Kill two birds with one stone with Wikipedia

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

This blog post is not about Wikipedia as a source. Rather, I will focus on Wikipedia as a channel for research communication.

Studies indicate that Wikipedia can be an effective tool for research dissemination. For example, Wikipedia is a source frequently consulted by physicians and medical students.[1] Wikipedia is a universal encyclopedia, and its open source software allows everyone to contribute content.  Researchers can contribute by writing about research results in an accessible way and by providing references to their publications. For researchers, Wikipedia offers a venue for popularizing science and scholarship, and at the same time making their own research more visible, thereby killing two birds with one stone.

The structure of a Wikipedia article

There are a few elements common to all Wikipedia articles. Here is an example:

– The title of the article [1].

– The body text [2] has its first words written in bold. In this example, there are many references to other Wikipedia articles. These headwords are only hyperlinked the first time they occur in the text.

– External links (for example, to a publisher’s website) are listed under this heading [3].

– Under [4], references that occur in the text are listed.

– An often-forgotten feature is the categorization of articles [5]. This is a way to contextualize the article, which is of value to both readers and contributors.

– At the bottom of the page, the applicable Creative Commons license is given (CC BY-SA). Content on Wikipedia can be redistributed freely, if the source is referenced and the CC license is retained. (The CC BY-SA license has also been given to this blog post, as indicated at the bottom of the text.)

– At [7], you can edit the article.

– If you want to have a look “behind the scenes”, you can go to “View history” [8]. Here you can view earlier versions of the article, and when and by whom the article has been edited. In some cases, this can prove interesting reading indeed!

– At [9], it is indicated if you have logged in to Wikipedia or not.

The varying quality of Wikipedia articles

Some articles on Wikipedia are not very good. Others, on the other hand, are of high quality and well substantiated. By viewing the history of the article and its talk page (see Thomas Piketty) you will get a good indication if the subject matter is controversial or neglected (Paternopoli=not updated for a long time). This is one way of assessing the quality of the article. Other parameters to look at: does the article have references (Irpinia – good) or footnotes (even better)? Are referenced sources scholarly (Hofstede’s cultural dimensions)?

Wikipedia as a tool for research dissemination

As a researcher, you have a unique opportunity to help make Wikipedia better, and at the same time make your own research more visible. Before we go into how to do this in a smart way, remember to:

1. Never create an article about yourself. If you are important enough to have an article on Wikipedia, someone else will write one.

2. Never create a whole new article about your research. This is especially important if you are not a seasoned contributor on Wikipedia.

3. Never look at Wikipedia as a channel for marketing your own research. Try instead to enrich and nuance existing articles. If you approach Wikipedia in a humble way, it is more likely your contributions will last.

Instead, start with enriching an existing article

Locate an article related to your research field, add a few sentences with relevant information and reference an already published academic source. If you have published research on the subject, you have the opportunity to reference that. If you have written a press release, a popular account or a leaflet about your research this will help you write your Wikipedia article. Make sure to reference your own research publication!

If you get hooked and go on to create new articles, there are a few other things to keep in mind. Make sure to link the article to other articles in Wikipedia. Don’t create an “orphan” article, they are more likely not to survive. Put some extra effort in adding categories to your article – look at how similar articles have been categorized.

 

Learn to write in a new genre

Different audiences mean different uses of language. The style on Wikipedia is very different from that of a scholarly article. The best way to learn is by reading other Wikipedia articles, and begin practicing on a small scale. If you follow the advice above and start by enriching existing articles, you will likely not run into any problems. You will automatically fall into the style of existing content.

The technical aspect of editing will not present many difficulties. Edit the article in the text editing mode [7].

If you become a frequent contributor to Wikipedia, I recommend that you create your own account. If you only make a few edits a year, there is no need to have an account.  If you have an account, you can interact with other Wikipedians through your own user page and you get your own sand box to develop your articles. You can also create your own watchlist with articles that you are especially engaged with.

You are not the one in control!

If you think of Wikipedia as an endless project that is constantly being revised, it is easy to imagine that you own edits might not survive. Don’t lose faith if your contributions are deleted. Ask yourself why this happened, and try to learn from experience the next time you edit an article on Wikipedia.

Learn more

Which LiU researchers are Wikipedia editors? Swedish Wikipedia has 128 articles that have been edited by LiU researchers, the English version 42 (11 November, 2019)

Help: Wikipedia editing for researchers, scholars, and academics

Is your research already referred to at Wikipedia? Altmetrics holds the answer. The colour black on your ”Altmetric donut” indicate that your publication has been cited on Wikipedia. The easiest way to check this is through your DiVA publication list (create it here).

Want to learn more? We will gladly come to your department to hold talks or workshops!

By Johanna Nählinder, senior coordinator of reseach support, Linköping University Library, under CC BY-SA. Translated by Peter Igelström.

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

Wikipedia som ett verktyg för att slå två flugor i en smäll

**This blog post is also available in English**

Det här inlägget handlar inte om Wikipedia som källa. Fokus är Wikipedia som en kanal i forskningskommunikationen.

Det finns forskning som tyder på att Wikipedia är ett effektivt sätt att förmedla sin forskning. Läkare, tex, använder Wikipedia i mycket hög utsträckning.[1] Wikipedia kan betraktas som ett allmängiltigt uppslagsverk. Eftersom den är open source har vi alla möjlighet att göra ett bidrag. Som forskare har vi möjlighet att i enkla ordalag beskriva vårt forskningsbidrag – och då också referera till vår forskning. Wikipedia blir då samtidigt en möjlighet att bedriva tredje uppgiften – och att synliggöra den egna forskningen. Två flugor i en smäll, således.

Wikipedia- hur en sida är uppbyggd

Några element är gemensamma på de flesta sidor. Här har vi plockat en sida från svenska Wikipedia för att illustrera.

– Överst ser vi [1] titel.
– Brödtexten [2] har alltid första ordet fetat. Som man ser i exemplet finns det ett antal länkar till andra Wikipediasidor. Om samma ord förekommer flera gånger i texten är det bara enbart länkat första gången.
– I det här fallet finns det [3] inga externa länkar, men om de finns (tex till förlagets egen hemsida) står det under den här rubriken.

– Under [4] listas de referenser som fotnotats i text-styckena.
– En bra finess (både som användare och skribent) är kategorierna [5] . Det är ett sätt att kontextualisera artikeln som många glömmer bort.

– Längst ner under varje Wikipediasida står vilken creative commons-licens [6] som är tillämplig (CC BY-SA). Det kan vara värt att påminna sig om att det som skrivs på Wikipedia får spridas under villkoret att man uppger upphovsman och fortsättningsvis ger verket samma CC licens (Som synes längst ner i denna blogpost anges att samma CC-licens gäller, dvs CC BY-SA gäller).
– Vid [7] finns möjlighet att redigera och man kan här välja på två olika redigeringslägen: redigera och redigera wikitext.
– En finurlig funktion för den som vill ha en liten titt bakom kulissen är att välja ”visa historik” [8]. Här ser du tidigare versioner, när sidan har uppdaterats och av dem. Detta kan vara mycket spännande läsning!
– Slutligen, vid [9] finns det en markering om man är inloggad eller inte.

Wikipedias sidor har skiftande kvalité

Vissa delar av Wikipedia är inte speciellt bra. Andra, däremot, är mycket väl underbyggda. Kvalitén skiftar betänkligt. Går man in och tittar på en Wikipediasida, på diskussionen och på historiken, kan man ser om den är kontroversiell (se tex diskussionssidan på Buresläkten) eller tämligen bortglömd (hirpiner, som inte uppdaterats på över ett år). Det är ett sätt att bedöma en sidas kvalité. Andra sätt är att titta på om det finns referenser (bra) eller fotnoter (bättre) och kvalitén på källorna (vetenskapliga artiklar).

Wikipedia som forskningsspridning

Som forskare har du en unik möjlighet att  kunna göra Wikipedia bättre och samtidigt slå ett slag för din egen forskning. Innan vi går in på hur du kan göra det smart, kan vi gå in på hur du kan göra det osmart.

  1. Skapa aldrig en sida om dig själv. Är du viktig nog för att ha en wikipediasida får någon annan skriva den om dig. (Och om detta skulle vara intressant finns det en rad tips och tricks).
  2. Skapa inte en helt ny sida om din forskning. Detta är speciellt viktigt om du inte är en driven Wikipediaskribent.
  3. Se inte Wikipedia som din egen marknadsföringskanal utan som ett sätt att berika och nyansera existerande artiklar. Kan man behålla den ödmjukheten är det mycket troligare att redigeringen får leva kvar.

Börja med att berika en existerande artikel

Jag skulle vilja förespråka att börja med att berika existerande sidor. Identifiera en sida som är relaterad till din forskning, peta in en eller ett par väl valda rader och en referens till publicerad forskning. Som i en vetenskaplig artikel – här har du möjlighet att peta in dig själv och ditt bidrag på ett bra sätt! Har du ett pressmeddelande, populärvetenskaplig text eller faktablad redan skrivet får du mycket gratis. Se till att alltid lägga in en referens till din egen forskning!

 

Om du blir fast och lär dig skapa en ny artikel finns det andra saker att tänka speciellt på. Se till att länka in din sida från andra delar av Wikipedia. Skapa inte en föräldralös sida, de lever farligare. Fundera extra mycket på vilka kategorier du ska ”tagga upp” din artikel med. Här har du stor hjälp av att titta runt. Hur ser andra liknande sidor ut?

Wikipedia – lär dig skriva i en ny genre

Olika målgrupp, olika språkbruk. Stilistiken i en vetenskaplig artikel skiljer sig från den i ett populärvetenskapligt sammanhang. På samma sätt är Wikipedia en ny genre att bemästra. Det bästa sättet att lära sig behärska genren är att läsa andra artiklar på Wikipedia och att öva – i liten skala. Om du följer rådet ovan att börja med att berika existerande sidor är inte det ett problem. Du kommer automatiskt att skriva in en eller ett par meningar som har rätt stilistisk nivå och form.

Utmaningen med att redigera är inte det tekniska. För den som är intresserad går det att redigera i Wikipedia-gränssnittet. För den som inte är lika intresserad går det bra att redigera i en ”vanlig” text-redigerare. Detta väljer du i [7].

För den som gillar Wikipedia vill jag varmt rekommendera att skaffa ett inlogg. För den som inte vill göra fler än en handfull redigeringar per år spelar det inte så stor roll. . Om du loggar in får du bland annat en egen användarsida där du interagerar med andra ”wikpedianer” och du får också tillgång till en egen så kallad sandlåda. Med inlogg kan du också skapa en bevakningslista över de artiklar du är engagerad i.

Det är inte du som bestämmer!

Om man tänker på Wikipedia som ett oändigt artikelprojekt där vem som helst kan bidra blir det logiskt att du inte kan räkna med att dina redigeringar får bli kvar. Behåll modet även om du blir bortredigerad. Fråga dig varför du blir bortredigerad, och se det som ett lärandetillfälle till nästa gång.

Lär dig mer!

– Vilka LiU-forskare finns på Wikipedia? Frågan är lätt att besvara om vi går till kategorin! Svenska Wikipedia 128 artiklar, engelskspråkiga Wikipedia 42 artiklar (11 november 2019).
Wikipedias egna råd till dig som är forskare
– Är din artikel redan refererad på Wikipedia? Altmetrics ger svaret. Har du svart i din “Altmetric-donut” har publikationen refererats på Wikipedia. Detta kollar du lättast på din publikationslista ur DiVA (skapa den här)
– Läs den websida som Uppsala Universitet har om Wikipedia – mycket matnyttigt, bland annat varför det kan vara poäng att logga in.
– Gå med i FaceBook-gruppen ”Wikipedia inom akademin”

Vill du veta mer? Vi på Forskningsstöd kan mer och kommer gärna ut, pratar eller håller workshops!

Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, under CC BY-SA

 

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.