Category: open access

Forskare vid LiU och publicerad i en Springer Nature OA-tidskrift? Grattis! Via ett nationellt avtal med Springer Nature är publiceringsavgifterna redan betalda för närmare 600 tidskrifter. Avtalet löper juli 2019 – december 2021.

 

**This blog post is also available in English**

 

Avtalet gäller publicering i nästan alla rena OA-tidskrifter från Springer Nature. Exempel på tidskrifter som ingår är Nature Communications och Scientific Reports.  Avtalet inkluderar också ett antal tidskrifter från BioMed Central, SpringerOpen journals och Nature Research.

Just det här avtalet inkluderar INTE så kallad hybrid-publicering (där man betalar extra för att göra en artikel öppet tillgänglig i en prenumerationstidskrift). Det täcks under ett annat avtal. Är du osäker på om din tidskrift är med eller inte? Kontakta oss på biblioteket@liu.se!

För att du ska få dina publiceringsavgifter betalade är det viktigt att du i kontakten med förlaget:

* Anger att du är knuten till LiU, det vill säga att din LiU-anknytning framgår av din affiliering
* Att du är correspoding author
* Att du använder din @liu-adress

 

Nature Springer identifierar dig på detta sätt som LiU-forskare och biblioteket veriferar detta. Med andra ord behöver du som LiU-forskare inte göra mycket förutom att ange ”rätt” kontaktuppgifter. Hälften av publiceringsavgiften kommer att betalas av LiU och hälften av forskningsfinansiärerna VR, Formas, Forte och Vinnova.

I det nya publiceringslandskapet blir open access allt viktigare. Forskningsfinansiärer och stater sluter upp bakom principen att det är viktigt för demokratin att alla ska kunna få tillgång till forskning. Idag är den allra mesta forskning bakom betalväggar och alltså inte tillgänglig för alla de som via skattesedeln finansierat forskningen. OA är alltså viktigt men det är svårt att förändra publiceringssystemet eftersom det är uppbyggt av stora förlag som till stor del finansierar sin verksamhet via prenumerationsavgifter. Genom avtal som Springer Nature Fully Open Access bidrar lärosätena och forskningsfinansiärerna till ett publiceringssystem där fler får möjlighet att läsa forskningen samtidigt som inte de enskilda forskarna behöver betala för att publicera sig.

P.S. Har du submittat i en ren OA-tidskrift som inte är med i Springer Nature? Vi har fortfarande pengar kvar i vårt OA-stöd!

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

När man sitter som forskare på LiU med mycket god tillgång till vetenskapliga artiklar är det lätt att ta det för givet. I själva verket är det mycket forskning man kommer åt enbart om man har tillgång till prenumerationsbaserat material via ett universitetsbibliotek. Biblioteket lägger ner stora resurser på att ge sina användare elektronisk tillgång till vetenskapliga resurser.

Mycket forskning publiceras alltså i tidskrifter där det krävs en prenumeration. Forskning som skattebetalare har finansierat blir därför tillgänglig enbart för ett fåtal. Open access – att artiklar eller andra typer av publikationer blir tillgängliga gratis på nätet – är därför en angelägen fråga.

Men vad är då Open Access?
Det finns olika typer av open access. Ett lätt sätt att förstå vilka typer av open access det finns och skillnaden däremellan är att skilja på olika typer av tidskrifter: prenumerationstidskrifter och open accesstidskrifter.

De prenumerationsbaserade tidskrifterna finansieras oftast via forskningsbiblioteken. Vissa open accesstidskrifter finansierar sin utgivning via publiceringsavgifter, andra tar inte ut någon avgift för publicering. Publiceringsavgifterna kan vara mycket höga: en artikel av Solomon & Björk från 2012 nämner att en tidskrift i deras urval hade en publiceringsavgift på $3.900. Det engelska begreppet för publiceringsavgift är APC, eller Author Processing Charge.

Detta ger oss alltså fyra typer av tidskrifter och två typer av open access, som i figuren nedan.

Guld open access är att publicera open access i en openaccess-tidskrift. Hybrid open access är att betala en APC för att göra en artikel i en tidskrift open access. I det sistnämnda fallet har förlagen hittat en riktigt lukrativ affärsmodell: man lyckas få betalt två gånger för samma sak!

Tyvärr kallar förlagen ofta sitt hybridpubliceringsalternativ för GULD. Prata med ditt forskningsbibliotek innan du överväger detta alternativ!

Bilden nedan visar vad några stora förlag väljer att kalla sitt hybridpubliceringsalternativ.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB