Artikel, bok eller någonting annat? Så tolkar du en referenslista

För att veta hur man ska hitta en källa utifrån en källhänvisning behöver man ha en grundläggande förståelse för hur referenser till olika typer av källor utformas. Här får du en vägledning i vilka nyckeluppgifter som det gäller att hålla koll på.

Exemplet nedan är ett utdrag ur en referenslista som skulle kunna vara hämtad från exempelvis en kursbok. Efter referenslistan följer ett antal kommentarer som förklarar vilken information som låter dig identifiera publikationstypen. Avslutningsvis får du några tips på var du kan söka efter olika typer av publikationer.

Observera att litteraturlistan inte är konsekvent utformad utan att de olika referenserna är skriva enligt olika referensstilar. När man sammanställer en litteraturlista ska man alltid göra det konsekvent enligt en specifik referensstil. Syftet här är dock att peka på den nyckelinformation som låter dig identifiera typ av publikation, exempelvis artikel eller bok, oavsett vilken referensstil som används.

References

Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011). Creating smart-er cities: an overview, Journal of Urban Technology 18(2), 1-16.
Batty, M. (2013), “Big data, smart cities and city planning,” Dialogues in Human Geography 3(3), 274-279.
Levy, John. Contemporary Urban Planning. 8th ed. New York: Prentice Hall, 2008.
McGovern, J., Ambler, S. W., Stevens, M. E., Linn, J., Sharan, V., & Jo, E. K. (2003). A practical guide to enterprise architecture. Prentice Hall PTR.
Nelson, Arthur C. “Toward a New Metropolis: The Opportunity to Rebuild America.” Metropolitan Policy Program Discussion Paper Series. Washington D. C.: Brookings Institution, December 2004.
Pleeter, Saul. “Methodologies of Economic Impact Analysis: An Overview.” In Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, edited by Saul Pleeter, 7-31. Boston: Martinus Nijhoff, 1980.
Pogodzinski, J. M., and Tim Sass. “Measuring the Effects of Municipal Zoning Regulations: A Survey.” Urban Studies 28, no. 4 (1991): 597-621.
Tsolakis, N., & Anthopoulos, L. (2015). Eco-cities: An integrated system dynamics framework and a concise research taxonomy. Sustainable Cities and Society, 17, 1–14.

Hur identifierar man typ av publikation i referenslistan?

Artikel i tidskrift

Uppgifter som 18(2), 3(3) och 28, no. 4 i referenserna Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011), Batty, M. (2013) och Pogodzinski, J. M., and Tim Sass syftar på volym/årgång respektive nummer (issue), vilket avslöjar att det handlar om en artikel publicerad i en tidskrift.

Uppgiften 1-16 som avslutar referensen Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011) talar om på vilka sidor i det specifika tidskriftsnumret som artikeln kan hittas. Observera att artikelns titel alltid anges före tidskriftens. Enligt vissa referensstilar sätter man artikelns titel inom citattecken, vilket gäller i exemplet Batty, M. (2013).

Bok

Uppgifter som publiceringsort och förlag talar om att referensen syftar på en bok. I exemplet Levy, John är denna information New York respektive Prentice Hall. Uppgiften talar vidare om att det handlar om den 8:e upplagan (8th ed), som utkom år 2008.

Artikel/kapitel i bok

Referensen Pleeter, Saul är konsekvent med inledningen till en artikel (med titeln satt inom citattecken). Observera att referensen avslutas med utgivningsort och förlagsinformation, vilket talar om att artikeln har publicerats i en bok (en så kallad antologi med flera olika bidrag från olika författare, där en redaktör – i det här fallet har samma person som skrivit artikeln/kapitlet, Saul Pleeter – varit redaktör för antologin).

Andra publikationstyper

Det finns en rad olika publikationstyper utöver artiklar i tidskrifter och böcker, exempelvis konferensartiklar och rapporter. Om konferensartiklar publicerats har det ofta gjorts i så kallade ”proceedings” under konferensens namn. I litteraturlistan ovan är Nelson, Arthur C. ett exempel på en referens till en så kallad Discussion paper som finns publicerad i en serie med den typen av material.

Olika vetenskapliga publikationer, såsom artiklar och rapporter.

Så hittar du olika publikationstyper

Artiklar

För att hitta artiklar kan man använda databaser, såsom Scopus eller PubMed, eller bibliotekets söktjänst UniSearch. Om artikeln är fritt tillgänglig på nätet (”Open access”) går det förmodligen också att googla fram den i fulltext.

Böcker

För att hitta en bok och ta reda på var den finns behöver man i regel konsultera en bibliotekskatalog såsom Libris eller Linköpings universitetsbiblioteks söktjänst UniSearch.

För att kunna lokalisera en artikel som publicerats i en bok, exempelvis Pleeter, Saul ovan, behöver man i regel söka på bokens titel, Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, i bibliotekets katalog. Om man söker på artikelns/kapitlets titel är risken stor att man inte hittar den i en bibliotekskatalog.

Andra publikationstyper

Publikationstyper som konferensartiklar, rapporter och liknande material kan publiceras både i tryckt format och online. Använd databaser, söktjänster såsom UniSearch, bibliotekskataloger eller sök på nätet för att hitta dem. Här får man helt enkelt prova sig fram.

Länkar

Databaser tillgängliga via biblioteket
UniSearch (sök artiklar)
UniSearch (sök böcker)
Libris
Mer om vetenskapliga publikationer

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Föredrag om unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Ett föredrag om de fynd som gjordes äger rum i Studenthuset den 18 november.

”Icke till att innelåta i kyrkokistan”: unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor är titeln för föredraget, som hålls av Martin Kjellgren som arbetat med projektet Kyrkornas böcker. Martin Kjellgren är fil. dr i historia och specialist på bokligt kulturarv.

Tid: Torsdagen den 18 november 2021 klockan 15.0016.00

Plats: Lövverket (i anslutning till entréplanet) i Studenthuset på Campus Valla

Det kommer även att gå att följa föredraget online via Zoom. Anmäl dig via formuläret nedan om du önskar delta via Zoom:

https://liu-se.libwizard.com/f/anmalan-kyrkornas-bocker

Martin Kjellgren, föredragshållare
Martin Kjellgren, som håller föredraget om Kyrkornas böcker.

Databasen Kyrkornas böcker

En databas över de böcker som inventerades under projektet publicerades av LiU E-Press 2020:

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

Utställning lyfter två folkkära författare

Moa Martinson introducerade något nytt i svensk litteratur och är en av Sveriges mest lästa författare. Tage Danielssons filmer, böcker, musik och revyer roar och manar till eftertanke än idag. Nu lyfts de båda författarnas liv, verk och gärning i en utställning på Vallabiblioteket med anledning av LiU:s nya gästprofessursprogram i deras namn. Utställningen har tidigare visats på Campus Norrköpings bibliotek.

Möt Moa Martinson och Tage Danielsson på Vallabiblioteket i Studenthuset. Utställningen Moa och Tage – tid, tankar och tecken ger en bild av, och röster om, de båda författarnas liv, verk och gärning. Utställningen görs i samband med inrättandet och tillsättandet av Linköpings universitets två gästprofessurer i Moa Martinsons och Tage Danielssons namn, placerade vid Institutionen för kultur och samhälle.

-Vi hoppas att utställningen ska bli ett inspirerande utrymme både för den som är bekant med Moa Martinson och Tage Danielsson och för den som vill veta mer om dem, säger Niklas Carlsson, bibliotekarie och del av utställningsgruppen.

Foto: Per Arne Nyhlén resp. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

I utställningen finns möjlighet att slå sig ned i Moa Martinsons skrivarlya och bläddra i hennes eller Tage Danielssons böcker, läsa mer om deras verk eller ta del av forskares reflektioner över deras bidrag till svensk litteratur och underhållning.

I utställningen medverkar bland annat Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och expert på Moa Martinson, Hans Nilsson, professor i historia vid Linköpings universitet och engagerad i föreningen Tage Danielssons vänner, Susanna Alakoski, författare, socionom och gästprofessor i Moa Martinsons namn samt Per Holmberg, professor i svenska språket och gästprofessor i Tage Danielssons namn.

-Moa Martinson och Tage Danielsson är starka och goda symboler för de värden som professorsprogrammet är tänkt att värna: bildning, humanism och samhällsengagemang. Det hoppas vi att utställningen ska ge en glimt av och att den ska bli en plats för reflektion och inspiration, säger Josefina Syssner, prefekt, Institutionen för kultur och samhälle.

Utställningen är ett samarbete mellan Institutionen för kultur och samhälle, Universitetsbiblioteket och konstprojektet Lobby.

Tid: 14 mars till 30 april 2022. Utställningen är öppen under bibliotekets öppettider.

Plats: Vallabiblioteket, Studenthuset plan 3, Campus Valla

Utställningen är ett samarbete mellan Institutionen för kultur och samhälle, Universitetsbiblioteket och konstprojektet Lobby. Tack till Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Moa Martinsons litterära sällskap, sällskapet Tage Danielssons vänner, Ebba Witt-Brattström, Hans Nilsson, Susanna Alakoski, Per Holmberg, LiU-tryck och LiU-service.

Amanda Lindström, kommunikatör IKOS och Britt Omstedt, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Uggla eller vallhund? – intervju om biblioteket med Lina Roth, docent i etologi

I vår serie intervjuer med forskare talar vi denna gång med Lina Roth, vars forskningsområde gör henne till särskilt lämpad att svara på frågan vilket djur biblioteket liknar mest.

Hur skulle du presentera din forskning och vad du jobbar med?
– Jag heter Lina Roth och är docent i etologi. Mitt forskningsområde är främst interaktionen mellan hund/häst och människa, men även om hur deras långtidsstress påverkas av deras liv med oss. Jag är även sinnesbiolog i botten och båda ämnena undervisar jag i på såväl distanskurser som campuskurser vid LiU.

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?
–Att söka reda på vetenskapliga artiklar och e-resurser allmänt.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
–Tycker ni gör ett strålande arbete redan, möjligen om man fick drömma lite så skulle jag önska mig ett sorts öppet referenssystem som man då skulle kunde använda vid skrivande av artiklar utan att behöva samla på sig alla referenser på sin egen dator. Men det kanske redan finns?

Kan du tipsa om en bok eller resurs inom ditt ämne?
Dog Behaviour, evolution and cognition (Miklosi), men även Per Jensens lättlästa hundböcker som sammanfattar den nyaste forskningen på ett trevligt sätt.

Vad tycker du att varje student och anställd bör veta om biblioteket?
–Hur mycket som vi faktiskt har tillgång till om man ser till forskningsartiklar, men även vad gäller böcker.

Har biblioteket räddat dig någon gång?
–När man behövt få tag på en artikel som inte LiU har tillgång till – då finns ni där och kan ta fram den.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?
–Måste väl nästan vara Ugglan, eller förresten kanske en vallhund – som både är väldigt lyhörd och samarbetsvillig?

Intervjuare: Gabriella Nilsson

Läs mer om Lina Roths forskning:

Hundars långtidsstress kopplad till relationen med ägarna

Om referenshantering:

https://liu.se/biblioteket/guider-och-stod

Printed and digital resources are equally important! – interview with Assistant Professor Ahmet Börütecene

Photo: Nevin Dogan

Ahmet Börütecene is interaction designer and assistant professor at MDB (Media design and image reproduction) ITN at Campus Norrköping. We had a talk with him about library services and what the library can do to make life easier for students, PhD students and researchers.

Could you tell us a little about your background and your research topics and how you chose this path?

– My background is in three, seemingly very different fields. I have a bachelor’s in Communication design from Istanbul, a master’s in Cinema and multimedia production from Bologna and my PhD from Istanbul was in Interaction design. They may seem very disparate disciplines, but for me the two first have been important for the third. I am now involved in different research projects working on human – AI interaction, extended reality experiences and  citizen-driven smart cities.

How do you use the library? What services and resources are important to you in your work?

– My home library is of course the Campus Norrköping library, and I would say, before the pandemic for sure, that my use of digital and printed resources is 50/50. I use the databases, e-books, printed books, conference proceedings and journals.

Is there any of the library’s services you appreciate more than others?

– The possibility to make purchase suggestions has been very helpful and surprisingly quick. I have been able to get some important books that way.

What in the library services would you like to see improved? 

– It is very annoying that when using e-books, one’s notes made in the book disappears as you “return” it, but I can see this does not only depend on the library. Maybe you could put some pressure on the providers/publishers for standardization and more reader-friendly platforms.

You teach in the master’s programme in design. What do you think every student should know about the library?

– They should know that they can book a time with a librarian to get advice on suitable resources covering the topic they are working on.

From your own experience, what can the library do to ease the life of PhD students?

– Three things. Seminars on how to approach your literature review, showing examples of how searches through the library can be done. And seminars on knowledge management, it could be simply by using techniques based on pen and paper, about how to organize all your notes. Finally, introducing a reference management system, preferably Zotero as it is open source.

Can you give an example of a smart interactive solution for the library?

– A quick idea would be a sticker with a QR-code on your bookshelf at home and when you direct your phone at it you get  “book of the day tips” or you get shown new books within your chosen discipline.