LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

Den spännande OA-världen

När man sitter som forskare på LiU med mycket god tillgång till vetenskapliga artiklar är det lätt att ta det för givet. I själva verket är det mycket forskning man kommer åt enbart om man har tillgång till prenumerationsbaserat material via ett universitetsbibliotek. Biblioteket lägger ner stora resurser på att ge sina användare elektronisk tillgång till vetenskapliga resurser.

Mycket forskning publiceras alltså i tidskrifter där det krävs en prenumeration. Forskning som skattebetalare har finansierat blir därför tillgänglig enbart för ett fåtal. Open access – att artiklar eller andra typer av publikationer blir tillgängliga gratis på nätet – är därför en angelägen fråga.

Men vad är då Open Access?
Det finns olika typer av open access. Ett lätt sätt att förstå vilka typer av open access det finns och skillnaden däremellan är att skilja på olika typer av tidskrifter: prenumerationstidskrifter och open accesstidskrifter.

De prenumerationsbaserade tidskrifterna finansieras oftast via forskningsbiblioteken. Vissa open accesstidskrifter finansierar sin utgivning via publiceringsavgifter, andra tar inte ut någon avgift för publicering. Publiceringsavgifterna kan vara mycket höga: en artikel av Solomon & Björk från 2012 nämner att en tidskrift i deras urval hade en publiceringsavgift på $3.900. Det engelska begreppet för publiceringsavgift är APC, eller Author Processing Charge.

Detta ger oss alltså fyra typer av tidskrifter och två typer av open access, som i figuren nedan.

Guld open access är att publicera open access i en openaccess-tidskrift. Hybrid open access är att betala en APC för att göra en artikel i en tidskrift open access. I det sistnämnda fallet har förlagen hittat en riktigt lukrativ affärsmodell: man lyckas få betalt två gånger för samma sak!

Tyvärr kallar förlagen ofta sitt hybridpubliceringsalternativ för GULD. Prata med ditt forskningsbibliotek innan du överväger detta alternativ!

Bilden nedan visar vad några stora förlag väljer att kalla sitt hybridpubliceringsalternativ.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB