Välkommen tillbaka!

 

 

 

Goda föresatser, nya pennor  och nytt bänkpapper? Ägna några minuter till att se vad biblioteket kan bidra med för att göra dig mer effektiv – vare sig du är student eller forskare!

 

Hej ny student – detta inlägg ger dig en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med.
Forskningsstöd vid LiUB – detta inlägg ger dig som forskare en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med.

Matnyttiga resurser

Karnov – juridisk informationstjänst som nu utökas – för dig som hanterar juridik i dina studier eller forskning.
ClinicalKey Student – en interaktiv lärplattform –   för dig  med  klinisk inriktning.
Ordböcker i Nationalencyklopedin -för dig som ibland behöver slå upp ord från till exempel ryska, italienska, arabiska eller varför inte engelska.
Vad hände idag för 150 år sedan? del 1 – läs äldre svenska dagstidningar vid din dator.
Vad hände idag för 150 år sedan? Del 2  – läs de odigitaliserade dagstidningarna på plats på LiUB.

Råd och tips

DiVA in your coffee room. Du kan också få en DiVA i ditt kafferum. Så här gör du.
DIY forskningskommunikation   du kan göra mycket själv för att bli läst.
Är tidskriften vetenskaplig? Inlägget ger dig tips på hur du själv kan värdera tidskrifter.
ResearchGate för ovilliga. Vi vet att RG är viktig för att dina publikationer. Men hur ska man göra det på ett smart sätt?.

 

Publiceringsvärlden

Den spännande OA-världen. Kärt barn har många namn. Vad är egentligen open access  och varför är det så viktigt?
Fortfarande inget avtal med Elsevier. Via biblioteksprenumerationer kan du för närvarande inte få tillgång till artiklar publicerade efter 2018-06-30. Här förklarar vi varför och hur du kan göra för att ändå få tillgång till de artiklar du behöver.
Tillfälligt OA-stöd vid LiUB. De pengar vi sparar på Elsevieravtalen använder vi för närvarande på att bekosta forskares publiceringsavgifter. Läs mer här om hur du gör!
LiU tvåa i Sverige i open access-publicering. Vi är minsann duktiga på att publicera oss open access på LiU!
Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal.  Det första stora avtalet som gör att du som forskare gratis får publicera dig i närmare 600 rena OA-tidskrifter!

 

LiUB bakom kulisserna

Bokladan – bibliotekets magasin. Här, i bibliotekets dolda rum,  finns bokhyllorna du aldrig ser.
Linköpings universitetsbibliotek jubilerar. LiUB grundades för 50 år sedan! Mycket har hänt sedan dess.
Frågor och svar om Vallabibliotekets flytt i sommar. Den största biblioteksflytten i Linköping sedan stadsbiblioteket brann.

 

Vill du hålla dig ajour med vad som händer på LiUB? Förutom våra tre bibliotek finns vi även här, på liu.se, på FaceBook, Instagram och Twitter!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

DiVA in your coffee room

Du vet väl att DiVA är viktig för din karriär?

Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.

Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I  DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.

Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.

En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!

Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!

 

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder

Linköpings universitetsbibliotek jubilerar

År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.

En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.

I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.

I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.

Ett biblioteksrum med bokhyllor, en kortkatalog och tidningsläsande besökare.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal

LIBRIS

Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.

LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.

En datorterminal på ett skrivbord.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal

En förändrad roll

År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.

Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.

Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.

Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:

Tryckt version på Linköpings universitetsbibliotek

E-boksversion i DiVA (fulltext)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Bokladan – bibliotekets magasin i Kärnhuset

Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar, böcker såväl som tidskrifter, är elektroniska. Tryckta böcker, bland annat kurslitteratur och skönlitteratur, finns också på de olika LiU-biblioteken. Böcker som används sällan men som fortfarande anses vara relevanta för våra användare eller av andra orsaker är intressanta att bevara, finns i Bokladan – bibliotekets magasin.

Bokladan återfinns i Kärnhuset, en stor hangarliknande byggnad sydväst om G-huset på Campus Valla. I samma byggnad finns även universitetets arkiv och Nationellt superdatorcentrum (NSC).

För maximalt utnyttjande av lokalytorna är bokhyllorna i Bokladan flyttbara och sitter monterade på skenor i golvet, så kallade Compactus-hyllor. Drygt 110 000 böcker förvaras i dagsläget i magasinet, vilket kan jämföras med drygt 93 000 i Campus Vallabibliotekets boksamling (därutöver finns även samlingar av skönlitteratur och läromedel på plats i biblioteket).

En gång om dagen hämtas böcker från Bokladan och skickas till det bibliotek där någon användare efterfrågat materialet. Bibliotekets söktjänst UniSearch talar om var en bok är placerad. Böckerna i Bokladan kan beställas på samma sätt som när man beställer en bok från ett LiU-bibliotek till ett annat.

De böcker som förvaras i Bokladan är sådana som inte lånas så ofta men som fortfarande är relevanta för bibliotekets användare eller är av intresse att bevara inför framtiden. Här finns böcker i den så kallade SAB-samlingen (uppställda enligt klassifikationssystemet SAB) och bibliotekets äldre tidskrifter.

Mer information om det material som finns i Bokladan.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB och Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

Foto: Peter Karlsson

Vad hände idag för 150 år sedan? Del 2 – dagstidningar på mikrofilm

Vi har tidigare skrivit om Kungliga bibliotekets tjänst för digitaliserade svenska dagstidningar, en guldgruva för forskare, studenter, släktforskare och andra intresserade som vill komma åt äldre tidningsmaterial. Det finns dock fortfarande ett antal tidningar som Kungliga biblioteket inte hunnit digitalisera. En del av dessa går att läsa på mikrofilm, antingen på Vallabiblioteket eller Campus Norrköpings bibliotek.

På Vallabiblioteket finns exempelvis följande mikrofilmade tidningar som helt eller delvis ännu inte finns tillgängliga via KB:s tjänst:

Aftontidningen 1942—1956
Arbetet 1960-01-01—2000-09-30
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1930-01-02—1985-06-16
Socialdemokraten 1939—1943
Morgontidningen 1944—1958
Norrländska socialdemokraten 1864-12-12—2003-10-31
Norrskensflamman 1930-05-16—1998-08-13
Ny Dag 1960-01-02—1990-06-29
Nya Dagligt Allehanda 1929-12-17—1944-10-14
Skånska Dagbladet 1959-12-21—2013-12-31
Stockholmstidningen 1938-12-11—1984-08-29
Sydsvenskan 2004-10-05—2013-12-31
Upsala Nya Tidning 1962-2013-12-31
Östgöta Correspondenten 1838-09-24—2013-12-31

Dessutom finns en samling med löpsedlar på mikrofilm för ett urval dagstidningar, till exempel Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Östgöta Correspondenten.

Och på Campus Norrköpings bibliotek finns:

Norrköpings tidningar (NT) 1798—2013

För att läsa mikrofilmer använder du en särskild dator på respektive bibliotek. Kontakta oss (enklast via biblioteket@liu.se) om du vill boka in dig. För att logga in på datorn behöver du antingen ett LiU-kort (studenter och anställda vid LiU) eller ett LiU-bibliotekskort (övriga).

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket