Den internationella veckan med extra fokus på öppen tillgänglighet av forskning – Open Access Week – är här. På Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar vi detta genom att göra en djupdykning i ämnet transformativa avtal.
Ibland kallas det Read-and-publish-avtal och ibland offsetavtal, men det senaste året pratar vi mest om transformativa avtal. Låt oss titta närmare på vad detta är!
I Sverige förhandlas de stora avtalen mellan bibliotek och förlag centralt via det så kallade Bibsam-konsortiet. Bibsam-konsortiet är en sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut som via Kungliga biblioteket förhandlar och tecknar nationella avtal för e-tidskrifter och databaser.
Många av de avtal som tecknas för hybridtidskriftspaket täcker både läs- och publiceringskostnader för att göra forskning öppet tillgänglig. Om du är osäker på vad en hybridtidskrift är kan du läsa mer på våra sidor om open access.
Prenumerationskostnader blir publiceringsavgifter
När fler artiklar publiceras öppet tillgängligt är det tänkt att kostnaden för läsning sänks så att man inte ska behöva betala dubbelt för både publiceringsavgiften och läsning, som tidigare var fallet. I takt med detta betalar vi på universitetsbiblioteket istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså över tid från läsning till publicering. Detta löser problemet med att universiteten betalar flera gånger för redan öppet tillgänglig forskning. Kostnaderna för läsning har ökat kraftigt under senare år vilket gör det viktigt att hitta en stabil prisutveckling så att universiteten har råd.
Öppen vetenskap är målet
Målet är inte bara att undvika dubbelbetalning utan en övergång till ett öppet och transparent vetenskapligt ekosystem – open science. Arbetet för öppen tillgänglighet – open access – till forskning är en del av det arbetet. Det säkerställer att alla – allmänheten, beslutsfattare, forskare i länder med högskolor som inte har råd att köpa dyra prenumerationer på de vetenskapliga tidskrifter de behöver för att bedriva forskning och utbildning – kan ta del av forskningsresultat. Detta blir extra viktigt om forskningen är finansierad av offentliga medel, då behöver resultaten också tillgängliggöras till offentligheten och inte låsas in bakom betalväggar.
Forskningsfinansiärer ställer bland annat därför ofta krav på att forskningsresultat ska publiceras öppet tillgängligt. En del av dem backar Plan S, som är ett initiativ för att skynda på övergången till ett öppet vetenskapligt system.
Det är bakgrunden till läs-och publiceringsmodellen för våra prenumerationer och varför vi tecknar den typen av avtal. Men var kommer transformationen in?
Hybridtidskrifter och transformativa avtal
Transformationen består av att hybridtidskrifter som ingår i transformativa avtal på sikt förpliktar sig att bli helt öppet tillgängliga, det kallas att tidskrifterna “flippas”. De går alltså från att vara hybridtidskrifter till att bli rena open accesstidskrifter.
Om en forskare har fått forskningsfinansiering från det offentliga, till exempel Vetenskapsrådet, Forte och Formas som stödjer Plan S, finns det krav från finansiären om i vad för slags tidskrift du får publicera dina forskningsresultat – de ska publiceras i rena open access-tidskrifter utan fördröjning. Men för att inte inskränka utbudet av tidskrifter där forskare gärna vill publicera sig i tillåter de i en övergångsperiod även att man publicerar forskningen i hybridtidskrifter ifall tidskriften täcks av ett transformativt avtal. Det innebär att förlaget har förpliktat sig till att tidskriften ska flippas och bli en ren open access-tidskrift om en viss procent av artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt, eller som senast 2024.
Detta är alltså en temporär avtalsmodell. Efter 2024 ska transformationen ha skett. Och vad händer sedan? Läs gärna artikeln i Expert Voices: Nästa steg efter transformativa avtal som är skriven av Bibsams styrgrupp.
En ny modell
Övergången till ett öppet vetenskapligt ekosystem är en balansgång. Å ena sidan behöver det gå fort för att lärosäten ska ha råd att ge tillgång till de vetenskapliga källor forskare behöver. Forskarna ska inte drabbas av att behöva betala publiceringskostnader själva – den kostnaden ska biblioteken eller forskningsfinansiärerna stå för.
Det finns dock en oro för att förlagen ska drabbas och hållbara affärsmodeller som överlever övergången behöver utvecklas. Olika forskningsområden skiljer sig i publiceringstradition, och där vissa områden får mycket externa anslag, är andra självfinansierade och publicerar kanske böcker eller bokkapitel hellre än artiklar.
Var det hela landar får vi se, transformativa avtal och andra avtal vi via Bibsam sluter med förlagen är bara en pusselbit i övergången. En viktig pusselbit för att öppen vetenskap ska finnas tillgänglig för alla forskare och intressenter.
Skrivet av: Tanja Blixt, bibliotekarie vid avdelningen för Mediaförsörjning
Läs mer
Bibliotekets forskningsstödskoordinator Johanna Nählinder har tidigare skrivit inlägg om de Read-and-publish-avtal som biblioteket tecknar med olika förlag.
