The library now offers self-service opening hours, Meröppet in Swedish, to LiU students and faculty/staff. This means the libraries at Campus Norrköping and Campus US will be open to LiU students and faculty/staff outside of ordinary openings hours even when the library is un-staffed. Special arrangements for access apply on the Medical library, see under rules below.
To enter the library, visitors must swipe their LiU card and use their pin code at the reader just outside the library entrance. This service applies only to members of the LiU community, the entry is individual, no unauthorized persons should be let in. Campus security guards will do regular rounds and check ID:s. Special arrangements for access apply on the Medical library, see under rules below.
Of course, all regular library rules apply during self-service hours, with some additions:
Visitors use their own LiU-card to enter.
You may not let anyone else in.
Use the machines to check out and return books.
The zoning for noise levels must be observed, as well as the general library rules, which are displayed by the check-out machine.
Printing, scanning, and copying service is available.
Digimaker and the terrace cannot not be used.
Group study rooms are free to use but cannot be booked.
To get entry to the Medical Library during self-service hours you must be a student at the Faculty of Medicine and Health Sciences, Campus US or registered for a course given there. As employee you must have your work place at Campus US.
What if there is a problem?
When the check-out machine is out of order or loan is denied, books must not be taken out of the library. Leave the book in the library and contact the staff during regular opening hours.
When the book return machine is out of order, books shall be returned in the book drop outside the library.
Security and safety
Campus security guards can be reached on tel: 013 – 28 58 88
In an emergency like fire, accident or threat contact 112
Written by Britt Omstedt, Librarian, Campus Norrköping library
Nu inför universitetsbiblioteket Meröppet på Campus Norrköpings bibliotek och Medicinskabiblioteket. Meröppet som begrepp har funnits ett tag inom biblioteksvärlden, främst på folkbibliotek, och innebär att biblioteket är tillgängligt utanför ordinarie, bemannade öppettider.
För att kunna utnyttja universitetsbibliotekets meröppettider ska du vara LiU-student eller LiU-anställd med giltigt LiU-ID.
På Medicinska biblioteket gäller särskilda villkor för insläpp, se under regler nedan.
För att komma in i lokalerna drar du ditt LiU-kort och slår din pinkod i kortläsaren vid entrén. Inga obehöriga ska få tillgång, det är inte tillåtet att släppa in någon annan utan insläppet är helt individuellt.
Väktare kommer att gå ronder i biblioteket och kontrollera ID.
Ordinarie ordnings- och trivselregler gäller förstås även under meröppettiderna med några tillägg.
Tillgången är individuell. Det är inte tillåtet att låta någon annan gå in med ens kort. Var och en drar sitt kort i läsaren.
Böcker lånas och lämnas i maskinerna.
Ljudnivåerna i bibliotekets olika zoner ska respekteras.
Utskrifter, kopiering och skanning fungerar som vanligt.
Grupprum kan användas men är inte bokningsbara.
Mer exakt vad som gäller på respektive bibliotek kommer att anslås där.
För tillgång till Medicinska biblioteket under Meröppet måste du vara student vid MedFak, Campus US eller vara registrerad på en kurs som går där. Som LiU-anställd gäller att du ska ha din arbetsplats helt eller delvis vid Campus US.
Vid problem
Om det uppstår problem med utlåningsmaskinen eller om utlån nekas kan boken inte tas med ut ur biblioteket utan måste lämnas kvar tills personal finns på plats. Vid problem med återlämningsmaskinen ska böcker lämnas tillbaka i bokinkastet utanför bibliotekets entré.
Säkerhet och akuta situationer
Campusväktare nås på tel: 013 – 28 58 88
Vid akuta händelser som brand, olycksfall, hot ring 112
Äldre läroböcker kan vara av intresse för såväl forskning som undervisning då de ger en bild av vad som lärts ut i svenska skolor under olika perioder. Som en del av Vallabibliotekets läromedelssamling finns en särskild avdelning med äldre läroböcker inom olika skolämnen, däribland historia. Hur samlingen kommit till och hur den här typen av material används i forskning och undervisning berättar här bibliotekarie Lena Hansen Trakell och biträdande professor David Ludvigsson.
Du befinner dig i Studenthuset på Campus Valla. Om du går ner till plan 1, husets källarplan, kommer du till Vallabibliotekets bokmagasin. Väl i bokmagasinet följer du raden med vevförsedda hyllor och tar till vänster. På höger sida hittar du bibliotekets läromedelssamling.
På några av hyllorna här återfinns äldre läroböcker inom olika skolämnen, bland annat en särskild sektion med närmare 200 böcker med koppling till historieämnet. De äldsta exemplaren är från mitten av 1800-talet och de yngsta från 1980-talet. Sammantaget finns här läroböcker som använts i skolundervisning under flera generationer.
Läromedelssamlingen på Vallabiblioteket. Foto: Peter Igelström
Från Östgötagatan till Valla
Bibliotekarie Lena Hansen Trakell, som ansvarar för Vallabibliotekets läromedelssamling, berättar att en del av dessa böcker har sitt ursprung på Lärarhögskolan, med rötter i det lärarseminarium som etablerades i Linköping 1843. År 2000 flyttade lärarutbildningarna från Östgötagatan till Valla och läromedelssamlingen hamnade på dåvarande Humanistiska biblioteket i D-huset.
Genom åren har samlingen med äldre läromedel utökats då och då genom gåvor och donationer:
–Normalt sett tar vi inte emot så många gåvor men visst har det hänt att exempelvis privatpersoner som arbetat som lärare har skänkt böcker till biblioteket, däribland äldre läroböcker.
Läromedelssamlingen som helhet används mycket, förklarar Lena Hansen Trakell. Framför allt lånas de titlar som används i skolundervisningen idag och som bland annat studeras av studenter som läser till lärare.
–Men det finns också ett intresse för de äldre läromedlen, framför allt inom historia. Historia är ju ett ämne som många tycker är intressant och det återspeglas i användningen. Det är roligt att studenter visar intresse för samlingen och exempelvis skriver uppsatser där de använder äldre läroböcker som källor.
En av läromedelssamlingens äldre böcker som härstammar från lärarseminariet i Linköping. Foto: Peter Igelström
Äldre läromedel i forskning och undervisning
Hur används då äldre läroböcker i historia i forsknings- och undervisningssammanhang? Vi frågade David Ludvigsson, som är biträdande professor i historia vid LiU:
Vilket intresse har äldre läromedel för forskning och undervisning? –Historieläromedel kan vara intressanta att studera både för utbildningshistoriker och för historiedidaktiskt intresserade forskare, förklarar David Ludvigsson.
Och för en student som läser till historielärare kan studiet av äldre historieläromedel bidra till en mer reflekterad och kritisk förståelse av vad läromedel kan göra med det förflutna, tillägger han.
Hur kan läromedel berätta om undervisningen i historieämnet i förfluten tid?
–Naturligtvis måste vi komma ihåg att läromedel inte är detsamma som undervisningen – även om ett läromedel ser ut på ett visst sätt kan vi inte dra säkra slutsatser om vad som behandlades i själva undervisningen. Men mycket tyder på att förlagsproducerade läroböcker som har producerats för att användas i undervisning faktiskt har spelat och fortfarande ofta spelar en stor roll i historieundervisningen.
Förlagsproducerade läroböcker kan ses som en uttolkning av läroplanen, menar David Ludvigsson.
David Ludvigsson
Hur kan man då se att läroplanen återspeglas i läromedlen? Hur gör man som historiker för att utforska det? –När det gäller läroböcker i historia som getts ut i många upplagor och använts i undervisningssammanhang under lång tid kan man undersöka hur innehållet förändras över tid, och i vilken mån läroboken har förändrats i anslutning till att läroplanen har förändrats, förklarar David Ludvigsson.
Detta kan vara ett sätt för forskare att få perspektiv på hur läroplanen har omsatts i praktiken även om själva undervisningen inte längre är möjlig att undersöka.
Han berättar också att under många år skedde en statlig förhandsgranskning av läromedel innan de släpptes fram på marknaden.
–Man kan alltså kombinera studier av enskilda läromedel med studier av hur läroboken kommenterades av samtida granskare.
Vad kan läroböcker i historia säga om hur historiesynen har förändrats över tid?
–Över tid har det skiftat både vilken kunskap vi har om det förflutna och vilken kunskap som uppfattats som viktig att lyfta fram. Historieläroböcker är ett bra material att undersöka om vi vill förstå vilka berättelser och vilka perspektiv som har dominerat i olika tider.
Kan du ge exempel på vilken typ av frågor som undersöks av forskare som använder historiska läroböcker som källmaterial?
–Tidigare forskare har analyserat historieläroböcker bland annat utifrån begrepp som nation, genus, berättelse och historiemedvetande. Men det finns fortfarande mycket att ta reda på. Som student vore det möjligt att undersöka vilket perspektiv som anläggs eller vad som tillskrivs historisk betydelse, till exempel vilka människor, institutioner eller länder som skrivs fram som viktiga aktörer i det förflutna. På vilket sätt skildras europeiska respektive utomeuropeiska aktörer, fabriksägare respektive arbetare, kungar och undersåtar, kvinnor och män?
–En annan bra ingång är att många läroböcker innehåller diskussionsfrågor. Vilka aspekter av det förflutna vill författaren att eleverna ska diskutera? Vad säger det om historiesynen?
Transformativa avtal kallar vi ofta avtal med tidskriftsförlag som ger både läsrättigheter och publiceringsrättigheter. Detta innebär att LiUs forskare både kan läsa vetenskapliga artiklar och publicera sig öppet tillgängligt i de tidskrifter som avtalet omfattar. Tanken är att avtalen ska underlätta öppen publicering och att driva på utvecklingen mot att fler tidskrifter går över till att bli open access.
Linköpings universitet har avtal med en publiceringskomponent med 21 förlag. Avtalen täcker hela eller delar av publiceringskostnaden. Avtalen gäller för ett urval av respektive förlags tidskrifter, och det är inte alltid samma tidskrifter som ingår i läs- och publiceringsdelarna av ett avtal. Undersök tidskriften innan du submittar så att du vet om öppen publicering täcks av bibliotekets transformativa avtal genom att gå in på SciFree. Om tidskriften är en del av ett avtal kan man också se om det för den tidskriften är hela eller delar av kostnaden som täcks av avtalet. Har du några frågor kan du kontakta oss på biblioteket@liu.se.
Många forskare publicerar sig inom ramen för avtalen. Exempelvis publicerade forskare vid LiU 104 artiklar med öppen tillgång inom ramen för Taylor & Francis 2020. Mer data finns för ett urval av avtalen i diagrammet nedan.
Skrivet av: Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, avdelningen för medieförsörjning
För att veta hur man ska hitta en källa utifrån en källhänvisning behöver man ha en grundläggande förståelse för hur referenser till olika typer av källor utformas. Här får du en vägledning i vilka nyckeluppgifter som det gäller att hålla koll på.
Exemplet nedan är ett utdrag ur en referenslista som skulle kunna vara hämtad från exempelvis en kursbok. Efter referenslistan följer ett antal kommentarer som förklarar vilken information som låter dig identifiera publikationstypen. Avslutningsvis får du några tips på var du kan söka efter olika typer av publikationer.
Observera att litteraturlistan inte är konsekvent utformad utan att de olika referenserna är skriva enligt olika referensstilar. När man sammanställer en litteraturlista ska man alltid göra det konsekvent enligt en specifik referensstil. Syftet här är dock att peka på den nyckelinformation som låter dig identifiera typ av publikation, exempelvis artikel eller bok, oavsett vilken referensstil som används.
References
Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011). Creating smart-er cities: an overview, Journal of Urban Technology 18(2), 1-16.
Batty, M. (2013), “Big data, smart cities and city planning,” Dialogues in Human Geography 3(3), 274-279.
Levy, John. Contemporary Urban Planning. 8th ed. New York: Prentice Hall, 2008.
McGovern, J., Ambler, S. W., Stevens, M. E., Linn, J., Sharan, V., & Jo, E. K. (2003). A practical guide to enterprise architecture. Prentice Hall PTR.
Nelson, Arthur C. “Toward a New Metropolis: The Opportunity to Rebuild America.” Metropolitan Policy Program Discussion Paper Series. Washington D. C.: Brookings Institution, December 2004.
Pleeter, Saul. “Methodologies of Economic Impact Analysis: An Overview.” In Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, edited by Saul Pleeter, 7-31. Boston: Martinus Nijhoff, 1980.
Pogodzinski, J. M., and Tim Sass. “Measuring the Effects of Municipal Zoning Regulations: A Survey.” Urban Studies 28, no. 4 (1991): 597-621.
Tsolakis, N., & Anthopoulos, L. (2015). Eco-cities: An integrated system dynamics framework and a concise research taxonomy. Sustainable Cities and Society, 17, 1–14.
Hur identifierar man typ av publikation i referenslistan?
Artikel i tidskrift
Uppgifter som 18(2), 3(3) och 28, no. 4 i referenserna Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011), Batty, M. (2013) och Pogodzinski, J. M., and Tim Sass syftar på volym/årgång respektive nummer (issue), vilket avslöjar att det handlar om en artikel publicerad i en tidskrift.
Uppgiften 1-16 som avslutar referensen Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011) talar om på vilka sidor i det specifika tidskriftsnumret som artikeln kan hittas. Observera att artikelns titel alltid anges före tidskriftens. Enligt vissa referensstilar sätter man artikelns titel inom citattecken, vilket gäller i exemplet Batty, M. (2013).
Bok
Uppgifter som publiceringsort och förlag talar om att referensen syftar på en bok. I exemplet Levy, John är denna information New York respektive Prentice Hall. Uppgiften talar vidare om att det handlar om den 8:e upplagan (8th ed), som utkom år 2008.
Artikel/kapitel i bok
Referensen Pleeter, Saul är konsekvent med inledningen till en artikel (med titeln satt inom citattecken). Observera att referensen avslutas med utgivningsort och förlagsinformation, vilket talar om att artikeln har publicerats i en bok (en så kallad antologi med flera olika bidrag från olika författare, där en redaktör – i det här fallet har samma person som skrivit artikeln/kapitlet, Saul Pleeter – varit redaktör för antologin).
Andra publikationstyper
Det finns en rad olika publikationstyper utöver artiklar i tidskrifter och böcker, exempelvis konferensartiklar och rapporter. Om konferensartiklar publicerats har det ofta gjorts i så kallade ”proceedings” under konferensens namn. I litteraturlistan ovan är Nelson, Arthur C. ett exempel på en referens till en så kallad Discussion paper som finns publicerad i en serie med den typen av material.
Så hittar du olika publikationstyper
Artiklar
För att hitta artiklar kan man använda databaser, såsom Scopus eller PubMed, eller bibliotekets söktjänst UniSearch. Om artikeln är fritt tillgänglig på nätet (”Open access”) går det förmodligen också att googla fram den i fulltext.
Böcker
För att hitta en bok och ta reda på var den finns behöver man i regel konsultera en bibliotekskatalog såsom Libris eller Linköpings universitetsbiblioteks söktjänst UniSearch.
För att kunna lokalisera en artikel som publicerats i en bok, exempelvis Pleeter, Saul ovan, behöver man i regel söka på bokens titel, Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, i bibliotekets katalog. Om man söker på artikelns/kapitlets titel är risken stor att man inte hittar den i en bibliotekskatalog.
Andra publikationstyper
Publikationstyper som konferensartiklar, rapporter och liknande material kan publiceras både i tryckt format och online. Använd databaser, söktjänster såsom UniSearch, bibliotekskataloger eller sök på nätet för att hitta dem. Här får man helt enkelt prova sig fram.
