**This blog post is also available in English**
Det här inlägget handlar inte om Wikipedia som källa. Fokus är Wikipedia som en kanal i forskningskommunikationen.
Det finns forskning som tyder på att Wikipedia är ett effektivt sätt att förmedla sin forskning. Läkare, tex, använder Wikipedia i mycket hög utsträckning.[1] Wikipedia kan betraktas som ett allmängiltigt uppslagsverk. Eftersom den är open source har vi alla möjlighet att göra ett bidrag. Som forskare har vi möjlighet att i enkla ordalag beskriva vårt forskningsbidrag – och då också referera till vår forskning. Wikipedia blir då samtidigt en möjlighet att bedriva tredje uppgiften – och att synliggöra den egna forskningen. Två flugor i en smäll, således.
Wikipedia- hur en sida är uppbyggd
Några element är gemensamma på de flesta sidor. Här har vi plockat en sida från svenska Wikipedia för att illustrera.
– Överst ser vi [1] titel.
– Brödtexten [2] har alltid första ordet fetat. Som man ser i exemplet finns det ett antal länkar till andra Wikipediasidor. Om samma ord förekommer flera gånger i texten är det bara enbart länkat första gången.
– I det här fallet finns det [3] inga externa länkar, men om de finns (tex till förlagets egen hemsida) står det under den här rubriken.
– Under [4] listas de referenser som fotnotats i text-styckena.
– En bra finess (både som användare och skribent) är kategorierna [5] . Det är ett sätt att kontextualisera artikeln som många glömmer bort.
– Längst ner under varje Wikipediasida står vilken creative commons-licens [6] som är tillämplig (CC BY-SA). Det kan vara värt att påminna sig om att det som skrivs på Wikipedia får spridas under villkoret att man uppger upphovsman och fortsättningsvis ger verket samma CC licens (Som synes längst ner i denna blogpost anges att samma CC-licens gäller, dvs CC BY-SA gäller).
– Vid [7] finns möjlighet att redigera och man kan här välja på två olika redigeringslägen: redigera och redigera wikitext.
– En finurlig funktion för den som vill ha en liten titt bakom kulissen är att välja ”visa historik” [8]. Här ser du tidigare versioner, när sidan har uppdaterats och av dem. Detta kan vara mycket spännande läsning!
– Slutligen, vid [9] finns det en markering om man är inloggad eller inte.
Wikipedias sidor har skiftande kvalité
Vissa delar av Wikipedia är inte speciellt bra. Andra, däremot, är mycket väl underbyggda. Kvalitén skiftar betänkligt. Går man in och tittar på en Wikipediasida, på diskussionen och på historiken, kan man ser om den är kontroversiell (se tex diskussionssidan på Buresläkten) eller tämligen bortglömd (hirpiner, som inte uppdaterats på över ett år). Det är ett sätt att bedöma en sidas kvalité. Andra sätt är att titta på om det finns referenser (bra) eller fotnoter (bättre) och kvalitén på källorna (vetenskapliga artiklar).
Wikipedia som forskningsspridning
Som forskare har du en unik möjlighet att kunna göra Wikipedia bättre och samtidigt slå ett slag för din egen forskning. Innan vi går in på hur du kan göra det smart, kan vi gå in på hur du kan göra det osmart.
- Skapa aldrig en sida om dig själv. Är du viktig nog för att ha en wikipediasida får någon annan skriva den om dig. (Och om detta skulle vara intressant finns det en rad tips och tricks).
- Skapa inte en helt ny sida om din forskning. Detta är speciellt viktigt om du inte är en driven Wikipediaskribent.
- Se inte Wikipedia som din egen marknadsföringskanal utan som ett sätt att berika och nyansera existerande artiklar. Kan man behålla den ödmjukheten är det mycket troligare att redigeringen får leva kvar.
Börja med att berika en existerande artikel
Jag skulle vilja förespråka att börja med att berika existerande sidor. Identifiera en sida som är relaterad till din forskning, peta in en eller ett par väl valda rader och en referens till publicerad forskning. Som i en vetenskaplig artikel – här har du möjlighet att peta in dig själv och ditt bidrag på ett bra sätt! Har du ett pressmeddelande, populärvetenskaplig text eller faktablad redan skrivet får du mycket gratis. Se till att alltid lägga in en referens till din egen forskning!
Om du blir fast och lär dig skapa en ny artikel finns det andra saker att tänka speciellt på. Se till att länka in din sida från andra delar av Wikipedia. Skapa inte en föräldralös sida, de lever farligare. Fundera extra mycket på vilka kategorier du ska ”tagga upp” din artikel med. Här har du stor hjälp av att titta runt. Hur ser andra liknande sidor ut?
Wikipedia – lär dig skriva i en ny genre
Olika målgrupp, olika språkbruk. Stilistiken i en vetenskaplig artikel skiljer sig från den i ett populärvetenskapligt sammanhang. På samma sätt är Wikipedia en ny genre att bemästra. Det bästa sättet att lära sig behärska genren är att läsa andra artiklar på Wikipedia och att öva – i liten skala. Om du följer rådet ovan att börja med att berika existerande sidor är inte det ett problem. Du kommer automatiskt att skriva in en eller ett par meningar som har rätt stilistisk nivå och form.
Utmaningen med att redigera är inte det tekniska. För den som är intresserad går det att redigera i Wikipedia-gränssnittet. För den som inte är lika intresserad går det bra att redigera i en ”vanlig” text-redigerare. Detta väljer du i [7].
För den som gillar Wikipedia vill jag varmt rekommendera att skaffa ett inlogg. För den som inte vill göra fler än en handfull redigeringar per år spelar det inte så stor roll. . Om du loggar in får du bland annat en egen användarsida där du interagerar med andra ”wikpedianer” och du får också tillgång till en egen så kallad sandlåda. Med inlogg kan du också skapa en bevakningslista över de artiklar du är engagerad i.
Det är inte du som bestämmer!
Om man tänker på Wikipedia som ett oändigt artikelprojekt där vem som helst kan bidra blir det logiskt att du inte kan räkna med att dina redigeringar får bli kvar. Behåll modet även om du blir bortredigerad. Fråga dig varför du blir bortredigerad, och se det som ett lärandetillfälle till nästa gång.
Lär dig mer!
– Vilka LiU-forskare finns på Wikipedia? Frågan är lätt att besvara om vi går till kategorin! Svenska Wikipedia 128 artiklar, engelskspråkiga Wikipedia 42 artiklar (11 november 2019).
– Wikipedias egna råd till dig som är forskare
– Är din artikel redan refererad på Wikipedia? Altmetrics ger svaret. Har du svart i din “Altmetric-donut” har publikationen refererats på Wikipedia. Detta kollar du lättast på din publikationslista ur DiVA (skapa den här)
– Läs den websida som Uppsala Universitet har om Wikipedia – mycket matnyttigt, bland annat varför det kan vara poäng att logga in.
– Gå med i FaceBook-gruppen ”Wikipedia inom akademin”
Vill du veta mer? Vi på Forskningsstöd kan mer och kommer gärna ut, pratar eller håller workshops!
Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, under CC BY-SA
______________________________________________
[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.