Samla artiklar och automatisera dina referenser med ett referenshanteringsprogram!

**This blog post in English**

EndNote och Zotero heter de referenshanteringsprogram som biblioteket erbjuder introduktion till. Dessa program har i grunden samma funktioner och syften, men de skiljer sig åt i utförandet. De stora förtjänsterna med båda är dels att de förenklar insamlandet av dokument och dels att de insamlade dokumenten sedan finns tillgängliga att infoga som referenser i det egna skrivarbetet.

Om man använder ett referenshanteringsprogram slipper man att manuellt notera dokument man hittar i databaser och man behöver inte för hand skriva in referenser i sina skrivarbeten. Detta spar mycket tid och förenklar hela informationssökningsprocessen.

För tydlighets skull skall sägas att det alltså inte är främst själva dokumenten i sig som samlas in, utan metadatan, det vill säga den information som varje dokument har belagts med (titel, upphovsperson, avsändare, utgivare, år med mera). Dokument i denna mening kan därmed vara alltifrån böcker, artiklar och rapporter till konferensbidrag, bokkapitel och dagstidningsartiklar.

Zotero kontra EndNote

Zotero är ett program som går att ladda ned gratis från Zoteros webbsida. Där hämtar man även verktyget Zotero Connector som möjliggör smidig nedladdning och insamling av dokument direkt från databaser eller webbsidor. Detta är en så kallat plugin som installeras i webbläsaren.

Denna funktion utgör en stor fördel med Zotero jämfört med EndNote, som i sin tur har en liknande plugin men som endast hjälper till att hitta PDF-filer som eventuellt finns tillgängliga att ladda ned. I EndNote behöver man annars vara på konstant utkik efter databasernas färdiggjorda metadatafiler som finns i anslutning till varje dokument. Dessa är oftast så kallade RIS-filer och de hittas som regel under funktionsknapparna Exportera eller Citera i databaserna.

EndNote är, till skillnad från Zotero, ett köpeprogram som man som student/anställd på LiU har gratis tillgång till via MinIT. En given nackdel med detta är att om man vill fortsätta använda EndNote även efter att man lämnat LiU, så behöver man köpa programmet själv.

Fler funktioner

Vad gäller djupare funktioner så är båda programmen behjälpliga på många sätt vad gäller möjligheter till anpassning och båda ger tillgång till ett stort antal redigeringsbara referensstilar (och man kan till och med göra sina egna referensstilar). Man kan även dela sina dokumentbibliotek i båda programmen vilket möjliggör grupparbete och andra samarbeten.

Båda programmen ger också möjlighet att använda molnfunktioner, det vill säga att man kan spara dokument på webben som sedan synkas med dokumentbiblioteket i det nedladdade programmet (desktop). Zotero kan även användas i Google Docs, till skillnad från EndNote.

En nackdel med Zotero är att den öppna gratisversionen har en begränsad lagringskapacitet på 300 mb, men om man inte behöver samla på nedladdade PDF:er i Zotero (dessa kan sparas på den egna datorn eller i egen molntjänst) så är det inte ett stort problem.

Vilket program ska jag välja?

I ditt val av referenshanteringsprogram behöver du fundera på de praktiska funktionerna, på tillgängligheten och att du (om behovet finns) använder samma program som dina samarbetsparters. Den akademiska skrivprocessen kan vara snårig och svårnavigerad, men dessa två program gör sitt bästa för att göra allting enklare, smidigare och mer lättarbetat!

Vill du veta mer?

Som student eller anställd på LiU hittar du information om hur du får tillgång till och använder EndNote och Zotero på Liunet student respektive Liunet medarbetare (inloggning med LiU-ID nödvändigt)

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Biblioteken och pandemin

Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.

Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.

Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.

Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst

Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.

Student på Campus Norrköpings bibliotek
Foto: Thor Balkhed

Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs

Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.

Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.

Efter pandemin

Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.

Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.

Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Länkar till textens underlag

Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1

SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna

Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin

Impacts of the Covid-19 pandemic on the health of university students – The International Journal of Health Planning and Management

CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid