Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor.Ett föredrag om de fynd som gjordes äger rum i Studenthuset den 18 november.
”Icke till att innelåta i kyrkokistan”: unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor är titeln för föredraget, som hålls av Martin Kjellgren som arbetat med projektet Kyrkornas böcker. Martin Kjellgren är fil. dr i historia och specialist på bokligt kulturarv.
Tid: Torsdagen den 18 november 2021 klockan 15.00–16.00
Plats: Lövverket (i anslutning till entréplanet) i Studenthuset på Campus Valla
Det kommer även att gå att följa föredraget online via Zoom. Anmäl dig via formuläret nedan om du önskar delta via Zoom:
Moa Martinson introducerade något nytt i svensk litteratur och är en av Sveriges mest lästa författare. Tage Danielssons filmer, böcker, musik och revyer roar och manar till eftertanke än idag. Nu lyfts de båda författarnas liv, verk och gärning i en utställning på Vallabiblioteket med anledning av LiU:s nya gästprofessursprogram i deras namn. Utställningen har tidigare visats på Campus Norrköpings bibliotek.
Möt Moa Martinson och Tage Danielsson på Vallabiblioteket i Studenthuset. Utställningen Moa och Tage – tid, tankar och tecken ger en bild av, och röster om, de båda författarnas liv, verk och gärning. Utställningen görs i samband med inrättandet och tillsättandet av Linköpings universitets två gästprofessurer i Moa Martinsons och Tage Danielssons namn, placerade vid Institutionen för kultur och samhälle.
-Vi hoppas att utställningen ska bli ett inspirerande utrymme både för den som är bekant med Moa Martinson och Tage Danielsson och för den som vill veta mer om dem, säger Niklas Carlsson, bibliotekarie och del av utställningsgruppen.
Foto: Per Arne Nyhlén resp. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
I utställningen finns möjlighet att slå sig ned i Moa Martinsons skrivarlya och bläddra i hennes eller Tage Danielssons böcker, läsa mer om deras verk eller ta del av forskares reflektioner över deras bidrag till svensk litteratur och underhållning.
I utställningen medverkar bland annat Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och expert på Moa Martinson, Hans Nilsson, professor i historia vid Linköpings universitet och engagerad i föreningen Tage Danielssons vänner, Susanna Alakoski, författare, socionom och gästprofessor i Moa Martinsons namn samt Per Holmberg, professor i svenska språket och gästprofessor i Tage Danielssons namn.
-Moa Martinson och Tage Danielsson är starka och goda symboler för de värden som professorsprogrammet är tänkt att värna: bildning, humanism och samhällsengagemang. Det hoppas vi att utställningen ska ge en glimt av och att den ska bli en plats för reflektion och inspiration, säger Josefina Syssner, prefekt, Institutionen för kultur och samhälle.
Utställningen är ett samarbete mellan Institutionen för kultur och samhälle, Universitetsbiblioteket och konstprojektet Lobby.
Tid: 14 mars till 30 april 2022. Utställningen är öppen under bibliotekets öppettider.
Utställningen är ett samarbete mellan Institutionen för kultur och samhälle, Universitetsbiblioteket och konstprojektet Lobby. Tack till Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Moa Martinsons litterära sällskap, sällskapet Tage Danielssons vänner, Ebba Witt-Brattström, Hans Nilsson, Susanna Alakoski, Per Holmberg, LiU-tryck och LiU-service.
As a new student at LiU, you are welcome to the Library. Here are some basic facts about the Library and its services.
Borrowing books and making reservations
Your student LiU card functions as your library card. The loan period for books is normally three weeks, but if there is a reservation on the book when you borrow it, the loan period is reduced to one week. The maximum limit of library books that you can have on your account is 50.
When making reservations on books online, log in with your LiU-ID (xxxxx123). Do not use your complete @student.liu.se email address when logging in to library services, only the first part with the first three letters in your first name, the two first letters in your last name and the three digit number (i. e. your LiU-ID).
When a book you have requested is available for pick-up, you will be notified via your student email. There is a dedicted shelf for reserved books close to the library enquiry desk. Pick up your reservation and borrow the book with your LiU card in the self-service station. You are also welcome to ask staff at the library enquiry desk if you need help.
Borrowing books and making reservations are free of charge.
Update your address info
An up-to-date address in Sweden is required to be able to borrow library books. If you are an international student, don’t forget to update your address info in the Student portal as soon as you have a place of residence in Sweden.
Textbook reference copies
The library has copies of the books on your required reading list, both as standard loan copies and as reference copies. If possible, we also acquire course literature as e-books. A textbook reference copy is a day-loan item and is marked with a red label that says “REFKURS.”
In the library search service UniSearch, you can search for books, scholarly articles, and many other types of publications. You can place reservations on books and access our collections of e-journals and e-books. Use the list of databases to find databases by subject.
To access library e-resources, you just need your student LiU-ID. Please note that you have to register for your course before your LiU-ID can be used to access library e-recources. Read more: Checklist for starting a course at LiU
At Liunet Student, you can find out more about how you can use the Library, about academic writing and referencing and searching and evaluating information. And much more.
Students with reading or writing difficulties due to dyslexia, impaired sight or mobility or other print impairment, may borrow course literature in alternative formats.
Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.
Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.
Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.
Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst
Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.
Foto: Thor Balkhed
Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs
Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.
Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.
Efter pandemin
Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.
Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.
Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.
I vår serie intervjuer med forskare talar vi denna gång med Lina Roth, vars forskningsområde gör henne till särskilt lämpad att svara på frågan vilket djur biblioteket liknar mest.
Hur skulle du presentera din forskning och vad du jobbar med?
– Jag heter Lina Roth och är docent i etologi. Mitt forskningsområde är främst interaktionen mellan hund/häst och människa, men även om hur deras långtidsstress påverkas av deras liv med oss. Jag är även sinnesbiolog i botten och båda ämnena undervisar jag i på såväl distanskurser som campuskurser vid LiU.
Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?
–Att söka reda på vetenskapliga artiklar och e-resurser allmänt.
Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
–Tycker ni gör ett strålande arbete redan, möjligen om man fick drömma lite så skulle jag önska mig ett sorts öppet referenssystem som man då skulle kunde använda vid skrivande av artiklar utan att behöva samla på sig alla referenser på sin egen dator. Men det kanske redan finns?
Kan du tipsa om en bok eller resurs inom ditt ämne?
–Dog Behaviour, evolution and cognition (Miklosi), men även Per Jensens lättlästa hundböcker som sammanfattar den nyaste forskningen på ett trevligt sätt.
Vad tycker du att varje student och anställd bör veta om biblioteket?
–Hur mycket som vi faktiskt har tillgång till om man ser till forskningsartiklar, men även vad gäller böcker.
Har biblioteket räddat dig någon gång?
–När man behövt få tag på en artikel som inte LiU har tillgång till – då finns ni där och kan ta fram den.
Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?
–Måste väl nästan vara Ugglan, eller förresten kanske en vallhund – som både är väldigt lyhörd och samarbetsvillig?
