal som ska främja hälsa och välbefinnande.

– Men i Sverige ligger vi ännu lite efter på detta område, berättar Marie Wiberg.

Själv förberedde hon sig på rollen som samtalsledare genom att gå en kurs om biblioterapi som gavs av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Inför varje tillfälle av LärarAkuten valde hon ut några korta texter – prosa eller dikter – som sedan låg till grund för diskussionerna. Som samtalsledare ska man ha en tillbakalutad roll, främja trygghet i gruppen och hela tiden ha deltagarna i fokus, framhåller Marie.

Magdalena Öström berättar om hur tanken på LärarAkuten väcktes:

– Jag hade hört talas om begreppet biblioterapi sedan tidigare, men stötte på det i några examensarbeten jag råkade få se. Jag hade också läst om att lärarstudenter ofta upplever många känslor i samband med den första praktiken. Det fick mig att tänka att vi skulle göra något för lärarstudenter på universitetet.

Magdalena understryker att LärarAkuten inte handlar om terapi i regelrätt mening:

– Vi ser det mer som att LärarAkuten har en stödjande än en terapeutisk funktion.

Den funktionen tycks ha uppskattats av de studenter som deltog. Reflektion och eftertanke utan examination framhålls som betydelsefullt av studenterna Daniel och Paulina. Paulina Axelsson menar också att det kan vara av stort värde att bolla tankar kring lärarrollen med personer som inte själva är lärare eller verksamma inom skolans värld.

Magdalena Öström och Marie Wiberg från biblioteket jobbar med LärarAkuten. Foto: Peter Karlsson

”Ensam är inte stark”

LärarAkuten kommer förmodligen att återkomma i någon form framöver. Något liknande kan också komma att erbjudas andra grupper än lärarstudenter, avslöjar Marie Wiberg och Magdalena Öström.

Vad tyckte då de deltagande studenterna att LärarAkuten har gett dem inför de fortsatta studierna och det kommande yrkeslivet?

– Just nu läser vi en kurs om skolutveckling och skolutvärdering där jag faktiskt plockat inspiration från en av texterna vi läste i LärarAkuten till ett projekt, berättar Daniel Lund.

Paulina Axelsson menar att LärarAkuten har varit betydelsefull därför att det alltid finns ett behov av att diskutera även det mest vardagliga och uppenbara:

– Det finns kanske inga givna svar, men det är ändå skönt att höra att man inte är ensam om sina tankar kring yrket. Jag tycker sådana här samtal också uppmuntrar en till att jobba kollegialt i sitt framtida yrkesliv. Ensam är inte stark, utan tvärtom. Och det är bra om man får med sig det redan från universitetet.

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

Söka information i arbetslivet

*this post is also available in English*

Kära LiU-alumn i arbetslivet!

Nu har du börja utöva allt det du pluggat in och nu kan du börja förverkliga dina drömmar! Men du kommer tyvärr snart till en punkt där du inser att du inte längre har tillgång till allt ett universitet har att erbjuda – och i synnerhet inte längre ett universitetsbibliotek. Men förtvivla inte! Du har ändå tillgång till en stor mängd information som ligger fritt tillgänglig.

Arbetsgivare efterfrågar personer med analytisk förmåga, problemlösningsförmåga och det som vi inom biblioteks-och informationsvetenskapen kallar informationskompetens. Högskolebibliotekens utmaning ligger inte bara att hjälpa studenter till bra underlag för sina examensarbeten utan också i att förmå dem kunna överföra de erfarenheter de därvid förvärvar under studietiden till sin nya kontext i arbetslivet.(Axelsson, Brage, Gustafsson Åman & Öström 2017).
Med detta blogginlägg vill jag ge dig som alumn några tips om hur du efter examen kan fortsätta att söka information på ett strategiskt vis. Och du student som står inför att gå ut i arbetslivet – du kan också ha stor nytta av detta. Förbered dig!

Kollegan – din viktigaste resurs.

Du kommer full med nya kunskaper men det vanligaste felet en nyutbildad kollega gör är att inte fråga. Dina arbetskamrater kanske har stött på problemet tidigare. Finns det ett dokumentarkiv? Kolla där – det kan finnas liknande uppgifter som gjorts tidigare. Det är inte säkert att den hjälpsamma kollegan bara finns på din egen arbetsplats. Gå med i LiU:s Alumninätverk för att hålla kontakt och ha personer att ställa frågor till.

Google – en bra början – men fastna inte där!

Som du vet speglas dina tidigare sökningar i det du får som träffar i Google – den ger dig det du bör förvänta dig. Men se efter vilka producenter av information som presenteras i träfflistan och sök vidare hos dem t.ex. på deras webbsidor. Eller leta direkt efter de som kan tänkas producera information. Vem bör veta något om detta?

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Open Access -fritt publicerad forskning – en fantastisk källa

Med en viss fördröjning publiceras nästan all svensk forskning fritt tillgängligt. Med några olika tekniker kan du få tag i den. Survival guide är en bra karta som visar hur du kan gå till väga.

Ett sätt är  att installera Unpaywall som hjälper dig att få tag på gratisversionerna av de artiklar du finner med hjälp av Google. Ett annat är att installera Google Scholar button i din webbläsare. Du kan söka i öppna arkiv som PubMedCentral eller Arxiv. Mycket av LiU-forskningen publiceras i vår eget digitala publikationsdatabas DiVA, som är ett bra ställe att söka på.

Rapporter och offentligt material

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Bibliotek

Alla Sveriges folkbibliotek väntar på dig. Har du ett universitetsbibliotek i närheten på din nya ort så är det bara att gå dit, de är offentliga och allt material blir till gängligt för dig när du befinner dig på plats, via avtal med förlagen om s.k. walk in use.

Kajsa Gustafsson Åman , Förste bibliotekarie, avdelningschef Campus Norrköpings bibliotek LiU

Dubbelkvart på bibblan: Föredrag på fredag den 17 januari 2020, klockan 12.15-12.45 i Forskarloungen, plan 4 i Studenthuset på Campus Valla.

Alumni information seeking in working life

*detta inlägg finns också på svenska*

Finding information in your working life

As a recent or not so recent LiU Alumn you have already noticed that all the fantastic information resources that the University library makes accessible to you is no longer as easily available to you outside of our campuses. Do not despair, there are ways to reach freely available resources of high quality.

If you are still in Sweden, all Swedish university libraries, and their resources in the form of journals and databases, are open to the public on a “walk-in-basis” once you have registered for a library card.  If you don’t have a university nearby your local public library can  help you get an inter-library loan from a university library.

If you don’t have time to leave your office there are other solutions and the Survival guide below can be your map.
                                                                                                                                                                One way to access publications is to install Unpaywall which helps you localize free versions of articles you find using Google scholar. Depending on your discipline search in PubMedCentral or Arxiv.

LiU’s repository DiVA, where our researchers register and publish the results of their research, is still available to you of course. In the national version of DiVA you can find research results from most Swedish universities and some research institutes such as Sw. Meteorological and Hydrological Institute, Sw. Environmental Protection Agency, Sw. Transport Administration and Sw. National Road and Transport Research Institute.
Everything published and printed in Sweden is registered in the national catalogue Libris where you also find reports and publications from government agencies and research institutes often as pdf:s in full text.

Kajsa Gustafsson Åman, Senior librarian, head of Campus Norrköping library