Under våren 2025 genomförde Linköpings universitetsbibliotek en undersökning för att ta reda på hur studenter använder generativ AI i sina studier. Resultaten visar tydligt att AI har blivit en självklar del av många studenters vardag: 63 procent använder generativ AI flera gånger i veckan eller dagligen. Verktyg som ChatGPT och Copilot används främst för att sammanfatta texter, hitta information, förbättra språk och struktur – men även för att få idéer, förstå komplexa begrepp eller ge feedback på texter.
Det handlar alltså inte om fusk, utan om att effektivisera och stötta det egna lärandet. Eller?
Svår gränsdragning
Flera av de studenter som deltog i undersökningen uttryckte oro över vad AI-användning innebär för det egna lärandet och för akademisk hederlighet. Många lyfte att det ibland är svårt att avgöra vad som faktiskt är ett ”eget arbete”, särskilt när AI används för att generera text eller idéer. Det väcker frågor om var gränsen går mellan att få hjälp och att fuska. En återkommande farhåga var att AI gör det lätt att ta genvägar, vilket i sin tur riskerar att urholka studentens tro på betydelsen av sitt eget lärande och arbete. En student valde till och med att låta ChatGPT svara på enkäten, som ett ironiskt sätt att illustrera att man snabbt kan bli beroende av AI:s stöd och börja ifrågasätta poängen med att plugga överhuvudtaget.
Det mest intressanta är kanske just denna ambivalens. AI är både ett kraftfullt verktyg och en möjlig fallgrop. Det kan hjälpa studenter att komma igång, förstå mer, tänka fritt och nytt. Men det kan också stå i vägen för den mödosamma men nödvändiga processen att verkligen förstå något på djupet och göra misstag längs vägen. En AI är snabb, men lärande är långsamt.
Samtidigt är det viktigt att inte drabbas av moralpanik. Vår undersökning visar att många studenter faktiskt använder AI för att utveckla sitt kritiska tänkande, inte ersätta det. Verktygen blir då ett slags digitalt bollplank snarare än en genväg. Flera studenter beskrev till exempel hur de använder AI för att få alternativa infallsvinklar eller för att bättre förstå svåra texter. Och när studenter säger att de vill ha tydligare riktlinjer och mer stöd för att använda AI på ett ansvarsfullt sätt behöver vi kunna stötta dem i det.
Vad kan vi som arbetar inom högre utbildning ta med oss?
Jo, att vi måste hjälpa studenter att förstå inte bara hur man använder AI, utan också när det inte bör användas. Vi måste prata om vad kunskap egentligen är och hur man bygger en hållbar och meningsfull lärprocess i ett landskap där mycket av det kognitiva arbetet nu kan delegeras till maskiner. Generativ AI verkar vara här för att stanna. Frågan är hur vi använder det för att stärka, inte försvaga, studenternas lärande.
Och kanske är det precis som en av våra intervjuade studenter uttryckte det:
“Vi kan inte blunda för AI:s roll i samhället. I stället för att förbjuda det, borde universitetet lära oss att använda det på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer att vara en viktig färdighet när vi kommer ut i arbetslivet.”
Läs mer
Resultaten från undersökningen finns redovisade i en rapport som är tillgänglig här:
Studenters användning av generativ AI i samband med studier
Skrivet av Rebecka Öhrn, bibliotekarie, Vallabiblioteket
