Author: Niklas Ferdinand Carlsson

Posted on

Lärdomar från ett pedagogiskt samarbete

Det började som ett konkret samarbete mellan två verksamheter vid Linköpings universitet: universitetsbiblioteket och sjuksköterskeprogrammet. I DigiMaker, bibliotekets makerspace, fanns teknik, miljöer och metoder som kunde integreras i undervisningen, samtidigt som sjuksköterskeprogrammet såg en möjlighet att pröva nya former för lärande. Men efter hand blev det tydligt att det som höll på att växa fram var större än ett lokalt utvecklingsinitiativ. Samarbetet kom att synliggöra en mer grundläggande fråga: hur behöver undervisning utformas i en tid då studentgrupperna förändras, tekniken blir allt mer närvarande och högre utbildning måste förbereda studenter för ett komplext, digitalt och informationsintensivt samhälle?

Nya former av lärande för en ny generation

Detta är en fråga som blivit allt mer angelägen. Dagens studenter, inte minst många i Generation Z, möter högre utbildning med erfarenheter, vanor och förväntningar som skiljer sig från tidigare generationers. De lever i ett ständigt flöde av information, rör sig vant mellan digitala miljöer och förväntar sig ofta att lärande ska vara både tillgängligt, relevant, interaktivt och tydligt kopplat till verkliga sammanhang. Pedagogiken kan därför inte längre tas för given. Undervisning som bygger på passivt mottagande fungerar allt sämre i en miljö där kunskap ständigt används, omförhandlas och rör sig mellan olika sammanhang. Om högre utbildning ska vara meningsfull i vår tid behöver den inte bara förmedla kunskap, utan också skapa former där kunskap blir aktiv, prövbar och användbar.

Det var just här samarbetet mellan biblioteket och sjuksköterskeprogrammet blev så intressant. Det som först kunde ha stannat vid ett teknikprojekt utvecklades i stället till ett gemensamt utforskande av hur undervisning kan bli mer studentaktiv, engagerande och professionellt relevant. Tekniken var en ingång, men det avgörande blev den pedagogiska frågan: hur kan läraktiviteter utformas så att studenter inte bara förstår teori, utan också omsätter kunskap i resonemang, bedömningar och handling? I sjuksköterskeutbildningen blir detta särskilt tydligt. Studenterna behöver inte enbart tillägna sig fakta; de behöver också kunna använda kunskap i kliniska sammanhang, värdera evidens, tolka information, fatta beslut och agera ansvarsfullt i komplexa situationer.

Här blev bibliotekets kompetenser centrala. Informationshantering, källkritik, evidensvärdering och användning av digitala verktyg visade sig ligga i direkt linje med de professionella förmågor som utbildningen syftade till att utveckla. I en vårdverklighet där informationsflödena är omfattande, digitala system centrala och kraven på evidensbaserad praktik höga blir det tydligt att dessa kompetenser inte är tillägg, utan en del av yrkeskunnandet.

Från stödjande till aktiv roll

Samarbetet genererade flera konkreta workshopformat. I ett VR-upplägg fick sjuksköterskestudenter arbeta med upplevelse, mätning och gemensam analys, medan ett escape room-format lät dem söka, jämföra och värdera information från olika källor, inklusive databaser, kurslitteratur och AI-verktyg. Det viktiga var inte tekniken i sig, utan att formaten gjorde lärandet mer aktivt, prövande och meningsfullt. Erfarenheten var också tydlig: aktivitet i sig räcker inte. För att sådana arbetssätt ska leda till djupare lärande måste de vara förankrade i tydliga lärandemål och följas upp med reflektion och utvärdering. Det är först då som upplevelse kan förvandlas till förståelse.

Det var i detta praktiska arbete som en större insikt började ta form: samarbetet handlade inte bara om nya undervisningsformat. Det synliggjorde också en förändring i bibliotekets roll. Under lång tid har bibliotek i högre utbildning främst beskrivits som stödjande funktioner: platser för resurser, handledning, informationssökning och service. Den rollen är fortfarande viktig. Men den räcker inte längre som beskrivning av vad biblioteket faktiskt kan vara i dagens utbildningslandskap. När kunskap i allt högre grad formas, söks, värderas och används i komplexa digitala informationsmiljöer omformuleras också bibliotekets och utbildningens pedagogiska kärnfrågor.

I det ljuset framstår bibliotekets kompetenser inte som ett komplement till utbildningen, utan som en del av dess kärna. Frågan är kanske inte längre om biblioteket ska stödja utbildning, utan om utbildning överhuvudtaget är möjlig utan de kompetenser som biblioteket representerar. Kanske är det just där den viktigaste lärdomen finns: att framtidens pedagogik inte bara handlar om nya verktyg, utan om nya sätt att förstå kunskap som något som formas i mötet mellan människor, information och praktik.

De första stegen är nu tagna. Dialogen fördjupas. Samarbetet fortskrider.

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Referenser

Carlsson, N. F. (2025). Building Literacies: Best Practices for Academic Libraries in the Library 3.0 Era. International Journal of Librarianship, 10(1), 3–12. https://doi.org/10.23974/ijol.2025.vol10.1.437

Carlsson N.F., Klompstra L, Westas M. (2026). Exploring Nursing Students’ Experiences in a Brief Virtual Reality–Enhanced Workshop: Cross-Sectional Exploratory Study. JMIR Nursing.9:e85780. DOI: 10.2196/85780

Carlsson, N. F. (2026). Beyond information literacy: Librarians as pedagogical designers in higher education. In Proceedings of the International Academic Conference on Education, Teaching and Learning (IACETL). Diamond Scientific Publishing. Forthcoming.

Läs mer

Från VR och escape room till djupare lärande (liu.se)

Posted on

Research just around the corner 2026: när demokratin och den akademiska friheten står i centrum

Efter jubileumsåret 2025 – då Research just around the corner (RJATC) har ramat in Linköpings universitets första 50 år med tillbakablickar och framtidsspaningar – tar föreläsningsserien 2026 ett tydligt kliv in i vår tids kanske mest avgörande kunskapsfråga: demokrati och akademisk frihet.

Det är ett tema som känns både självklart och brådskande. I en omvärld där fri- och rättigheter pressas och där demokratisk tillbakagång beskrivs som en långvarig trend, blir universitetens roll som oberoende kunskapsinstitutioner allt viktigare. Ett tydligt exempel kommer från Freedom House – en internationell och oberoende organisation som varje år kartlägger politiska rättigheter och civila friheter i världen. I sin senaste årsrapport beskriver de 2024 som det 19:e året i rad där den globala friheten backar, med fler länder som försämras än förbättras. Samtidigt visar V Dem (Varieties of Democracy) – ett stort forskningsprojekt som samlar in och analyserar demokratidata från hela världen – att trenden inte bara fortsätter utan fördjupas, med fler länder som rör sig i mer auktoritär riktning och med försämringar i demokratins skyddsmekanismer, som yttrandefrihet och institutionell kontroll.

Och det här är inte bara en abstrakt kurva i ett diagram. Hoten mot öppenhet och demokratiska samtal syns också i hur akademin påverkas. Scholars at Risk är ett globalt nätverk som följer och synliggör attacker mot högre utbildning och forskare – från trakasserier och avskedanden till fängslanden och våld. I deras årliga rapport Free to Think dokumenteras hundratals incidenter runt om i världen och en tydlig poäng återkommer: när normer och institutioner urholkas slår det direkt mot universitetens autonomi och möjligheten att forska, undervisa och dela kunskap utan rädsla. Samma rapport har också uppmärksammats och spridits via den europeiska universitetsorganisationen EUA, som understryker att hot mot akademisk frihet inte är en fråga vi kan betrakta på avstånd, utan kräver uppmärksamhet även i öppna samhällen.

Även i Sverige märks att frågan hamnat högre på agendan. Under 2025 aviserade regeringen en särskild utredning med syfte att stärka forskares och lärares akademiska frihet, med slutredovisning planerad till 2026. I en tid när kunskap ifrågasätts, politiseras eller pressas av snabba opinionssvängningar blir detta en påminnelse om att akademisk frihet inte är självklar – den måste värnas, praktiseras och försvaras varje dag: i seminarierummet, i publiceringen och i det offentliga samtalet.

Mot den bakgrunden blir 2026 års tema för Research just around the corner mer än en rubrik: det blir en inbjudan att tänka tillsammans om hur kunskap skapas, skyddas och delas – och varför det angår oss alla.

Universitetet utan gränser – och biblioteket som demokratisk infrastruktur

I LiU:s vision och strategiska plan mot 2030 återkommer ambitionen om ett öppet och inkluderande universitet: ett lärosäte som tar ansvar för att överbrygga skiljelinjer, riva murar och skapa möten över discipliner och samhällssektorer. Det handlar inte bara om vackra ord – utan om arbetssätt: samverkan över gränser, nära samarbeten, och ett kunskapsnav som är relevant långt utanför campus.

Här blir universitetsbibliotekets roll central. Biblioteket är inte bara en plats för litteratur och studier, utan en del av universitetets demokratiska infrastruktur:

  • en arena för fri åsiktsbildning och källkritisk kompetens,
  • ett stöd för öppen vetenskap och ansvarsfull kunskapsspridning,
  • och en mötesplats där olika perspektiv får finnas sida vid sida.

LiU:s värdegrund betonar också hur akademiska värden och statliga principer (demokrati, legalitet, objektivitet och fri åsiktsbildning) ska bära verksamheten – och sammanfattas i ledorden trovärdighet, trygghet och tillit. I praktiken är detta precis den miljö som krävs för att akademisk frihet ska vara mer än ett ideal: den måste vara levd och vardaglig.

Samverkan som motkraft – varför “tillsammans” är en kunskapsstrategi

Att föreläsningsserien Research just around the corner utvecklas i samarbete mellan Linköpings universitetsbibliotek och vicerektor för forskning är i sig en tydlig markering: kunskap behöver både akademisk spets och öppen spridning för att göra verklig samhällsnytta.

Det ligger också helt i linje med LiU:s strategiska betoning på samverkan och gränsöverskridande arbetssätt: när komplexa samhällsutmaningar kräver dialoger och samarbeten mellan discipliner, sektorer och människor, behöver vi gemensamma arenor där perspektiv kan mötas.

Biblioteket har här en särskild styrka: vi kan fungera som brobyggare mellan forskningsfronten och vardagens frågor – och som stöd i den akademiska vardagen där öppenhet, kvalitet och delbarhet blir allt viktigare. LiU beskriver också öppen vetenskap som ett sätt att göra vetenskaplig kunskap tillgänglig och därmed främja lärande och innovation, och pekar på att Sverige har en målbild om att publikationer och forskningsdata ska vara öppna senast 2026.

Research just around the corner 2026 blir därför en serie att inte bara lyssna på, utan att delta i: att komma med frågor, att ta med kollegor och studenter, att se föreläsningarna som en gemensam plats för reflektion och samtal – på campus och via livestream.

Praktisk information:

  • När: tisdagar kl. 12.15–13.00 med början den 20 januari 2026
  • Var: Lövverket, Studenthuset, Campus Valla
  • Hur: på plats + livestream, föreläsningarna filmas och bevaras på hemsidan
    Hela programöversikten hittar du här: Research just around the corner (liu.se)

Läs mer:

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Posted on

Föreläsningar med hållbar transformation i fokus – Research Just Around the Corner hösten 2024

Höstterminens upplaga av föreläsningsserien Research Just Around the Corner har kommit till sitt slut, och vi kan blicka tillbaka på en termin fylld av inspiration, kunskap och spännande möten.

Temat för hösten var hållbar transformation, ett ämne som engagerar och utmanar oss alla. Tack vare samarbete mellan Linköpings universitetsbibliotek och vicerektor för forskning, Matts Karlsson, har vi fått ta del av fascinerande insikter om hur forskning vid LiU bidrar till att skapa en hållbar framtid. Serien har bjudit på sju föreläsningar som behandlade allt från innovativa teknologier inom sjukvården och materialvetenskap till hur digitala framtider kan visualiseras och forma hållbara samhällen.

Under terminens gång har vi fått möta framstående forskare som Daniel Aili, Magnus Berggren, Miriah Meyer och Tina Schmid Neset, samt många fler. Varje föreläsning har belyst LiU:s profilområden – som Life Science Technologies, Materials Science for Sustainable Technologies, Societal Transformations och Visual Digital Future – och gett oss en djupare förståelse för deras roll i att adressera vår tids stora utmaningar.

Genom lunchföreläsningarna i Lövverket, Studenthuset på Campus Valla, har studenter, forskare och andra intresserade fått möjlighet att ta del av LiU:s forskning på nära håll. Samtidigt har föreläsningarna streamats för att tillgängliggöra kunskapen för en ännu bredare publik.

Ett landskap med industrier och gruvor till vänster och en flod och berg till höger.

2025: LiU firar 50 år med jubileumstema och fantastiska talare

Nu ser vi fram emot nästa upplaga av Research Just Around the Corner, som under 2025 kommer att firas i ett alldeles särskilt tema: LiU 50 år.

Med anledning av Linköpings universitets 50-årsfirande kommer nästa termin att bjuda på ett spännande program med nya fantastiska talare som uppmärksammar universitetets forskning – då, nu och i framtiden. Vi kommer att få ta del av både historiska tillbakablickar och visionära perspektiv som pekar mot de kommande decennierna.

Håll utkik efter det fullständiga programmet som publiceras inom kort, och var med och fira LiU:s forskning och dess påverkan på världen! Tillsammans fortsätter vi att skapa, dela och sprida kunskap som gör skillnad.

Vi ses till snart igen!

Skrivet av: Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Mer om föreläsningsserien

Samtliga föreläsningar livestreamas och kan också ses i efterhand på webben:

Research just around the corner på liu.se

Du kan också läsa om föregående omgång i följande blogginlägg:

Hållbarhet ur olika perspektiv lyftes i föreläsningsserie

Posted on

Hållbarhet ur olika aspekter lyftes i föreläsningsserie

”Är du hållbar?” var temat för föreläsningsserien Research just around the corner under våren 2024. I serien ger LiU-forskare sina perspektiv på aktuella och angelägna ämnen.

En föreläsare och åhörare i en större föreläsningssal.
Föreläsningarna i Research just around the corner hålls i Lövverket i Studenthuset. Foto: Niklas Ferdinand Carlsson

Denna andra omgång föreläsningar i serien lyfte fram vikten av att integrera hållbarhetsprincipen i alla aspekter av livet och betonade att hållbarhet är avgörande för både vår samtid och framtid.

Föreläsningarna hölls tisdagar vid lunchtid i Lövverket i Studenthuset på Campus Valla, parallellt med att de filmades och strömmades direkt.

Från hållbara städer till cirkulära system

Tisdagen den 12 mars inledde Harald Rohracher vårens serie under rubriken “Building governance capacities for urban low-carbon transitions”, där han utforskade behovet av att utveckla kapacitet för långsiktiga, målinriktade och reflexiva policys för en urban klimatomställning. Rohracher framhöll att städer förväntas ta ledande roller i att driva systemförändringar inom områden såsom energi, mobilitet och byggande.

I den följande föreläsningen, “Hållbar magkänsla: hur våra känslor påverkar våra vardagliga beslut”, granskade Daniel Västfjäll hur känslor formar vårt beteende och hur en förståelse för beslutsprocessen kan leda till mer hållbara val. Västfjäll betonade vikten av att beakta både kognitiva och emotionella faktorer för att främja medvetna och hållbara beslut.

Ola Uhrqvist presenterade i sin föreläsning “Hållbar skola i en tid av miljöhot och samhällstransformation” forskning kring hur berättelser och spel kan användas för att öka elevers förståelse för hållbarhet och bidra till diskussionen om dessa frågor. Han fokuserade på skolans roll i att förbereda ungdomar för en föränderlig värld och lyfte fram metoder för att integrera hållbarhetspedagogik i undervisningen.

Anna Bohman diskuterade i föreläsningen “Att leva i klimatomställningens tid – Det fossilfria samhällets platser, politik och etik” pågående forskning om hur klimatomställningen påverkar människors liv och berättelser, särskilt i industriorter med stark koppling till fossilintensiv produktion.

Ola Larsmo föreläste om historieförfalskning som politiskt verktyg och betonade vikten av att forskare hjälper till att motverka detta fenomen. Utifrån tre exempel visade han hur historieförfalskning kan användas för att styra opinionen och påverka människors uppfattningar om historia och samtid. Larsmo har under 2023-2024 tjänstgjort vid LiU som gästprofessor i Moa Martinsons namn.

Vårens omgång av Research just around the corner avslutades den 21 maj med Erik Sundins föreläsning “Hållbara och cirkulära system”, där han presenterade några exempel från olika industrier och förklarade hur återanvändning och återtillverkning av produkter och material kan bidra till en mer hållbar framtid.

Två händer som håller ett jordklot.
Föreläsningarna spelades in och kan ses i efterhand. Bild: Niklas Ferdinand Carlsson

Fortsättning följer…

Sammantaget belyser dessa föreläsningar hållbarhetstemats mångfacetterade karaktär och understryker vikten av att integrera principer för hållbarhet på olika samhällsnivåer och inom alla sektorer för att uppnå en verkligt hållbar framtid. För de som missade föreläsningarna finns möjligheten att se dem i efterhand via föreläsningsseriens webbsida på liu.se (se länk nedan).

Vi vill härmed rikta ett stort tack till vårens föreläsare och utlovar nya spännande insikter då Research just around the corner fortsätter i höst på det anknytande temat hållbar transformation. Mer information om höstens program kommer.

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Läs mer om Research just around the corner

Välkommen på föreläsningar om hållbarhet (liu.se)

Posted on

Collect articles and handle references with a reference manager

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

Linköping University Library offers introductions to EndNote and Zotero. These reference management programs serve the same purpose and have similar functions, but are different in design and layout. A reference manager simplifies the process with collecting documents and inserting them as references in word processor documents.

When using a reference manager, there is no need to make lists of documents found in databases and you won’t have to enter references to these documents manually in your texts. This saves time and simplifies the information seeking process.

To clarify, it is not primarily the documents themselves that are collected in a reference manager, but metadata, which is information about documents (such as title, author, publisher, year of publication etc.). A document in this context can be everything from a book and a scholarly article to a working paper, a conference paper, a book chapter, or a newspaper article.

Zotero versus EndNote

The Zotero software can be downloaded for free at the Zotero website. There, you can also download Zotero Collector, a tool for quick and easy download of documents from databases and websites. Zotero Collector is a plugin which is installed in your browser.

This feature is one of the advantages with Zotero compared to EndNote. The latter software has a similar plugin, but this will only help you find PDFs that are possible to download. If you use EndNote, you need to locate the metadata file connected to each document yourself. These are so called RIS files that can typically be found under “Export” or “Cite” in databases.

In contrast to Zotero, EndNote is a subscription-based software, but available at no cost for LiU students and staff via MinIT. A disadvantage with EndNote is that if you want to continue to use it after leaving LiU, you need to pay for a subscription yourself.

More functions

When it comes to additional functions, both EndNote and Zotero offer options to adapt and edit a wide range of reference styles, including the possibility to custom your own style. In both reference managers, you can share your document library with others, allowing group work and collaboration.

Both allow using cloud services, i.e. saving online documents and syncing them with files in your document library in the downloaded (desktop) version of the reference management program. Zotero can be used with Google Docs, which is not the case with EndNote.

A disadvantage with Zotero is that the freely available version has a limited storage capacity of 300 MB. But if there is no need to collect PDFs in Zotero, this will not be a problem. An alternative is to store your PDFs on your own computer or in a cloud service available to you.

Which one should I choose?

In your choice of reference manager, you need to consider the practical functions of the program, your options regarding access, and if it is necessary for you to use the same program as your collaborators. The academic writing process can be tricky and difficult to navigate, but with a reference manager it will be somewhat easier.

Want to know more?

As a student or employee at LiU, you can find out more about how to get access and use EndNote and Zotero at Liunet Student and Liunet Employees (sign in with LiU ID required)

By: Niklas Ferdinand Carlsson, librarian, Campus Norrköping Library

Translated by: Peter Igelström