Har du en läsnedsättning?

**This blog post in English**

På Linköpings universitetsbibliotek finns stöd att få, främst i form av tillgång till talböcker. I denna intervju med Åsa Falkerby och Solveig Lundin, två av bibliotekarierna som arbetar med dessa frågor, diskuteras den ökande efterfrågan på talböcker och vilka förutsättningar som gäller för studenter för att få ett talbokskonto.

I intervjun påpekades att läsnedsättning är ett brett begrepp som många kan känna igen sig i. Det har också gjort att efterfrågan på talböcker har ökat, då många studenter menar att de har lätt för att tappa fokus och koncentration vid läsning av längre texter.

Enligt Åsa och Solveig är det många studenter som upplever att de är ovana att läsa längre texter. Under intervjun diskuterades om det finns något samband mellan läsovana och en allt större betoning på material i form av ljud och rörlig bild i skolans värld. På universitetsnivå ställs däremot krav på att läsa mer avancerade texter, vilket blir ett stort steg för många nya studenter. Men för att få ett talbokskonto på Legimus krävs att man har läs- och skrivsvårigheter som inte enbart beror på läsovana.

Vad krävs för att få tillgång till talböcker?

Den typ av läshinder som krävs för ett talbokskonto är exempelvis dyslexi och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt synskada. (se Vem kan skaffa konto). Om detta stämmer in på dig, tveka inte att ta reda på vilken hjälp som finns att få. Vad som kan vara bra att tänka på för dig som har en läsnedsättning är också att vara ute i god tid, säger Åsa och Solveig. Ta reda på vad du ska ha för kurslitteratur och vilka verktyg som finns till hands för att underlätta dina studier.

Kontakta oss

Kontakta oss, gärna via mejl, för att prata med en av våra bibliotekarier som jobbar med läshinder. Förklara gärna och var tydlig med vad du har för läshinder, för att vi lättare ska kunna bedöma dina behov. Du kommer att få träffa oss för mer information om hur Legimus fungerar. Biblioteket tipsar även gärna om TorTalk, som är ett uppläsningsprogram som är enkelt och praktiskt för att få exempelvis vetenskapliga artiklar upplästa på sin dator.

E-post

biblioteket@liu.se

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

GDR Culture Centre catalogue upgrade

**Detta blogginlägg på svenska**

The GDR collection catalogue at Linköping University Library has been given an overhaul. Info and help texts have been updated. The interface, available in a Swedish version and in English, has been given a new look. The catalogue has also been provided with a new order feature.

A card from the GDR catalogue
An example of a catalogue card with the order feature in the top right corner.

The GDR collection originates from the GDR Culture Centre (DDR-Kulturzentrum) in Stockholm, which was the German Democratic Republic’s official culture institute in Sweden, established in 1967. The institute was closed after the reunification between West and East Germany in 1990. Its collection of books and journals was acquired by Linköping University Library and is today kept in closed stacks at Valla Library in Linköping. Via a digitized card catalogue, available online, it is possible to search and order books included in the collection.

The GDR collection comprises books in German in a wide range of subjects. The fiction section holds many twentieth century classics, but also older fiction. Most of them are by German-language authors, but there are also translations from other languages into German. As a whole, the collection mirrors culture and society in the former German Democratic Republic. Subjects such as history, comparative literature and art history are especially well represented.

The catalogue available online is a scanned replica of the original card catalogue that was used by the GDR Culture Centre. Its book collection was classified according to Klassifikation für Staatliche Allgemeinbibliotheken und Gewerkschaftsbibliotheken (KAB), a classification system in use in East Germany from 1978. In a similar way to many other classification systems, such as the Dewey Decimal Classification System, the KAB System orders books by subject. As with all classification systems, the historical context is discernible in its structure. For example, the first subject category (A), and presumably the most important subject in the GDR, was Marxism-Leninism. In comparison, the Dewey Decimal System assigns Marxism-Leninism a much lower priority (the equivalent DDC code is 335.43).

The catalogue is a fascinating relic from yesterdays libraries and the GDR itself. By browsing it, you can find out which of your favourite authors that were published in the GDR, or which hobbies the culture centre had books on. You can find guide books to a country that no longer exists. If you are a fan of the iconic East German car Trabant, you can find books on that subject as well.

Search the catalogue

By: Peter Igelström, librarian, Valla Library

DDR-samlingens katalog i ny version

**This blog post in English**

Katalogen över bibliotekets DDR-samling har fått en ansiktslyftning. Hjälp- och informationstexterna har uppdaterats och gränssnittet har fått ett nytt utseende. Det har också tillkommit en beställningsfunktion som gör det enkelt att via varje katalogkort lägga en beställning på respektive bok.

Katalogkort till bok i DDR-samlingen
Exempel på katalogkort ur DDR-samlingens katalog med beställningsfunktionen uppe till höger.

DDR-samlingen består av böcker och tidskrifter från det forna DDR-Kulturcentrum i Stockholm, som var Östtysklands officiella kulturinstitut i Sverige. Kulturcentret inrättades 1967 och upphörde i samband med den tyska återföreningen 1990. Vid nedläggningen köpte Linköpings universitetsbibliotek DDR-Kulturcentrums boksamling. Samlingen förvaras i dag i ett slutet magasin på Vallabiblioteket, men det går alltså att söka och beställa fram böckerna via den inskannade katalogen.

Samlingen innehåller både fackböcker och skönlitteratur på tyska. Bland skönlitteraturen återfinns många välkända klassiker, både från 1900-talet och andra tidsperioder. Åtskilliga tyskspråkiga författare finns representerade, men också författare som översatts från andra språk. Samlingen utgör i mångt och mycket en spegel av det östtyska samhället och innehåller i synnerhet många böcker inom historia, litteraturvetenskap och konstvetenskap.

Den katalog som finns tillgänglig på webben är en inskannad version av den kortkatalog som DDR-Kulturcentrum förde över sitt bestånd. Böckerna klassificerades enligt ett östtyskt system, Klassifikation für Staatliche Allgemeinbibliotheken und Gewerkschaftsbibliotheken (KAB), vars ämnesstruktur påminner om andra klassifikationssystem såsom det svenska SAB-systemet och det amerikanska Deweysystemet. Men varje klassifikationssystem speglar förstås sin kontext och historia. Som exempel kan nämnas att i det östtyska KAB-systemet utgörs den första kategorin (A) av ”Marxism-Leninism”; i SAB-systemet och Deweysystemet kommer motsvarande ämne betydligt längre ner i hierarkin, under Ocgde respektive 335.43.

Så om du exempelvis är nyfiken på vilka svenska författare som fanns utgivna i DDR, vill hitta guideböcker över ett land som inte längre finns eller litteratur om den kultförklarade bilen Trabant kan du använda dig av den nu uppgraderade katalogen.

Sök i DDR-samlingens kortkatalog

Läs mer om DDR-samlingen och DDR-Kulturcentrum:

DDR-Kulturcentrum och dess bibliotek

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

En presentation av Byggmästare John Mattsons bibliotek – på Lidingö

**This blog post is also available in English**

Va sa du? Byggmästare John Mattsons bibliotek? På Lidingö?
Javisst, i Stockholm, eller för att vara exakt på Lidingö, finns LiU:s minsta campus och självklart finns här också ett bibliotek.

På Campus Lidingö huserar Malmstens Linköpings universitet (en avdelning inom IEI) som ger tre kandidatutbildningar: Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering. Utbildningarna har sitt ursprung hos formgivaren Carl Malmsten som 1930 startade den skola som idag är Malmstens. Mycket har hunnit hända genom åren, utbildningar har både kommit och gått.

Byggnader vid Malmstens Linköpings universitet
Malmstens Linköpings universitet på Lidingö. Foto: Maria Leijonhielm

Carl Malmsten är mest känd för möbler som pinnstolen Lilla Åland och fåtöljerna Samsas och Farmor. Det är kanske inte lika känt att Carl Malmsten också hade ett stort intresse för pedagogik. Säkert sammanhänger det med hans egna erfarenheter av skolgången som nog bitvis var lite kämpig. Den pedagogik som praktiseras på Malmstens har fortfarande beröringspunkter med Carl Malmstens kända devis ”hand och tanke i skapande samverkan”.

Hösten 2000 tog Linköpings universitet över som huvudman för utbildningarna och sedan dess är det möjligt att studera hantverk och design i en akademisk miljö och få en kandidatexamen, vilken ger behörighet att studera vidare på masternivå. På Malmstens går inte det praktiska och akademiska sida vid sida utan dansar snarare tillsammans. Att lära genom att göra och att hela tiden reflektera kring sitt görande utmärker i hög grad utbildningarna.

Men biblioteket då? Jo, när Malmstens växte ur sina lokaler på Söder öppnades en möjlighet att flytta till lokaler helt anpassade efter verksamhetens behov och önskemål genom fastighetsbolagets John Mattsons Fastighets försorg. I samband med det instiftades Byggmästare John Mattsons minnesstiftelse som har bidragit med en stor donation till biblioteket. Stiftelsen delfinansierar även en professur och delar ut stipendier till studenter som gjort särskilt excellenta examensarbeten. Stipendierna delas ut vid Malmstens examenhögtid som brukar äga rum på Carl Malmstens födelsedag den 7 december.

Ett runt bord omgivet av stolar och bokhyllor
Interiör från Byggmästare John Mattsons bibliotek. Foto: Maria Leijonhielm

Byggmästare John Mattsons bibliotek rymmer litteratur om design, hantverkstekniker, material som trä och textil och en uppsjö litteratur om hantverkare, designers och konstnärer. Dessutom finns här en rad svenska och internationella tidskrifter inom området.

I biblioteket finns också Åke Livstedts samling. Materialet i samlingen är donerat av Åke Livstedt som var konst- och kulturhistoriker med stort intresse för 1900-talets formgivning och inte minst de stora utställningarna Hemutställningen på Liljevalchs 1917, Stockholmsutställningen 1930 och H55 i Helsingborg. Samlingen innehåller både tryckt material som är sökbart via Libris och föremål som porslin och glas.

I biblioteket finns även ett piano (alldeles nystämt för övrigt) som är byggt och konstruerat av Georg Bolin som en gång i tiden var lärare och rektor på dåvarande Carl Malmstens verkstadsskola.

Biblioteket håller öppet för allmänheten för läsning på plats onsdagar klockan 13.00–17.00. Hemlån är bara möjligt för studenter och anställda på Campus Lidingö.

Skrivet av Maria Leijonhielm, koordinator vid Malmstens Linköpings universitet

Vi som söker, vi finner… Detta är Sökgruppen på LiUB

**This blog post in English**

I det här inlägget vill vi presentera bibliotekets sökgrupp och dess medlemmar. Vi bjuder också på några av våra erfarenheter och råd för att förfina sökningen och nå fram till det du verkligen söker.

Bakom varje sökning finns inte bara ett myller av algoritmer utan också en människa. Är det inte så att den som söker rimligtvis bär på den största erfarenheten? För till sist och slut är det ju den som söker som också finner – eller annorlunda uttryckt: den som söker är den som vet vad som kan tänkas finnas.

Icke att förglömma så kan det ju ibland behövas hjälp på traven i sökningarna. Det gäller såväl nyblivna doktorander som seniora forskare. Det är därför vi i Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek finns där och hjälper dig att vässa din sökteknik. Du är välkommen oavsett var du befinner dig i forskningsprocessen, men det kan vara en fördel att ha förberett din forskningsfråga för att du ska få så mycket ut av sökningen som möjligt.

Det är också viktigt med realistiska förväntningar. Biblioteket erbjuder handledning i systematisk informationssökning, vilket betyder att vi inte utför sökningen åt dig utan visar hur du söker själv så effektivt som möjligt. Biblioteket kan hjälpa dig att hitta rätt snabbare, men ofta ligger mycket arbete bakom en sökning. Att göra en systematisk och väl genomtänkt sökning för forskningsändamål är trots allt så mycket mer än att göra en snabb googling.

Vi som nu jobbar aktivt i sökgruppen heter Joakim Westerlund, Magdalena Öström, Kerstin Annerbo, Marie-Louise Axelsson, Isolina Ek och Cia Gustrén.

Kreativitet och hårt arbete

Joakim Westerlund handleder forskare på Medicinska fakulteten i olika sökfrågor – både systematiska, större sökningar, och introduktioner och repetitioner för såväl nya som erfarna forskare inom det medicinska området. Joakim har jobbat med sökningar i olika former, inom olika ämnen och olika intensivt i perioder, under hela sin tid som bibliotekarie vilket numera blir 24 år.
Hans bakgrund finns inom medicin, men också inom teknik och naturvetenskap.

Joakim understryker att kreativitet, eller att ibland tänka ovana tankar, är viktigt men att informationssökning också innebär hårt arbete. Informationssökning är en utmaning men det gör också att det blir kul.

Mervärde genom samarbete

Magdalena Öström handleder och stödjer forskare i litteratursökning inom samhällsvetenskap (juridik, ekonomi…), beteendevetenskap (psykologi, pedagogik…), naturvetenskap och teknik.

Med flerårig erfarenhet från både universitetsbibliotekets olika avdelningar och Statens Väg- och Transportforskningsinstituts bibliotek har hon lätt att få syn på det interdisciplinära och tvärvetenskapliga. Yrkeslivet har också gett henne insikten att forskares ämneskompetens tillsammans med bibliotekariens färdigheter i informationssökning ger mervärde åt samarbetet det innebär att söka information på ett mer systematiserat sätt.

Olika erfarenheter är en styrka

Kerstin Annerbo har jobbat på Linköpings universitetsbibliotek i drygt 20 år. Hennes nuvarande tjänst är främst inriktad på forskningsstöd. Som medarbetare i Sökgruppen handleder och undervisar hon i informationssökning och sökrelaterade frågor inom de flesta ämnesområden, förutom exempelvis medicin och juridik.

Kerstin håller med om att sökning kräver såväl kreativitet som systematik och tålamod. Ämnes- och språkkunskaper hjälper liksom kunskap om sökresurserna, sökstrategier och sökteknik men bästa ämneskunskaperna står ju forskarna för så det brukar bli ett bra samarbete.

Att Sökgruppens medlemmar kommer från olika sammanhang och har olika erfarenheter och hjälps åt är också en styrka. Kerstin, och vi allihop för den delen, skulle önska att det skulle kännas naturligt för fler doktorander och seniora forskare att kontakta bibliotekets sökgrupp i såväl stora som små sökrelaterade frågor eller boka en dragning för den egna gruppen eller avdelningen.

Vikten av dokumentation

Marie-Louise Axelsson på Vallabiblioteket ger sökvägledning inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, medan Isolina Ek arbetar på Medicinska biblioteket och handleder främst forskare vid Medicinska fakulteten i informationssökning och ger introduktioner i EndNote. Isolina har arbetat som bibliotekarie inom hälso- och sjukvårdsområdet i drygt 20 år, både på sjukhusbibliotek och universitet.

Både Isolinas och Marie-Louises tips för sökningarna är noggrann dokumentation vid varje sökningstillfälle. Detta har stor betydelse för det slutgiltiga sökresultatet. Litteratursökningsarbetet behöver göras i omgångar, med flera sökningar som kompletterar varandra. Dokumentationen underlättar sökprocessen, om inte annat är det viktigt att dokumentera detta för sin egen skull. Det är i princip omöjligt att rekonstruera en sökning i efterhand om man inte sparat den och dokumenterat hur man har gjort.

Strukturerade sökningar påverkar forskningsresultatet

Cia Gustrén jobbar i Sökgruppen på Campus Norrköping bibliotek sedan januari 2022. Hon har befunnit sig drygt 20 år inom den akademiska världen och disputerade i medie- och kommunikationsvetenskap 2021.

Cia ger främst sökhandledning inom humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap. Är det något hon lärt sig är det att en informationssökning av det mer strukturerade slaget kan vara avgörande för såväl ditt forskningsunderlag som din problemformulering och vad du till sist och slut kommer fram till i din forskning. Bibliotekarier är vassa på informationssökning och därför vill hon verkligen rekommendera forskare att ta hjälp av biblioteket i sina sökningar.

Cias tips är att våga testa olika sökord och sökverktyg tills man hittar sådana som ger önskat resultat. Informationssökning är inte en linjär process, utan kan se olika ut beroende på vilket sökverktyg man använder. Låt också informationssökningen ta den tid och det arbete som krävs.

Det var lite om oss i Sökgruppen. Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor. Du når oss genom formuläret Boka sökhjälp för forskare.

Med vänliga hälsningar,
Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek