Open Access Week (20 till 26 oktober) är ett årligen återkommande globalt evenemang med fokus på öppen tillgång och öppen vetenskap. Varför är då detta viktigt att uppmärksamma? Och hur jobbar Linköpings universitetsbibliotek med dessa frågor?
I den här intervjun berättar överbibliotekarie David Lawrence om bibliotekets arbete med att stödja forskare i deras arbete, om LiU:s nya policy om öppen vetenskap samt hur förutsättningarna kring att jobba med öppen tillgång och öppen vetenskap har förändrats genom åren.
Linköpings universitetsbibliotek har kampanjen ”Everyday is Open Science Day” under årets Open Access Week. Varför valde biblioteket den kampanjen i år?
– Delvis därför att frasen återspeglar utvecklingen kring open access i allmänhet, som gått från att handla om öppen tillgång till publikationer till öppen vetenskap i ett bredare perspektiv. Från att det varit en angelägenhet främst för specialister har det integrerats i forskningen i allt högre utsträckning.
– Att uppmärksamma detta under en särskild vecka är inte något negativt i sig, men vi vill gärna betona att öppen vetenskap är något som händer hela tiden. Det är inte något som bara påverkar enskilda grupper utan har stor betydelse för forskare i deras vardag. Vi marknadsför det kanske lite extra under Open Access Week, men både vi på biblioteket och forskare arbetar med frågor kring öppen vetenskap hela tiden.
Linköpings universitet har en ny policy inom öppen vetenskap. Kan du säga något kort om den? Finns utmaningar för forskare att kunna följa policyn?
– Det är superbra att LiU nu har en policy för öppen vetenskap. Policyn har ett bra fokus och innehåller smarta formuleringar. Öppen vetenskap handlar om allting från tillgång till vetenskapliga publikationer till medborgarforskning. Vissa delar arbetar man med praktiskt redan nu. Andra saker handlar om sådant man siktar mot.
– Med policyn har LiU bestämt sig för att lägga fokus på publikationer och forskningsdata, vilket verkligen är aktuellt just nu. Framöver kommer man kanske att uppdatera policyn och inkludera fler aspekter. Vissa inslag, såsom tillgång till publikationer, är kanske ”gårdagens nyheter”: forskare är idag vana med att publicera sina artiklar öppet. Det finns en hel infrastruktur kring det som bland annat inkluderar avtal med förlagen.
– Forskningsdata är ett mycket nyare område. Där råder stor komplexitet och det kvarstår utmaningar att lösa. Rent praktiskt har vi system som kan hantera det och göra data tillgängligt, både data utan krav på konfidentialitet och data med krav på konfidentialitet. Men det finns alltjämt frågor kring de juridiska och etiska aspekterna som måste redas ut innan vi kan säga att vi har en färdig rutin för hur vi hanterar alla upptänkliga fall. Det är fortfarande något som är under utveckling. Men det går framåt ganska snabbt, bland annat därför att det finns krav eller åtminstone rekommendationer från externa aktörer på nationell nivå, och från forskningsfinansiärer eller tidskrifter, vilka trycker på för att utvecklingen ska gå lite snabbare.
Spännande! Det låter som om öppen vetenskap redan är eller håller på att bli det ”nya normala” inom all forskning – hur märks det inom universitetsbibliotekets verksamhet?
– Det är intressant att reflektera över vad som hänt genom åren. När vi började jobba med open access på biblioteket var det enstaka medarbetare som hade det på sitt bord. Sedan inrättades grupper och en avdelning med fokus på publicering. Men det sågs inte som en del av bibliotekets normala verksamhet från början utan det låg lite vid sidan av och bestod av några specialister som jobbade med att stödja forskare i enlighet med deras behov.
–Vad som hänt under de senaste åren är att öppen vetenskap har normaliserats och inte längre ses som en udda del av bibliotekets verksamhet. Tänkandet bakom öppen vetenskap påverkar också stora delar av den övriga verksamheten, till exempel vårt förvärvsarbete. Vi kanske inte köper prenumerationer på tidskrifter i samma utsträckning som förr utan sluter publiceringsavtal med förlagen.
– Om man går längre tillbaka så sågs bibliotek som institutioner som samlade på material, man hade tryckta tidskrifter i hyllorna. Det övergick till att vi köpte tillgång till elektroniska tidskrifter och nu går vi även till stor del gått ifrån det, då mycket information ligger öppen på webben. Vi behöver inte köpa in den utan arbetar med att matcha användarnas informationsbehov med den information som finns där ute.
– Detta påverkar också vår undervisning, där vi måste ge studenter en inblick i denna utveckling. De måste lära sig att även en vetenskaplig publikation som genomgått peer review kan ligga öppen, men man kanske behöver leta på lite annat sätt för att hitta den. För biblioteket är detta en ganska stor förändring.
Det låter som om öppen vetenskap sipprar ner lite överallt. Biblioteket verkar ha en naturlig plats inom verksamhetsstödet för öppen vetenskap – finns det områden som är lättare/svårare att erbjuda stöd inom? Varför?
–Jag tror att det var tacksamt att börja med frågan om publikationer, eftersom vad som gällde kring det var en kompetens som fanns inom biblioteket. I sådana frågor behövde vi inte samordna eller samarbeta med någon annan, så även om frågorna kunde vara komplexa så var de relativt lätta att lösa.
– Vad gäller datahantering, öppna lärresurser och medborgarforskning så ligger sådana frågor inte helt inom biblioteket på samma sätt. Med forskningsdata tillkommer frågor om juridik, informationssäkerhet och krav från olika forskningsfinansiärer. Och den expertisen finns inom andra delar på universitetet. Det är väldigt spännande men kan bli lite mer trögrörligt då. Men nu tycker jag vi har kommit över de största hindren och har fått till bra samarbeten med olika delar av verksamhetsstödet inom universitetet.
– Så vissa aspekter kring öppen vetenskap är komplexa och går inte att lösa med en viss enskild expertis utan kräver att olika grupperingar arbetar tillsammans och åt samma håll. Det kan vara lite av en utmaning.
I en intervju från 2020 sa du att ”… forskningsdata har växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata”. Precis det du just nämnde. Hur har arbetet kring forskningsdata utvecklats på biblioteket? Är det fortfarande en komplex fråga?
– När jag yttrade det låg LiU inte i framkant när det gäller forskningsdata. Få hade publicerat sin forskningsdata och det var svårt att hitta exempel att ”experimentera” med. Diskussionerna rörde sig mer på ett teoretiskt plan, både inom biblioteket och när jag pratade med styrelsen. Inställningen var mer att vi följer utvecklingen men försöker inte driva på den. Vi låg kanske till och med efter i utvecklingen i jämförelse med andra lärosäten i Sverige.
– Men vad som hänt under de senaste två åren är att vi börjat få konkreta frågor från forskare att arbeta med, ofta i samband med att de ska publicera sig i en tidskrift och de behöver då tillgängliggöra sin data kopplat till artikeln på något sätt. ”Vad gäller? Vad kan ni på biblioteket hjälpa till med?”
– Först var det mest frågor kring helt okänslig data, men ganska snart dök det upp frågor om hur man skulle hantera känslig forskningsdata, till exempel sådan som innehåller personuppgifter. Då får man tänka helt annorlunda kring hur man tillgängliggör den.
– Under de senaste två åren har vi på LiU gått från att vara lite på efterkälken till att ligga i framkant i Sverige för hur man praktiskt hanterar både okänslig och känslig data. Hur man lägger upp den, vilka system man behöver ha tillgång till och hur man hanterar en utlämning av data.
– Så jämfört med för fem år sedan skulle jag säga att vi har praktiska lösningar på plats idag. Man kan inte säga att vi har löst allting, men praktiska system och lösningar finns i alla fall på plats. För fem år sedan var vi fortfarande i ”pratstadiet” kring hur vi skulle hantera forskningsdata.
Intervjun med David Lawrence fortsätter i nästa blogginlägg som publiceras fredag den 24 oktober
Intervjuare: Martin Iinatti Brengdahl, bibliometriker vid Avdelningen för publiceringens infrastruktur
Läs mer om Open Access Week
Open Access Week (liu.se)
