Tag: DiVA

Posted on

Öppet tillgängliga nobelpristagare

 

**This blog post is also available in English**

Har inte du heller läst något av årets nobelpristagare? Om man vill läsa Olga Tokarczuk eller Peter Handke får man nog ge sig till tåls. De goda nyheterna är att du – om du vill – kan läsa andra nobelpristagare redan idag. Helt gratis!

Vi har tittat på två av årets nobelpristagare, en i medicin (William Kaelin) och en i ekonomi  (Abhijit Banerjee) och undersökt hur lätt det är att hitta deras publikationer.

Det allra mesta av Kaelin och Banerjee kan du få tag på redan idag, helt gratis, eftersom det är tllgängligt open access. På biblioteket berättar vi ofta och gärna om öppen tillgång – open access eller OA – och att det är viktigt för att alla ska kunna ta del av forskning.

Vi utgick från de publikationslistor forskarna själva har lagt upp på Harvard  (William Kaelin) respektive MIT (Abhijit Banerjee) . Vi undersökte vilka och hur många publikationer vi kunde få tillgång till – utan att använda oss av biblioteksinlogg. Vi installerade ett gratis plug-in – UnPaywall – som markerar med ett grönt hänglås om det finns en open access-version av publikationen. (Och klickar man på hänglåset kommer man till publikationen – rekommenderas varmt!)

Vad hittade vi?

Nobelpristagare är inte nödvändigtvis storpublicerare. I alla fall att döma av vad de här forskarna tagit upp på sina publikationslistor. Kaelin har i snitt publicerat 5 artiklar per år, Banerjee i snitt 3,2 artiklar per år. Kvantitet är inte nödvändigtvis kvalité!

Det allra, allra mesta går att komma åt även utan tillgång till biblioteksprenumerationer. 81% av Kaelin går att komma åt, 100% av Banerjee. Detta är exceptionellt bra siffror. Som jämförelse kan nämnas att LiU är bäst i Sverige på parallellpublicering med 54,3 procent. Vi tittade ju bara på två nobelpristagare: kanske är det en slump att andelen OA är så hög?

Det är skillnad på OA och OA. I båda fallen hade forskarna skapat länkar till publikationerna. De flesta av Kaelins länkar gick till PubMed. Därifrån hittade vi i de allra flesta fall OA-versioner via gröna hänglåset på UnPaywall. Banerjees länkar gick direkt till publikationen, och i många fall var det ful-OA: publikationerna vi kom åt var kopierade ur böcker, uppenbart nedladdade via biblioteksprenumerationer etc och det fanns inga försättsblad som visade direkt i dokumentet var artikeln var publicerad. Kanske har Banerjee agerat i strid med de kontrakt han skrivit på med förlagen i samband med publikation.

Hur ser din publikationslista i DiVA ut? På LiUB kollar vi om och när du kan lägga upp dina publikationer på DiVA utan att bryta mot dina kontrakt med förlagen. Om du har laddat upp fulltext i DiVA inkluderar vi ett försättsblad där det framgår var texten ursprungligen var publicerad.

Visserligen har vi bara tittat på två nobelpristagare, men ändå: gör som nobelpristagarna: publicera med kvalité och med öppen tillgång!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

Hur gjorde vi?

Vi valde nobelpriset i medicin respektive riksbankens pris till Alfred Nobels minne med utgångspunkten att kandidater till dessa pris torde komma från två discipliner med olika publiceringsmönster. Vi tog respektive förstanamn (bokstavsordning). Vi googlade namn samt ”publication list” och hamnade på deras publikationslistor på respektive lärosäte. Listorna kopierades ner i Excel. Eftersom publikationerna var länkade följde vi dem och noterade vilka publikationer som fick ett grönt hänglås i UnPayWall och vilka vi kom direkt till.

Posted on

Biblioteket stödjer din open access publicering av böcker

 

** This blogpost is also available in English **

Bibliotekets stöd för OA-publicering av böcker upphörde 18 december 2020.

 

Vi tar det viktigaste först: Linköpings universitetsbibliotek har ett tillfälligt stöd för publicering i open access-tidskrifter. Nu utökar vi  stödet till att även inkludera böcker. Har du en bok under utgivning och erbjuds möjligheten att publicera den open access, kan biblioteket vara med och betala avgiften som författaren brukar få betala.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på openaccess@bibl.liu.se

 

Open access är en viktig samhällsutmaning. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50), till exempel, står det på sidan 107: “Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras” Orsakerna till att publicera open access kan vara många, och propositionen lyfter “bidra till innovationer, stärkt konkurrenskraft och en stärkt offentlig sektor.”

Samhällsutvecklingen har kommit en bit på väg med de vetenskapliga artiklarna. Med böcker är det svårare. Plan S tar upp böcker i sin sjunde princip: “the above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process”. Det krävs alltså andra processer för att i någon större omfattning öka open access-publiceringen av böcker.

Det är lite mer komplicerat med open access för böcker än för vetenskapliga artiklar.En hel del är open access även om vi kanske inte tänker på det:
* Många böcker  är fritt tillgängliga och nedladdningsbara på nätet, inte sällan i pdf-format. En del av dessa finns enbart tillgängliga open access. Se till exempel böcker skrivna av Jan Kjellgren och av (red) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Spännande här är alla avhandlingar som finns i fulltext i DiVA – i skrivande stund hela 3109 stycken!
* För det andra finns det open access-böcker som säljs kommersiellt och inte sällan i såväl elektronisk som fysisk form. För den här marknaden är open access en riktig utmaning. I de fall det är möjligt att ge ut en sådan bok open access är det ofta förknippat med höga kostnader. Ett exempel på en bok som  finns tillgänglig  i både  fysiskt format och i elektroniskt open access-format är  “Glocal Pharma” av Ericka Johnson, Ebba Sjögren och Cecilia Åsberg.

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

 

P.S. Läs gärna Scholarly Kitchens inlägg om open access publicering av böcker!
P.S.S: Du som är intresserad av open access-publicering av böcker känner väl till Kriterium?

Posted on

DiVA in your coffee room

Du vet väl att DiVA är viktig för din karriär?

Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.

Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I  DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.

Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.

En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!

Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!

 

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder