From January 2020 you can publish your research open access in Elsevier journals, including Cell Press, and learned society journals. Without any cost. We have also regained reading access to Elsevier journals and you no longer need to use GetItNow or interlibrary loan to get access. Read the press release!
(CLARIFICATION 191203: To publish articles open access without cost, articles must be submitted after 1 January 2020. Hybrid articles in the Lancet family of journals and some learned society journals aren’t covered under the agreement.)
After one and a half years without reading access to any of Elsevier’s journals, Sweden has signed a so-called transformative agreement with the publisher. From January 2020 the library covers all costs for publishing open access in the majority of the publisher’s journals – both hybrid and pure open access. This means that LiU researchers can publish freely without paying a single dime. Publishing under this model is compliant with funder requirements for open access.
During the summer of 2018, negotiations with Elsevier fell apart. Sweden was one of a number of countries that terminated their relationship with the publisher. The reason was that the parties were unable to agree on the matter of open access publishing.
When an increasing number of researchers publish open access, we pay less to access research hidden behind paywalls. Simultaneously, we pay an increasing amount for LiU publishers to cover their article processing charges. This means a transfer of costs from reading to publishing, solving the issue of paying for openly accessible research.
Goda föresatser, nya pennor och nytt bänkpapper? Ägna några minuter till att se vad biblioteket kan bidra med för att göra dig mer effektiv – vare sig du är student eller forskare!
Hej ny student– detta inlägg ger dig en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med. Forskningsstöd vid LiUB – detta inlägg ger dig som forskare en översikt över vad LiUB kan hjälpa dig med.
Den spännande OA-världen. Kärt barn har många namn. Vad är egentligen open access och varför är det så viktigt? Fortfarande inget avtal med Elsevier. Via biblioteksprenumerationer kan du för närvarande inte få tillgång till artiklar publicerade efter 2018-06-30. Här förklarar vi varför och hur du kan göra för att ändå få tillgång till de artiklar du behöver. Tillfälligt OA-stöd vid LiUB. De pengar vi sparar på Elsevieravtalen använder vi för närvarande på att bekosta forskares publiceringsavgifter. Läs mer här om hur du gör! LiU tvåa i Sverige i open access-publicering. Vi är minsann duktiga på att publicera oss open access på LiU! Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal. Det första stora avtalet som gör att du som forskare gratis får publicera dig i närmare 600 rena OA-tidskrifter!
Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.
Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.
Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.
En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!
Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!
Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder
År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.
En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.
I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.
I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.
Centralbiblioteket i B-huset, 1970-tal
LIBRIS
Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.
LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.
Datorterminal för inmatning i LIBRIS, sent 1970-tal
En förändrad roll
År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.
Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.
Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.
Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:
Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar, böcker såväl som tidskrifter, är elektroniska. Tryckta böcker, bland annat kurslitteratur och skönlitteratur, finns också på de olika LiU-biblioteken. Böcker som används sällan men som fortfarande anses vara relevanta för våra användare eller av andra orsaker är intressanta att bevara, finns i Bokladan – bibliotekets magasin.
Bokladan återfinns i Kärnhuset, en stor hangarliknande byggnad sydväst om G-huset på Campus Valla. I samma byggnad finns även universitetets arkiv och Nationellt superdatorcentrum (NSC).
För maximalt utnyttjande av lokalytorna är bokhyllorna i Bokladan flyttbara och sitter monterade på skenor i golvet, så kallade Compactus-hyllor. Drygt 110 000 böcker förvaras i dagsläget i magasinet, vilket kan jämföras med drygt 93 000 i Campus Vallabibliotekets boksamling (därutöver finns även samlingar av skönlitteratur och läromedel på plats i biblioteket).
En gång om dagen hämtas böcker från Bokladan och skickas till det bibliotek där någon användare efterfrågat materialet. Bibliotekets söktjänst UniSearch talar om var en bok är placerad. Böckerna i Bokladan kan beställas på samma sätt som när man beställer en bok från ett LiU-bibliotek till ett annat.
De böcker som förvaras i Bokladan är sådana som inte lånas så ofta men som fortfarande är relevanta för bibliotekets användare eller är av intresse att bevara inför framtiden. Här finns böcker i den så kallade SAB-samlingen (uppställda enligt klassifikationssystemet SAB) och bibliotekets äldre tidskrifter.
Mer information om det material som finns i Bokladan.
