Kommer AI-verktyg göra bibliotekarier överflödiga?

AI-verktyget ChatGPT har den senaste tiden diskuterats flitigt och skapat debatt i media och i utbildningssammanhang. Verktyget formulerar texter på basis av frågeställningar eller instruktioner. Inte minst har frågan om verktygets betydelse för högre utbildning diskuterats. Hur kommer möjligheten att vem som helst nu kan skapa AI-genererade texter påverka examinationer och skrivuppgifter?

Vi testade att fråga ChatGPT om bibliotekariens roll kontra AI. Kommer det senare att göra oss bibliotekarier överflödiga i framtiden? Så här löd svaret från ChatGPT:

Bibliotekens roll kontra utvecklingen av artificiell intelligens är en fråga som väcker många intressanta diskussioner. Är det möjligt att ha ett bibliotek utan bibliotekarier? Är artificiell intelligens verkligen en lämplig ersättning för mänsklig expertis när det gäller att hantera informationsresurser och främja läsning och lärande?

Det finns ingen tvekan om att artificiell intelligens har revolutionerat många aspekter av våra liv. Det har gett oss nya möjligheter att behandla stora mängder data och identifiera mönster som människor kan missa. Det har också potentialen att automatisera många uppgifter som tidigare krävde mänsklig ingripande. Biblioteken har inte undgått denna förändring, och det har varit många försök att använda artificiell intelligens för att förbättra deras tjänster.

Men trots detta är bibliotekariens roll fortfarande oumbärlig. Bibliotekarier är experter på att hitta och organisera information. De kan hjälpa användare att hitta exakt vad de söker efter och ge personliga rekommendationer baserat på deras intressen och behov. Bibliotekarier är också specialiserade på att hantera informationens integritet och säkerhet. De är utbildade för att identifiera felaktigheter och undvika desinformation, vilket är särskilt viktigt i en tid när falska nyheter och alternativa fakta sprids allt mer.

Bibliotekariens roll går dock mycket längre än att bara hantera information. Bibliotekarier är också kulturinformatörer och förmedlare av kunskap och lärande. De kan hjälpa till att främja läsning och lärande genom att organisera evenemang och program, skapa samarbeten med skolor och andra utbildningsinstitutioner och genom att stödja utvecklingen av digitala verktyg och resurser som kan hjälpa användarna att förbättra sina färdigheter och kompetenser.

Det är också värt att notera att många bibliotekarier är medvetna om den potentiella rollen som artificiell intelligens kan spela i deras arbete. Många bibliotekarier har till och med börjat använda AI i sitt arbete, men i stället för att ersätta människor, används AI som ett verktyg för att underlätta och förbättra deras arbete.

I slutändan är det viktigt att komma ihåg att biblioteken har en unik roll att spela i samhället. De är mer än bara resurser som tillhandahåller information och utbildning – de är också kulturella centra som främjar samhällssammanhållning och delning av idéer och erfarenheter. Artificiell intelligens kan komplettera och förbättra bibliotekens tjänster, men den kan aldrig ersätta bibliotekariens expertis och människovärde.

Skrivet av AI-verktyget ChatGPT

Tre kommenterar

– Min reaktion var att det är en text väldigt nära vad jag kunnat skriva själv om just det. Den gjorde det förvånansvärt bra och den ställde sig tydligt på bibliotekariens sida (vilket var kul)!
Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

– Denna AI-genererade text om bibliotekariers roll kontra AI och maskininlärningsprocesser är intressant ur flera aspekter. För det första är det förbluffande hur AI väcker olika frågor som relaterar till mänskliga dilemman. AI kan på så vis framstå som en vän som verkligen förstår – vilket i sin tur väcker ytterligare gehör och känslomässiga band till AI hos oss människor. Man får påminna sig om att AI inte tänker ut svaren utan bygger ihop den på basis av redan tillgängliga data. För det andra rör sig AI på en relativt generell nivå av allmänna formuleringar som tilltalar många på en och samma gång. Att bibliotekariers betydelse bekräftas säger något om de samtal som förs ute på nätet och vilken information om bibliotekarieyrket som där finns att tillgå. Det är också en relativt traditionell bild av bibliotekarier som kulturförmedlare som lyfts fram som central. Korrekt är att AI är ett komplement och inte en ersättare för tolkande subjekt. Men vad svarar AI nästa gång? Vad händer om vi formulerar frågan annorlunda?
Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

-Turingtestet är ett klassiskt test formulerat av matematikern Alan Turing för att avgöra om en artificiell intelligens är intelligent eller inte. När en mänsklig testperson inte längre kan skilja en AI från en människa i en chattkonversation anses AI:n vara en tänkande intelligens. Med ChatGPT, är vi nu där? När jag läser texten slås jag av att ChatGPT är skicklig på att formulera en balanserad, väldisponerad och någorlunda välformulerad text som belyser frågeställningen. Jag kan dock uppleva texten som lite blodfattig.

Kommer AI-verktyg i framtiden att också kunna formulera texter som kännetecknas av engagemang och patos? Kommer AI-verktyg att även kunna föra fram åsikter och ståndpunkter som kan upplevas som kontroversiella? Kommer de att kunna hantera ironi och humor?

Tanken smyger sig på att ChatGPT kanske redan kan allt detta och att den är ironisk när den säger att bibliotekarier inte kan ersättas av AI. Men det är bara en känsla.
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Har du en läsnedsättning?

**This blog post in English**

På Linköpings universitetsbibliotek finns stöd att få, främst i form av tillgång till talböcker. I denna intervju med Åsa Falkerby och Solveig Lundin, två av bibliotekarierna som arbetar med dessa frågor, diskuteras den ökande efterfrågan på talböcker och vilka förutsättningar som gäller för studenter för att få ett talbokskonto.

I intervjun påpekades att läsnedsättning är ett brett begrepp som många kan känna igen sig i. Det har också gjort att efterfrågan på talböcker har ökat, då många studenter menar att de har lätt för att tappa fokus och koncentration vid läsning av längre texter.

Enligt Åsa och Solveig är det många studenter som upplever att de är ovana att läsa längre texter. Under intervjun diskuterades om det finns något samband mellan läsovana och en allt större betoning på material i form av ljud och rörlig bild i skolans värld. På universitetsnivå ställs däremot krav på att läsa mer avancerade texter, vilket blir ett stort steg för många nya studenter. Men för att få ett talbokskonto på Legimus krävs att man har läs- och skrivsvårigheter som inte enbart beror på läsovana.

Vad krävs för att få tillgång till talböcker?

Den typ av läshinder som krävs för ett talbokskonto är exempelvis dyslexi och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt synskada. (se Vem kan skaffa konto). Om detta stämmer in på dig, tveka inte att ta reda på vilken hjälp som finns att få. Vad som kan vara bra att tänka på för dig som har en läsnedsättning är också att vara ute i god tid, säger Åsa och Solveig. Ta reda på vad du ska ha för kurslitteratur och vilka verktyg som finns till hands för att underlätta dina studier.

Kontakta oss

Kontakta oss, gärna via mejl, för att prata med en av våra bibliotekarier som jobbar med läshinder. Förklara gärna och var tydlig med vad du har för läshinder, för att vi lättare ska kunna bedöma dina behov. Du kommer att få träffa oss för mer information om hur Legimus fungerar. Biblioteket tipsar även gärna om TorTalk, som är ett uppläsningsprogram som är enkelt och praktiskt för att få exempelvis vetenskapliga artiklar upplästa på sin dator.

E-post

biblioteket@liu.se

Skrivet av Cia Gustrén, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

GDR Culture Centre catalogue upgrade

**Detta blogginlägg på svenska**

The GDR collection catalogue at Linköping University Library has been given an overhaul. Info and help texts have been updated. The interface, available in a Swedish version and in English, has been given a new look. The catalogue has also been provided with a new order feature.

A card from the GDR catalogue
An example of a catalogue card with the order feature in the top right corner.

The GDR collection originates from the GDR Culture Centre (DDR-Kulturzentrum) in Stockholm, which was the German Democratic Republic’s official culture institute in Sweden, established in 1967. The institute was closed after the reunification between West and East Germany in 1990. Its collection of books and journals was acquired by Linköping University Library and is today kept in closed stacks at Valla Library in Linköping. Via a digitized card catalogue, available online, it is possible to search and order books included in the collection.

The GDR collection comprises books in German in a wide range of subjects. The fiction section holds many twentieth century classics, but also older fiction. Most of them are by German-language authors, but there are also translations from other languages into German. As a whole, the collection mirrors culture and society in the former German Democratic Republic. Subjects such as history, comparative literature and art history are especially well represented.

The catalogue available online is a scanned replica of the original card catalogue that was used by the GDR Culture Centre. Its book collection was classified according to Klassifikation für Staatliche Allgemeinbibliotheken und Gewerkschaftsbibliotheken (KAB), a classification system in use in East Germany from 1978. In a similar way to many other classification systems, such as the Dewey Decimal Classification System, the KAB System orders books by subject. As with all classification systems, the historical context is discernible in its structure. For example, the first subject category (A), and presumably the most important subject in the GDR, was Marxism-Leninism. In comparison, the Dewey Decimal System assigns Marxism-Leninism a much lower priority (the equivalent DDC code is 335.43).

The catalogue is a fascinating relic from yesterdays libraries and the GDR itself. By browsing it, you can find out which of your favourite authors that were published in the GDR, or which hobbies the culture centre had books on. You can find guide books to a country that no longer exists. If you are a fan of the iconic East German car Trabant, you can find books on that subject as well.

Search the catalogue

By: Peter Igelström, librarian, Valla Library

DDR-samlingens katalog i ny version

**This blog post in English**

Katalogen över bibliotekets DDR-samling har fått en ansiktslyftning. Hjälp- och informationstexterna har uppdaterats och gränssnittet har fått ett nytt utseende. Det har också tillkommit en beställningsfunktion som gör det enkelt att via varje katalogkort lägga en beställning på respektive bok.

Katalogkort till bok i DDR-samlingen
Exempel på katalogkort ur DDR-samlingens katalog med beställningsfunktionen uppe till höger.

DDR-samlingen består av böcker och tidskrifter från det forna DDR-Kulturcentrum i Stockholm, som var Östtysklands officiella kulturinstitut i Sverige. Kulturcentret inrättades 1967 och upphörde i samband med den tyska återföreningen 1990. Vid nedläggningen köpte Linköpings universitetsbibliotek DDR-Kulturcentrums boksamling. Samlingen förvaras i dag i ett slutet magasin på Vallabiblioteket, men det går alltså att söka och beställa fram böckerna via den inskannade katalogen.

Samlingen innehåller både fackböcker och skönlitteratur på tyska. Bland skönlitteraturen återfinns många välkända klassiker, både från 1900-talet och andra tidsperioder. Åtskilliga tyskspråkiga författare finns representerade, men också författare som översatts från andra språk. Samlingen utgör i mångt och mycket en spegel av det östtyska samhället och innehåller i synnerhet många böcker inom historia, litteraturvetenskap och konstvetenskap.

Den katalog som finns tillgänglig på webben är en inskannad version av den kortkatalog som DDR-Kulturcentrum förde över sitt bestånd. Böckerna klassificerades enligt ett östtyskt system, Klassifikation für Staatliche Allgemeinbibliotheken und Gewerkschaftsbibliotheken (KAB), vars ämnesstruktur påminner om andra klassifikationssystem såsom det svenska SAB-systemet och det amerikanska Deweysystemet. Men varje klassifikationssystem speglar förstås sin kontext och historia. Som exempel kan nämnas att i det östtyska KAB-systemet utgörs den första kategorin (A) av ”Marxism-Leninism”; i SAB-systemet och Deweysystemet kommer motsvarande ämne betydligt längre ner i hierarkin, under Ocgde respektive 335.43.

Så om du exempelvis är nyfiken på vilka svenska författare som fanns utgivna i DDR, vill hitta guideböcker över ett land som inte längre finns eller litteratur om den kultförklarade bilen Trabant kan du använda dig av den nu uppgraderade katalogen.

Sök i DDR-samlingens kortkatalog

Läs mer om DDR-samlingen och DDR-Kulturcentrum:

DDR-Kulturcentrum och dess bibliotek

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

En presentation av Byggmästare John Mattsons bibliotek – på Lidingö

**This blog post is also available in English**

Va sa du? Byggmästare John Mattsons bibliotek? På Lidingö?
Javisst, i Stockholm, eller för att vara exakt på Lidingö, finns LiU:s minsta campus och självklart finns här också ett bibliotek.

På Campus Lidingö huserar Malmstens Linköpings universitet (en avdelning inom IEI) som ger tre kandidatutbildningar: Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering. Utbildningarna har sitt ursprung hos formgivaren Carl Malmsten som 1930 startade den skola som idag är Malmstens. Mycket har hunnit hända genom åren, utbildningar har både kommit och gått.

Byggnader vid Malmstens Linköpings universitet
Malmstens Linköpings universitet på Lidingö. Foto: Maria Leijonhielm

Carl Malmsten är mest känd för möbler som pinnstolen Lilla Åland och fåtöljerna Samsas och Farmor. Det är kanske inte lika känt att Carl Malmsten också hade ett stort intresse för pedagogik. Säkert sammanhänger det med hans egna erfarenheter av skolgången som nog bitvis var lite kämpig. Den pedagogik som praktiseras på Malmstens har fortfarande beröringspunkter med Carl Malmstens kända devis ”hand och tanke i skapande samverkan”.

Hösten 2000 tog Linköpings universitet över som huvudman för utbildningarna och sedan dess är det möjligt att studera hantverk och design i en akademisk miljö och få en kandidatexamen, vilken ger behörighet att studera vidare på masternivå. På Malmstens går inte det praktiska och akademiska sida vid sida utan dansar snarare tillsammans. Att lära genom att göra och att hela tiden reflektera kring sitt görande utmärker i hög grad utbildningarna.

Men biblioteket då? Jo, när Malmstens växte ur sina lokaler på Söder öppnades en möjlighet att flytta till lokaler helt anpassade efter verksamhetens behov och önskemål genom fastighetsbolagets John Mattsons Fastighets försorg. I samband med det instiftades Byggmästare John Mattsons minnesstiftelse som har bidragit med en stor donation till biblioteket. Stiftelsen delfinansierar även en professur och delar ut stipendier till studenter som gjort särskilt excellenta examensarbeten. Stipendierna delas ut vid Malmstens examenhögtid som brukar äga rum på Carl Malmstens födelsedag den 7 december.

Ett runt bord omgivet av stolar och bokhyllor
Interiör från Byggmästare John Mattsons bibliotek. Foto: Maria Leijonhielm

Byggmästare John Mattsons bibliotek rymmer litteratur om design, hantverkstekniker, material som trä och textil och en uppsjö litteratur om hantverkare, designers och konstnärer. Dessutom finns här en rad svenska och internationella tidskrifter inom området.

I biblioteket finns också Åke Livstedts samling. Materialet i samlingen är donerat av Åke Livstedt som var konst- och kulturhistoriker med stort intresse för 1900-talets formgivning och inte minst de stora utställningarna Hemutställningen på Liljevalchs 1917, Stockholmsutställningen 1930 och H55 i Helsingborg. Samlingen innehåller både tryckt material som är sökbart via Libris och föremål som porslin och glas.

I biblioteket finns även ett piano (alldeles nystämt för övrigt) som är byggt och konstruerat av Georg Bolin som en gång i tiden var lärare och rektor på dåvarande Carl Malmstens verkstadsskola.

Biblioteket håller öppet för allmänheten för läsning på plats onsdagar klockan 13.00–17.00. Hemlån är bara möjligt för studenter och anställda på Campus Lidingö.

Skrivet av Maria Leijonhielm, koordinator vid Malmstens Linköpings universitet