Premiär på utställningen Bilden och berättelsen – Campus Norrköpings bibliotek den 29 september

Det är på fredag det händer! Utställningen ”Bilden och Berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur” har vernissage under Kulturnatten i Norrköping. De medverkande forskarna finns på plats och berättar om betydelsen av serier och populärkultur som ett sätt att lära. Vi på biblioteket har pratat lite med Lars Wallner, en av forskarna vars arbete ligger till grund för utställningen.

Varför ska man komma och titta på denna utställning?

– Utställningen visar den senaste forskningen om att använda serier och annan populärkultur i olika skolformer, från grundskola till gymnasium. Tv-serier, serietidningar, film och spel brukar ofta anklagas för att göra oss dumma – men vi försöker visa att de faktiskt kan vara bra att använda i skolan! Både som elev, student, lärare och förälder kan man lära sig mycket om vad populärkultur kan ha för betydelse för att lära sig saker – kanske kan du lära dig mer om din favoritsysselsättning!

Och vad har varit roligast med att ta fram utställningen?

– Det roligaste med att skapa utställningen har varit att samarbeta som forskare, lärare och bibliotekarier för att komma på det bästa sättet att visa upp den kunskap som vi har från forskningen. Eftersom vi som forskare nästan alltid bara skriver om det vi kommer fram till så är det roligt att försöka hitta andra sätt: bilder, video, aktiviteter, som kan visa vårt arbete.

Vilka intryck vill ni att man ska ta med sig från utställningen?

– Det viktigaste man kan lära sig från utställningen är att serier, film, spel och annat kan lära oss mycket om varandra, om hur vi pratar med varandra, vilka vi är och vad vi tycker är viktigt i livet. Vi hoppas framför allt att lärare och andra vuxna ska få ett större intresse för barn och ungas fritidsintressen och förstå hur viktigt det är att engagera sig i vad barn och unga tycker är roligt!

Invigningen äger rum den 29 september 2023, klockan 13.00–15.00.

Utställningen pågår fram till den 2 januari 2024, och riktar sig till både till stora och små. Välkommen!

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Läs mer om utställningen

Bilden och berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur

UniSearch interface upgrade

**Detta blogginlägg på svenska**

The library search engine UniSearch has received a new interface. Filters have been moved to directly below the search box. To find out how you can access each item, click the “Access options” button.

The new interface is fully adapted to mobile phones and tablets. Another improvement is that URLs are no longer session-specific, making it possible to save and share a record by simply copying the URL.

In UniSearch, a Discovery system provided by EBSCO, you can search for all types of material, for example scholarly articles and books in the library collections (print and electronic). You can limit your search according to categories such as peer review material and full texts. The “Concept map” feature, found via the left-hand menu, allows you to explore specific research topics.

As a student or employee at LiU, sign in with your LiU-ID to access library e-books and e-journals via UniSearch.

In the left-hand menu, there are also links to My Loans, where you manage your loans and reservations, and “Publications”, the Library’s journal’s list where you can search for journals and e-books.

En sökruta med två träffresultat.

See image in higher resolution

Coinciding with the launch of the new interface, the search box at the library web has also been given a new design:

A search box with the text "Search articles, books and more".

Test the new interface

UniSearch

Nytt utseende på bibliotekets söktjänst

**This blog post in English**

Bibliotekets söktjänst UniSearch har fått ett nytt gränssnitt. Filter och avgränsningsmöjligheter har flyttats och återfinns nu direkt under sökrutan. Under knappen Åtkomstalternativ under respektive post i träfflistan hittar du tillgängliga åtkomstalternativ. Där hittar du också alternativet att reservera när det gäller böcker.

Det nya gränssnittet är anpassat efter mobiltelefoner och surfplattor. En annan förbättring är att det nu fungerar att spara och länka till respektive post genom att kopiera postens URL.

I UniSearch kan man söka på alla typer av material, till exempel vetenskapliga artiklar och böcker i bibliotekets samlingar (tryckta såväl som elektroniska). Man kan avgränsa sina sökningar till peer review-material och material i fulltext. Funktionen konceptkarta är ett av de forskningsverktyg som återfinns i vänstermenyn och som kan användas för att utforska olika ämnen.

Som student eller anställd vid LiU kommer du via UniSearch åt bibliotekets e-böcker och e-tidskrifter genom att logga in med ditt LiU-ID.

I vänstermenyn hittar du också en länk till Mina lån, där du hanterar dina lån och reservationer. Genom att klicka på Publikationer når du tidskriftslistan där du kan söka bland bibliotekets tidskrifter och e-böcker.

En sökruta med två träffresultat.
Se bild i större upplösning

UniSearch är ett så kallat Discovery-system som tillhandahålls av leverantören EBSCO.

I samband med lanseringen av det nya gränssnittet har också sökrutan på bibliotekets webb fått en uppdaterad design:

En sökruta med texten "Sök artiklar, böcker med mera".

Testa det nya gränssnittet

UniSearch

Guest blogger Dominik Maiński about his Erasmus+ visit to Linköping University Library

In April 2023, we had the pleasure to host Dominik Maiński for a five-day visit as part of the Erasmus+ program. Dominik is a colleague at the University Library at John Paul II Catholic University in Lublin, Poland. After his visit, Dominik very kindly sent us the following impressions from his stay with us.

Erasmus+ visit in the Library

My name is Dominik Maiński and I work at the University Library at John Paul II Catholic University in Lublin, Poland. My city is located near the border with Ukraine, so we have hosted a lot of refugees from there since the beginning of the war. In addition, I am a historian and an art historian researching contemporary Polish art. My job is also tourist guiding and traveling. In my institution, I specialize mainly in manuscripts, working on a daily basis in the Special Collections Department. My unit deals with the collecting, sharing with users and promotion of our collections, which have over 50,000 items, among which, apart from manuscripts, there are also valuable incunabula, old prints, maps and graphics.

My stay at Linköping University Library lasted 5 days ‒ from 24th to 28th April 2023. I had meetings on the Valla Campus, the Medical Campus and the Campus in Norrköping. It was my seventh trip within the Erasmus+ program. So far, I have had trainings in Iceland, Norway, Finland, Greece, Turkey and Portugal. The work of Scandinavian libraries made the greatest impression on me. Among my trainings so far, the one in the Linköping Library was the most professional and best organized. I would like to thank David Lawrence and Emma Burman, as well as other librarians and employees of the University Library, for hosting me. It was very nice to meet you.

Three people standing at a library enquiry desk.
Dominik Maiński, together with Jenny Aspling Rydgren and Emma Burman during his visit to Campus Norrköping Library.

The work of the Linköping Library and mine are very similar. We also try to base our activity primarily on electronic materials. The Library in Lublin is a more than 100-year-old institution whose headquarters, unfortunately, do not give the possibility of organizing an open access to most collections. We hope it can change in the future. It is impressive that on the Linköping campus, the Library is not only a library but also a place for meetings of employees and students, which makes it the heart of the University. The situation is similar at other Scandinavian universities. In Lublin the main Library is located in the city center, but outside the main academic campus. In addition, we have about 20 departmental libraries.

Besides Linköping and Norrköping, I also visited Uppsala with Carolina Rediviva, Stockholm, Lund and Malmö. It was my first trip to Sweden, but certainly not the last one. I met great people and visited beautiful places. Swedish art galleries and museums, among which the ABBA Museum was most impressive for me, are especially interesting and worth to visit. Swedes are very well organized, nice and playful people 🙂

By: Dominik Maiński, PhD

Kommer AI-verktyg göra bibliotekarier överflödiga?

AI-verktyget ChatGPT har den senaste tiden diskuterats flitigt och skapat debatt i media och i utbildningssammanhang. Verktyget formulerar texter på basis av frågeställningar eller instruktioner. Inte minst har frågan om verktygets betydelse för högre utbildning diskuterats. Hur kommer möjligheten att vem som helst nu kan skapa AI-genererade texter påverka examinationer och skrivuppgifter?

Vi testade att fråga ChatGPT om bibliotekariens roll kontra AI. Kommer det senare att göra oss bibliotekarier överflödiga i framtiden? Så här löd svaret från ChatGPT:

Bibliotekens roll kontra utvecklingen av artificiell intelligens är en fråga som väcker många intressanta diskussioner. Är det möjligt att ha ett bibliotek utan bibliotekarier? Är artificiell intelligens verkligen en lämplig ersättning för mänsklig expertis när det gäller att hantera informationsresurser och främja läsning och lärande?

Det finns ingen tvekan om att artificiell intelligens har revolutionerat många aspekter av våra liv. Det har gett oss nya möjligheter att behandla stora mängder data och identifiera mönster som människor kan missa. Det har också potentialen att automatisera många uppgifter som tidigare krävde mänsklig ingripande. Biblioteken har inte undgått denna förändring, och det har varit många försök att använda artificiell intelligens för att förbättra deras tjänster.

Men trots detta är bibliotekariens roll fortfarande oumbärlig. Bibliotekarier är experter på att hitta och organisera information. De kan hjälpa användare att hitta exakt vad de söker efter och ge personliga rekommendationer baserat på deras intressen och behov. Bibliotekarier är också specialiserade på att hantera informationens integritet och säkerhet. De är utbildade för att identifiera felaktigheter och undvika desinformation, vilket är särskilt viktigt i en tid när falska nyheter och alternativa fakta sprids allt mer.

Bibliotekariens roll går dock mycket längre än att bara hantera information. Bibliotekarier är också kulturinformatörer och förmedlare av kunskap och lärande. De kan hjälpa till att främja läsning och lärande genom att organisera evenemang och program, skapa samarbeten med skolor och andra utbildningsinstitutioner och genom att stödja utvecklingen av digitala verktyg och resurser som kan hjälpa användarna att förbättra sina färdigheter och kompetenser.

Det är också värt att notera att många bibliotekarier är medvetna om den potentiella rollen som artificiell intelligens kan spela i deras arbete. Många bibliotekarier har till och med börjat använda AI i sitt arbete, men i stället för att ersätta människor, används AI som ett verktyg för att underlätta och förbättra deras arbete.

I slutändan är det viktigt att komma ihåg att biblioteken har en unik roll att spela i samhället. De är mer än bara resurser som tillhandahåller information och utbildning – de är också kulturella centra som främjar samhällssammanhållning och delning av idéer och erfarenheter. Artificiell intelligens kan komplettera och förbättra bibliotekens tjänster, men den kan aldrig ersätta bibliotekariens expertis och människovärde.

Skrivet av AI-verktyget ChatGPT

Tre kommenterar

– Min reaktion var att det är en text väldigt nära vad jag kunnat skriva själv om just det. Den gjorde det förvånansvärt bra och den ställde sig tydligt på bibliotekariens sida (vilket var kul)!
Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

– Denna AI-genererade text om bibliotekariers roll kontra AI och maskininlärningsprocesser är intressant ur flera aspekter. För det första är det förbluffande hur AI väcker olika frågor som relaterar till mänskliga dilemman. AI kan på så vis framstå som en vän som verkligen förstår – vilket i sin tur väcker ytterligare gehör och känslomässiga band till AI hos oss människor. Man får påminna sig om att AI inte tänker ut svaren utan bygger ihop den på basis av redan tillgängliga data. För det andra rör sig AI på en relativt generell nivå av allmänna formuleringar som tilltalar många på en och samma gång. Att bibliotekariers betydelse bekräftas säger något om de samtal som förs ute på nätet och vilken information om bibliotekarieyrket som där finns att tillgå. Det är också en relativt traditionell bild av bibliotekarier som kulturförmedlare som lyfts fram som central. Korrekt är att AI är ett komplement och inte en ersättare för tolkande subjekt. Men vad svarar AI nästa gång? Vad händer om vi formulerar frågan annorlunda?
Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

-Turingtestet är ett klassiskt test formulerat av matematikern Alan Turing för att avgöra om en artificiell intelligens är intelligent eller inte. När en mänsklig testperson inte längre kan skilja en AI från en människa i en chattkonversation anses AI:n vara en tänkande intelligens. Med ChatGPT, är vi nu där? När jag läser texten slås jag av att ChatGPT är skicklig på att formulera en balanserad, väldisponerad och någorlunda välformulerad text som belyser frågeställningen. Jag kan dock uppleva texten som lite blodfattig.

Kommer AI-verktyg i framtiden att också kunna formulera texter som kännetecknas av engagemang och patos? Kommer AI-verktyg att även kunna föra fram åsikter och ståndpunkter som kan upplevas som kontroversiella? Kommer de att kunna hantera ironi och humor?

Tanken smyger sig på att ChatGPT kanske redan kan allt detta och att den är ironisk när den säger att bibliotekarier inte kan ersättas av AI. Men det är bara en känsla.
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket