Av tradition prenumererar forskningsbibliotek på akademiska tidskrifter. Dessa akademiska tidskrifter köps in i stora avtal som förhandlas fram i nationella konsortier. Förlagen har lite samma affärsidé härvidlag som kabel-TV-bolagen hade tidigare: vissa kanaler fick man på köpet vare sig man var intresserad av dem eller inte. Likadant är det med tidskrifter i de tidskriftspaket som forskningsbiblioteken köper in.
I Sverige förhandlas dessa avtal fram genom det så kallade Bibsam-konsortiet. I och med att många aktörer förhandlar gemensamt kan man få fram bättre avtal. Bibsam-konsortiet förhandlar fram ett fåtal riktigt stora avtal, som till exempel Taylor & Francis och Springer, och en mängd mindre avtal.
Den här modellen har nu många år på nacken, och håller på att anpassas till en publiceringsvärld där en (fortfarande liten, men allt större) del av forskningen publiceras open access, det vill säga att det inte behövs någon biblioteksprenumeration för att kunna läsa artiklarna.
Som vi beskrivit i ett tidigare inlägg (den spännande OA-världen) erbjuder många akademiska tidskrifter forskare att ”köpa loss” en artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir open access (hybrid i figuren nedan). Problemet med denna lösning är att förlaget får betalt dubbelt för dessa artiklar: dels betalar biblioteken för att prenumerera på tidskrifterna, dels betalar forskarna för att göra enskilda artiklar fritt tillgängliga för alla.
Som ett sätt att kompensera för att förlagen får dubbelt betalt för vissa artiklar förhandlar man idag fram avtal som inte bara är ”read” utan ”read and publish”. Då betalar avtalet en del av publiceringsavgiften på förhand så att det blir kostnadsfritt för forskaren att publicera sig hybrid.
De förlagsavtal som nu förhandlas fram berör alltså inte bara vilka tidskrifter du har tillgång till att läsa via biblioteket. Förlagsavtalen gör också det också ofta gratis att publicera en enskild artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir tillgänglig för alla, oavsett om man har tillgång till ett forskningsbibliotek eller inte.
De senaste åren har alltså Bibsam-avtalen gått från att vara read-avtal till att i allt högre utsträckning bli read and publish-avtal. En trolig utveckling, i takt med att alltfler tidskrifter är guld-open access, är att alltfler avtal blir “publish-avtal”. I dagsläget har vi ett stort sådant avtal, Springer, som vi är mycket glada över.
LiUB har flera sådana avtal (se tabellen ovan) , och det fina i kråksången är att du som regel inte behöver göra så mycket som forskare. Använder du din @liu.se, uppger LiU som affiliering och är försteförfattare/corresponding author får du din artikel open access (gratis!) på många förlag utan större ansträngning. Biblioteket gör det administrativa arbetet med att se till att forskaren är knuten till lärosätet.
Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019
