Premiär på utställningen Bilden och berättelsen – Campus Norrköpings bibliotek den 29 september

Det är på fredag det händer! Utställningen ”Bilden och Berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur” har vernissage under Kulturnatten i Norrköping. De medverkande forskarna finns på plats och berättar om betydelsen av serier och populärkultur som ett sätt att lära. Vi på biblioteket har pratat lite med Lars Wallner, en av forskarna vars arbete ligger till grund för utställningen.

Varför ska man komma och titta på denna utställning?

– Utställningen visar den senaste forskningen om att använda serier och annan populärkultur i olika skolformer, från grundskola till gymnasium. Tv-serier, serietidningar, film och spel brukar ofta anklagas för att göra oss dumma – men vi försöker visa att de faktiskt kan vara bra att använda i skolan! Både som elev, student, lärare och förälder kan man lära sig mycket om vad populärkultur kan ha för betydelse för att lära sig saker – kanske kan du lära dig mer om din favoritsysselsättning!

Och vad har varit roligast med att ta fram utställningen?

– Det roligaste med att skapa utställningen har varit att samarbeta som forskare, lärare och bibliotekarier för att komma på det bästa sättet att visa upp den kunskap som vi har från forskningen. Eftersom vi som forskare nästan alltid bara skriver om det vi kommer fram till så är det roligt att försöka hitta andra sätt: bilder, video, aktiviteter, som kan visa vårt arbete.

Vilka intryck vill ni att man ska ta med sig från utställningen?

– Det viktigaste man kan lära sig från utställningen är att serier, film, spel och annat kan lära oss mycket om varandra, om hur vi pratar med varandra, vilka vi är och vad vi tycker är viktigt i livet. Vi hoppas framför allt att lärare och andra vuxna ska få ett större intresse för barn och ungas fritidsintressen och förstå hur viktigt det är att engagera sig i vad barn och unga tycker är roligt!

Invigningen äger rum den 29 september 2023, klockan 13.00–15.00.

Utställningen pågår fram till den 2 januari 2024, och riktar sig till både till stora och små. Välkommen!

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Läs mer om utställningen

Bilden och berättelsen – Lärande genom serietidningar och populärkultur

Nytt utseende på bibliotekets söktjänst

**This blog post in English**

Bibliotekets söktjänst UniSearch har fått ett nytt gränssnitt. Filter och avgränsningsmöjligheter har flyttats och återfinns nu direkt under sökrutan. Under knappen Åtkomstalternativ under respektive post i träfflistan hittar du tillgängliga åtkomstalternativ. Där hittar du också alternativet att reservera när det gäller böcker.

Det nya gränssnittet är anpassat efter mobiltelefoner och surfplattor. En annan förbättring är att det nu fungerar att spara och länka till respektive post genom att kopiera postens URL.

I UniSearch kan man söka på alla typer av material, till exempel vetenskapliga artiklar och böcker i bibliotekets samlingar (tryckta såväl som elektroniska). Man kan avgränsa sina sökningar till peer review-material och material i fulltext. Funktionen konceptkarta är ett av de forskningsverktyg som återfinns i vänstermenyn och som kan användas för att utforska olika ämnen.

Som student eller anställd vid LiU kommer du via UniSearch åt bibliotekets e-böcker och e-tidskrifter genom att logga in med ditt LiU-ID.

I vänstermenyn hittar du också en länk till Mina lån, där du hanterar dina lån och reservationer. Genom att klicka på Publikationer når du tidskriftslistan där du kan söka bland bibliotekets tidskrifter och e-böcker.

En sökruta med två träffresultat.
Se bild i större upplösning

UniSearch är ett så kallat Discovery-system som tillhandahålls av leverantören EBSCO.

I samband med lanseringen av det nya gränssnittet har också sökrutan på bibliotekets webb fått en uppdaterad design:

En sökruta med texten "Sök artiklar, böcker med mera".

Testa det nya gränssnittet

UniSearch

Kommer AI-verktyg göra bibliotekarier överflödiga?

AI-verktyget ChatGPT har den senaste tiden diskuterats flitigt och skapat debatt i media och i utbildningssammanhang. Verktyget formulerar texter på basis av frågeställningar eller instruktioner. Inte minst har frågan om verktygets betydelse för högre utbildning diskuterats. Hur kommer möjligheten att vem som helst nu kan skapa AI-genererade texter påverka examinationer och skrivuppgifter?

Vi testade att fråga ChatGPT om bibliotekariens roll kontra AI. Kommer det senare att göra oss bibliotekarier överflödiga i framtiden? Så här löd svaret från ChatGPT:

Bibliotekens roll kontra utvecklingen av artificiell intelligens är en fråga som väcker många intressanta diskussioner. Är det möjligt att ha ett bibliotek utan bibliotekarier? Är artificiell intelligens verkligen en lämplig ersättning för mänsklig expertis när det gäller att hantera informationsresurser och främja läsning och lärande?

Det finns ingen tvekan om att artificiell intelligens har revolutionerat många aspekter av våra liv. Det har gett oss nya möjligheter att behandla stora mängder data och identifiera mönster som människor kan missa. Det har också potentialen att automatisera många uppgifter som tidigare krävde mänsklig ingripande. Biblioteken har inte undgått denna förändring, och det har varit många försök att använda artificiell intelligens för att förbättra deras tjänster.

Men trots detta är bibliotekariens roll fortfarande oumbärlig. Bibliotekarier är experter på att hitta och organisera information. De kan hjälpa användare att hitta exakt vad de söker efter och ge personliga rekommendationer baserat på deras intressen och behov. Bibliotekarier är också specialiserade på att hantera informationens integritet och säkerhet. De är utbildade för att identifiera felaktigheter och undvika desinformation, vilket är särskilt viktigt i en tid när falska nyheter och alternativa fakta sprids allt mer.

Bibliotekariens roll går dock mycket längre än att bara hantera information. Bibliotekarier är också kulturinformatörer och förmedlare av kunskap och lärande. De kan hjälpa till att främja läsning och lärande genom att organisera evenemang och program, skapa samarbeten med skolor och andra utbildningsinstitutioner och genom att stödja utvecklingen av digitala verktyg och resurser som kan hjälpa användarna att förbättra sina färdigheter och kompetenser.

Det är också värt att notera att många bibliotekarier är medvetna om den potentiella rollen som artificiell intelligens kan spela i deras arbete. Många bibliotekarier har till och med börjat använda AI i sitt arbete, men i stället för att ersätta människor, används AI som ett verktyg för att underlätta och förbättra deras arbete.

I slutändan är det viktigt att komma ihåg att biblioteken har en unik roll att spela i samhället. De är mer än bara resurser som tillhandahåller information och utbildning – de är också kulturella centra som främjar samhällssammanhållning och delning av idéer och erfarenheter. Artificiell intelligens kan komplettera och förbättra bibliotekens tjänster, men den kan aldrig ersätta bibliotekariens expertis och människovärde.

Skrivet av AI-verktyget ChatGPT

Tre kommenterar

– Min reaktion var att det är en text väldigt nära vad jag kunnat skriva själv om just det. Den gjorde det förvånansvärt bra och den ställde sig tydligt på bibliotekariens sida (vilket var kul)!
Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

– Denna AI-genererade text om bibliotekariers roll kontra AI och maskininlärningsprocesser är intressant ur flera aspekter. För det första är det förbluffande hur AI väcker olika frågor som relaterar till mänskliga dilemman. AI kan på så vis framstå som en vän som verkligen förstår – vilket i sin tur väcker ytterligare gehör och känslomässiga band till AI hos oss människor. Man får påminna sig om att AI inte tänker ut svaren utan bygger ihop den på basis av redan tillgängliga data. För det andra rör sig AI på en relativt generell nivå av allmänna formuleringar som tilltalar många på en och samma gång. Att bibliotekariers betydelse bekräftas säger något om de samtal som förs ute på nätet och vilken information om bibliotekarieyrket som där finns att tillgå. Det är också en relativt traditionell bild av bibliotekarier som kulturförmedlare som lyfts fram som central. Korrekt är att AI är ett komplement och inte en ersättare för tolkande subjekt. Men vad svarar AI nästa gång? Vad händer om vi formulerar frågan annorlunda?
Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

-Turingtestet är ett klassiskt test formulerat av matematikern Alan Turing för att avgöra om en artificiell intelligens är intelligent eller inte. När en mänsklig testperson inte längre kan skilja en AI från en människa i en chattkonversation anses AI:n vara en tänkande intelligens. Med ChatGPT, är vi nu där? När jag läser texten slås jag av att ChatGPT är skicklig på att formulera en balanserad, väldisponerad och någorlunda välformulerad text som belyser frågeställningen. Jag kan dock uppleva texten som lite blodfattig.

Kommer AI-verktyg i framtiden att också kunna formulera texter som kännetecknas av engagemang och patos? Kommer AI-verktyg att även kunna föra fram åsikter och ståndpunkter som kan upplevas som kontroversiella? Kommer de att kunna hantera ironi och humor?

Tanken smyger sig på att ChatGPT kanske redan kan allt detta och att den är ironisk när den säger att bibliotekarier inte kan ersättas av AI. Men det är bara en känsla.
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Har du en läsnedsättning?

**This blog post in English**

På Linköpings universitetsbibliotek finns stöd att få, främst i form av tillgång till talböcker. I denna intervju med Åsa Falkerby och Solveig Lundin, två av bibliotekarierna som arbetar med dessa frågor, diskuteras den ökande efterfrågan på talböcker och vilka förutsättningar som gäller för studenter för att få ett talbokskonto.

I intervjun påpekades att läsnedsättning är ett brett begrepp som många kan känna igen sig i. Det har också gjort att efterfrågan på talböcker har ökat, då många studenter menar att de har lätt för att tappa fokus och koncentration vid läsning av längre texter.

Enligt Åsa och Solveig är det många studenter som upplever att de är ovana att läsa längre texter. Under intervjun diskuterades om det finns något samband mellan läsovana och en allt större betoning på material i form av ljud och rörlig bild i skolans värld. På universitetsnivå ställs däremot krav på att läsa mer avancerade texter, vilket blir ett stort steg för många nya studenter. Men för att få ett talbokskonto på Legimus krävs att man har läs- och skrivsvårigheter som inte enbart beror på läsovana.

Vad krävs för att få tillgång till talböcker?

Den typ av läshinder som krävs för ett talbokskonto är exempelvis dyslexi och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt synskada. (se Vem kan skaffa konto). Om detta stämmer in på dig, tveka inte att ta reda på vilken hjälp som finns att få. Vad som kan vara bra att tänka på för dig som har en läsnedsättning är också att vara ute i god tid, säger Åsa och Solveig. Ta reda på vad du ska ha för kurslitteratur och vilka verktyg som finns till hands för att underlätta dina studier.

Kontakta oss

Kontakta oss, gärna via mejl, för att prata med en av våra bibliotekarier som jobbar med läshinder. Förklara gärna och var tydlig med vad du har för läshinder, för att vi lättare ska kunna bedöma dina behov. Du kommer att få träffa oss för mer information om hur Legimus fungerar. Biblioteket tipsar även gärna om TorTalk, som är ett uppläsningsprogram som är enkelt och praktiskt för att få exempelvis vetenskapliga artiklar upplästa på sin dator.

E-post

biblioteket@liu.se

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

GDR Culture Centre catalogue upgrade

**Detta blogginlägg på svenska**

The GDR collection catalogue at Linköping University Library has been given an overhaul. Info and help texts have been updated. The interface, available in a Swedish version and in English, has been given a new look. The catalogue has also been provided with a new order feature.

A card from the GDR catalogue
An example of a catalogue card with the order feature in the top right corner.

The GDR collection originates from the GDR Culture Centre (DDR-Kulturzentrum) in Stockholm, which was the German Democratic Republic’s official culture institute in Sweden, established in 1967. The institute was closed after the reunification between West and East Germany in 1990. Its collection of books and journals was acquired by Linköping University Library and is today kept in closed stacks at Valla Library in Linköping. Via a digitized card catalogue, available online, it is possible to search and order books included in the collection.

The GDR collection comprises books in German in a wide range of subjects. The fiction section holds many twentieth century classics, but also older fiction. Most of them are by German-language authors, but there are also translations from other languages into German. As a whole, the collection mirrors culture and society in the former German Democratic Republic. Subjects such as history, comparative literature and art history are especially well represented.

The catalogue available online is a scanned replica of the original card catalogue that was used by the GDR Culture Centre. Its book collection was classified according to Klassifikation für Staatliche Allgemeinbibliotheken und Gewerkschaftsbibliotheken (KAB), a classification system in use in East Germany from 1978. In a similar way to many other classification systems, such as the Dewey Decimal Classification System, the KAB System orders books by subject. As with all classification systems, the historical context is discernible in its structure. For example, the first subject category (A), and presumably the most important subject in the GDR, was Marxism-Leninism. In comparison, the Dewey Decimal System assigns Marxism-Leninism a much lower priority (the equivalent DDC code is 335.43).

The catalogue is a fascinating relic from yesterdays libraries and the GDR itself. By browsing it, you can find out which of your favourite authors that were published in the GDR, or which hobbies the culture centre had books on. You can find guide books to a country that no longer exists. If you are a fan of the iconic East German car Trabant, you can find books on that subject as well.

Search the catalogue

By: Peter Igelström, librarian, Valla Library