Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.
Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)
– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.
Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)
– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.
Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)
– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.
Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.
För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.
Får du ofta frågor från studenter som inte kommer åt artiklar och böcker online även om du skickat en länk till dem?
Lägger du in e-böcker och e-artiklar i dina kurslitteraturlistor? Här kommer lite smarta tips för dig som är lärare.
För att skapa länkar till material som endast är tillgängligt för studenter och anställda vid LiU måste information (proxylänk) tillfogas länken för att den ska leda rätt. När proxylänken läggs till kommer studenten till en sida där möjligheten att logga in med sitt LiU-ID finns, för att bekräfta att man är student vid universitet och därmed har tillgång till det önskade materialet. Om man befinner sig på campusområdet och nätverket Eduroam behövs ingen inloggning för att komma åt e-resurserna.
Observera att detta inte gäller artiklar som är open access, då kan det i stället bli problem om man har tillfogat proxylänken. Det bästa är att alltid testa så den länk man anger i kurslitteraturlistan fungerar.
Ett annat mycket viktigt tips är att det alltid är bäst att be studenterna att söka artiklar och e-böcker i UniSearch eftersom länkarna där är korrekt inlagda. Se till att referenserna är korrekta så de hittar sin litteratur!
Har du frågor kontakta gärna oss gärna via e-post biblioteket@liu.se eller chatta med oss!
Under hösten 2019 var det premiär för LärarAkuten, en samtalsserie om lärarrollen för studenter på lärarprogrammet vid LiU. Studenterna fick vid varje tillfälle läsa några korta texter och sedan diskutera sina känslor och erfarenheter utifrån vad de läst.
– Det var ett bra sätt att få lufta sina tankar om läraryrket på ett sätt som vi oftast inte gör på utbildningen annars, säger Daniel Lund som var en av de studenter som deltog.
Samarbete i Studenthuset
LärarAkuten arrangeras av biblioteket i samarbete med Studenthälsan och omfattade tre tillfällen under november. En grupp om fyra lärarstudenter hade anmält sig och träffades i Studenthuset för samtal ledda av bibliotekarien Marie Wiberg och psykoterapeuten Sofi Arenius från Studenthälsan.
Även en representant från Lärarförbundet och VFU-ansvarig på lärarutbildningen vid Linköpings universitet deltog i planeringen av LärarAkuten.
– Projektet var ett bra sätt för oss på biblioteket att samarbeta med andra verksamheter i det nya Studenthuset på Valla, berättar Magdalena Öström, som var den som initierade LärarAkuten.
Med texten som utgångspunkt
Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019. Foto: Peter Igelström
Tanken är att samtalen ska ge studenterna igenkänningskänsla och att de ska veta att de inte är ensamma med sina tankar och känslor.
Vi är naturligtvis nyfikna på vad man diskuterade. Lärarstudenten Paulina Axelsson nämner några av de teman som kom upp i samband med LärarAkuten:
– Vi pratade bland annat om hur man kan ta sig an de första åren som ny lärare då man måste ha femtioelva bollar i luften samtidigt, hur man ska förhålla sig till elevers svårigheter och att se alla elever, hur man blir en bra ledare, hur man hanterar kontakten med föräldrar och blir respekterad i yrket.
Hon berättar vidare att varje text kunde ge upphov till högst olika tolkningar, men det var bara positivt eftersom det öppnade upp många olika tankar och perspektiv.
Biblioterapi
LärarAkuten har hämtat inspiration från konceptet biblioterapi, som under senare år har blivit stort i flera länder, till exempel Finland, Polen, USA och Storbritannien. Inom biblioterapi utgår man från litterära texter för samtal som ska främja hälsa och välbefinnande.
– Men i Sverige ligger vi ännu lite efter på detta område, berättar Marie Wiberg.
Själv förberedde hon sig på rollen som samtalsledare genom att gå en kurs om biblioterapi som gavs av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Inför varje tillfälle av LärarAkuten valde hon ut några korta texter – prosa eller dikter – som sedan låg till grund för diskussionerna. Som samtalsledare ska man ha en tillbakalutad roll, främja trygghet i gruppen och hela tiden ha deltagarna i fokus, framhåller Marie.
Magdalena Öström berättar om hur tanken på LärarAkuten väcktes:
– Jag hade hört talas om begreppet biblioterapi sedan tidigare, men stötte på det i några examensarbeten jag råkade få se. Jag hade också läst om att lärarstudenter ofta upplever många känslor i samband med den första praktiken. Det fick mig att tänka att vi skulle göra något för lärarstudenter på universitetet.
Magdalena understryker att LärarAkuten inte handlar om terapi i regelrätt mening:
– Vi ser det mer som att LärarAkuten har en stödjande än en terapeutisk funktion.
Den funktionen tycks ha uppskattats av de studenter som deltog. Reflektion och eftertanke utan examination framhålls som betydelsefullt av studenterna Daniel och Paulina. Paulina Axelsson menar också att det kan vara av stort värde att bolla tankar kring lärarrollen med personer som inte själva är lärare eller verksamma inom skolans värld.
Magdalena Öström och Marie Wiberg från biblioteket jobbar med LärarAkuten. Foto: Peter Karlsson
”Ensam är inte stark”
LärarAkuten kommer förmodligen att återkomma i någon form framöver. Något liknande kan också komma att erbjudas andra grupper än lärarstudenter, avslöjar Marie Wiberg och Magdalena Öström.
Vad tyckte då de deltagande studenterna att LärarAkuten har gett dem inför de fortsatta studierna och det kommande yrkeslivet?
– Just nu läser vi en kurs om skolutveckling och skolutvärdering där jag faktiskt plockat inspiration från en av texterna vi läste i LärarAkuten till ett projekt, berättar Daniel Lund.
Paulina Axelsson menar att LärarAkuten har varit betydelsefull därför att det alltid finns ett behov av att diskutera även det mest vardagliga och uppenbara:
– Det finns kanske inga givna svar, men det är ändå skönt att höra att man inte är ensam om sina tankar kring yrket. Jag tycker sådana här samtal också uppmuntrar en till att jobba kollegialt i sitt framtida yrkesliv. Ensam är inte stark, utan tvärtom. Och det är bra om man får med sig det redan från universitetet.
