Posts

Posted on

En presentation av Byggmästare John Mattsons bibliotek – på Lidingö

**This blog post is also available in English**

Va sa du? Byggmästare John Mattsons bibliotek? På Lidingö?
Javisst, i Stockholm, eller för att vara exakt på Lidingö, finns LiU:s minsta campus och självklart finns här också ett bibliotek.

På Campus Lidingö huserar Malmstens Linköpings universitet (en avdelning inom IEI) som ger tre kandidatutbildningar: Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering. Utbildningarna har sitt ursprung hos formgivaren Carl Malmsten som 1930 startade den skola som idag är Malmstens. Mycket har hunnit hända genom åren, utbildningar har både kommit och gått.

Byggnader vid Malmstens Linköpings universitet
Malmstens Linköpings universitet på Lidingö. Foto: Maria Leijonhielm

Carl Malmsten är mest känd för möbler som pinnstolen Lilla Åland och fåtöljerna Samsas och Farmor. Det är kanske inte lika känt att Carl Malmsten också hade ett stort intresse för pedagogik. Säkert sammanhänger det med hans egna erfarenheter av skolgången som nog bitvis var lite kämpig. Den pedagogik som praktiseras på Malmstens har fortfarande beröringspunkter med Carl Malmstens kända devis ”hand och tanke i skapande samverkan”.

Hösten 2000 tog Linköpings universitet över som huvudman för utbildningarna och sedan dess är det möjligt att studera hantverk och design i en akademisk miljö och få en kandidatexamen, vilken ger behörighet att studera vidare på masternivå. På Malmstens går inte det praktiska och akademiska sida vid sida utan dansar snarare tillsammans. Att lära genom att göra och att hela tiden reflektera kring sitt görande utmärker i hög grad utbildningarna.

Men biblioteket då? Jo, när Malmstens växte ur sina lokaler på Söder öppnades en möjlighet att flytta till lokaler helt anpassade efter verksamhetens behov och önskemål genom fastighetsbolagets John Mattsons Fastighets försorg. I samband med det instiftades Byggmästare John Mattsons minnesstiftelse som har bidragit med en stor donation till biblioteket. Stiftelsen delfinansierar även en professur och delar ut stipendier till studenter som gjort särskilt excellenta examensarbeten. Stipendierna delas ut vid Malmstens examenhögtid som brukar äga rum på Carl Malmstens födelsedag den 7 december.

Ett runt bord omgivet av stolar och bokhyllor
Interiör från Byggmästare John Mattsons bibliotek. Foto: Maria Leijonhielm

Byggmästare John Mattsons bibliotek rymmer litteratur om design, hantverkstekniker, material som trä och textil och en uppsjö litteratur om hantverkare, designers och konstnärer. Dessutom finns här en rad svenska och internationella tidskrifter inom området.

I biblioteket finns också Åke Livstedts samling. Materialet i samlingen är donerat av Åke Livstedt som var konst- och kulturhistoriker med stort intresse för 1900-talets formgivning och inte minst de stora utställningarna Hemutställningen på Liljevalchs 1917, Stockholmsutställningen 1930 och H55 i Helsingborg. Samlingen innehåller både tryckt material som är sökbart via Libris och föremål som porslin och glas.

I biblioteket finns även ett piano (alldeles nystämt för övrigt) som är byggt och konstruerat av Georg Bolin som en gång i tiden var lärare och rektor på dåvarande Carl Malmstens verkstadsskola.

Biblioteket håller öppet för allmänheten för läsning på plats onsdagar klockan 13.00–17.00. Hemlån är bara möjligt för studenter och anställda på Campus Lidingö.

Skrivet av Maria Leijonhielm, koordinator vid Malmstens Linköpings universitet

Posted on

We search, we find… The Search Team at Linköping University Library

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

In this blog post, we would like to introduce you to the library’s Search team and share some of our experiences and best advice about how to refine your searches in order to find what you are looking for.

Behind every literature search there is not only a host of algorithms but also a human being. Is it not the searcher who could be said to have most experience of what is searched? Because after all, the searcher is also the one who finds – or put differently, the searcher knows what could possibly be found.

However, a researcher sometimes needs to get on track with his or her searches. This applies to PhD students and senior researchers alike. That is why the Search team at LiU is here to help you sharpen your search skills. No matter where you are in the research process, you are welcome to contact us – but it is an advantage if you have prepared a research inquiry to get as much as possible out of your session with us.

It is also important to have realistic expectations. The library can provide guidance in systematic literature searches, which means that we do not conduct searches for you but show you how to search as efficiently as possible yourself. The library can help you to search more efficiently, but doing searches often requires a lot of work. After all, well-structured searches are more than a quick Google search.

The Search team’s members are Joakim Westerlund, Magdalena Öström, Kerstin Annerbo, Marie-Louise Axelsson, Isolina Ek and Cia Gustrén.

Creativity and hard work

Joakim Westerlund provides search guidance for researchers at the Faculty of Medicine and Health Sciences in various search topics and areas – both larger, systematic searches, introductions and repetitions for new as well as experienced researchers in the field of medicine.

Joakim has worked with searches of different kinds, within different subjects and with different intensity during the whole of his career as a librarian, which is now 24 years. His professional search expertise is within medicine, but he also has a background within technology and the natural sciences.

Joakim emphasizes that creativity, or sometimes “thinking unusual thoughts,” is important but that searching also means hard work. It is a challenge, which also makes it all the fun.

The value of collaboration

Magdalena Öström guides and supports researchers in literature searches within the social sciences (law, economics), behavioural sciences (psychology, pedagogy), natural sciences and technology.

With many years of experience from different units of the University Library as well as the Library of the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), she has developed an eye for the field of interdisciplinary studies. Professional life has also given her the insight that researchers’ specific subject expertise along with librarians’ skills in information searching, provide added value to the collaborative work of searching for information in a more structured or systematic manner.

Different experiences and backgrounds

Kerstin Annerbo has worked at LiU for more than 20 years. Her current position is mainly directed towards research support. As a member of the Search team, she guides and teaches in information searching and search-related issues within most subjects except law and medicine.

Kerstin agrees that searches require creativity as well as systematicity and patience. Subject specific knowledge and language skills will help, as well as familiarity with search resources, search strategies and techniques. But the primary subject expertise is in the hands of the researcher. This is what makes for good collaboration between researchers and librarians.

The different backgrounds and experiences of the members in the Search team, who also cooperate and work together, is a strength as well. Kerstin, and the rest of us too, wish that more PhD students and senior researchers would find it easy to contact the us whenever they have search-related questions, whether they are minor or of a more comprehensive kind. Or why not book a session with the library for your research group or department?

The importance of documentation

Marie-Louise Axelsson at Campus Valla Library offers search guidance within the behavioural sciences, social sciences and humanities, whereas Isolina Ek at Medical Library mainly guides researchers at the Faculty of Medicine and Health Sciences and offers introductions to reference management software like EndNote. Isolina has worked as a librarian within the area of health care for more than 20 years, both at the university library and the hospital’s library.

Both Isolina and Marie-Louise underscore the importance of careful documentation for every search. This affects the final result of the search process. A literature search must be done in several batches, with several complementary searches that add to each other. Documentation facilitates that process. It is also important to document searches for your own benefit, since it is virtually impossible to reconstruct a search afterwards, unless you have saved it and documented how you went about it.

Information searches impact research results

Cia Gustrén has worked as a librarian in the Search team at Campus Norrköping Library since January 2022. Except for being a librarian, she has spent more than 20 years in the academic world and received a doctoral degree in media and communication studies in 2021.

Cia mainly provides search guidance within the humanities, behavioural sciences and social sciences. Above all, she has learned that information searching of the more structured or systematic kind can be a crucial fundament for research as well as the formulation of a research inquiry and eventually research results. Librarians are skilled information searchers and Cia highly recommends researchers to consult the library for good advice whenever they need it.

Her advice is to try different search terms and strategies in order to find those that yield the desired result. Searching is far from a linear process – it can vary depending on which databases or other resources you use. Also, let your search take the time and effort that it requires.

That was a quick introduction to the Search team. Do not hesitate to contact us in case you have any questions. You can reach us through the form Search support for researchers.

Kind regards,
the search team at Linköping University Library

Posted on

Vi som söker, vi finner… Detta är Sökgruppen på LiUB

**This blog post in English**

I det här inlägget vill vi presentera bibliotekets sökgrupp och dess medlemmar. Vi bjuder också på några av våra erfarenheter och råd för att förfina sökningen och nå fram till det du verkligen söker.

Bakom varje sökning finns inte bara ett myller av algoritmer utan också en människa. Är det inte så att den som söker rimligtvis bär på den största erfarenheten? För till sist och slut är det ju den som söker som också finner – eller annorlunda uttryckt: den som söker är den som vet vad som kan tänkas finnas.

Icke att förglömma så kan det ju ibland behövas hjälp på traven i sökningarna. Det gäller såväl nyblivna doktorander som seniora forskare. Det är därför vi i Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek finns där och hjälper dig att vässa din sökteknik. Du är välkommen oavsett var du befinner dig i forskningsprocessen, men det kan vara en fördel att ha förberett din forskningsfråga för att du ska få så mycket ut av sökningen som möjligt.

Det är också viktigt med realistiska förväntningar. Biblioteket erbjuder handledning i systematisk informationssökning, vilket betyder att vi inte utför sökningen åt dig utan visar hur du söker själv så effektivt som möjligt. Biblioteket kan hjälpa dig att hitta rätt snabbare, men ofta ligger mycket arbete bakom en sökning. Att göra en systematisk och väl genomtänkt sökning för forskningsändamål är trots allt så mycket mer än att göra en snabb googling.

Vi som nu jobbar aktivt i sökgruppen heter Joakim Westerlund, Magdalena Öström, Kerstin Annerbo, Marie-Louise Axelsson, Isolina Ek och Cia Gustrén.

Kreativitet och hårt arbete

Joakim Westerlund handleder forskare på Medicinska fakulteten i olika sökfrågor – både systematiska, större sökningar, och introduktioner och repetitioner för såväl nya som erfarna forskare inom det medicinska området. Joakim har jobbat med sökningar i olika former, inom olika ämnen och olika intensivt i perioder, under hela sin tid som bibliotekarie vilket numera blir 24 år.
Hans bakgrund finns inom medicin, men också inom teknik och naturvetenskap.

Joakim understryker att kreativitet, eller att ibland tänka ovana tankar, är viktigt men att informationssökning också innebär hårt arbete. Informationssökning är en utmaning men det gör också att det blir kul.

Mervärde genom samarbete

Magdalena Öström handleder och stödjer forskare i litteratursökning inom samhällsvetenskap (juridik, ekonomi…), beteendevetenskap (psykologi, pedagogik…), naturvetenskap och teknik.

Med flerårig erfarenhet från både universitetsbibliotekets olika avdelningar och Statens Väg- och Transportforskningsinstituts bibliotek har hon lätt att få syn på det interdisciplinära och tvärvetenskapliga. Yrkeslivet har också gett henne insikten att forskares ämneskompetens tillsammans med bibliotekariens färdigheter i informationssökning ger mervärde åt samarbetet det innebär att söka information på ett mer systematiserat sätt.

Olika erfarenheter är en styrka

Kerstin Annerbo har jobbat på Linköpings universitetsbibliotek i drygt 20 år. Hennes nuvarande tjänst är främst inriktad på forskningsstöd. Som medarbetare i Sökgruppen handleder och undervisar hon i informationssökning och sökrelaterade frågor inom de flesta ämnesområden, förutom exempelvis medicin och juridik.

Kerstin håller med om att sökning kräver såväl kreativitet som systematik och tålamod. Ämnes- och språkkunskaper hjälper liksom kunskap om sökresurserna, sökstrategier och sökteknik men bästa ämneskunskaperna står ju forskarna för så det brukar bli ett bra samarbete.

Att Sökgruppens medlemmar kommer från olika sammanhang och har olika erfarenheter och hjälps åt är också en styrka. Kerstin, och vi allihop för den delen, skulle önska att det skulle kännas naturligt för fler doktorander och seniora forskare att kontakta bibliotekets sökgrupp i såväl stora som små sökrelaterade frågor eller boka en dragning för den egna gruppen eller avdelningen.

Vikten av dokumentation

Marie-Louise Axelsson på Vallabiblioteket ger sökvägledning inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, medan Isolina Ek arbetar på Medicinska biblioteket och handleder främst forskare vid Medicinska fakulteten i informationssökning och ger introduktioner i EndNote. Isolina har arbetat som bibliotekarie inom hälso- och sjukvårdsområdet i drygt 20 år, både på sjukhusbibliotek och universitet.

Både Isolinas och Marie-Louises tips för sökningarna är noggrann dokumentation vid varje sökningstillfälle. Detta har stor betydelse för det slutgiltiga sökresultatet. Litteratursökningsarbetet behöver göras i omgångar, med flera sökningar som kompletterar varandra. Dokumentationen underlättar sökprocessen, om inte annat är det viktigt att dokumentera detta för sin egen skull. Det är i princip omöjligt att rekonstruera en sökning i efterhand om man inte sparat den och dokumenterat hur man har gjort.

Strukturerade sökningar påverkar forskningsresultatet

Cia Gustrén jobbar i Sökgruppen på Campus Norrköping bibliotek sedan januari 2022. Hon har befunnit sig drygt 20 år inom den akademiska världen och disputerade i medie- och kommunikationsvetenskap 2021.

Cia ger främst sökhandledning inom humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap. Är det något hon lärt sig är det att en informationssökning av det mer strukturerade slaget kan vara avgörande för såväl ditt forskningsunderlag som din problemformulering och vad du till sist och slut kommer fram till i din forskning. Bibliotekarier är vassa på informationssökning och därför vill hon verkligen rekommendera forskare att ta hjälp av biblioteket i sina sökningar.

Cias tips är att våga testa olika sökord och sökverktyg tills man hittar sådana som ger önskat resultat. Informationssökning är inte en linjär process, utan kan se olika ut beroende på vilket sökverktyg man använder. Låt också informationssökningen ta den tid och det arbete som krävs.

Det var lite om oss i Sökgruppen. Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor. Du når oss genom formuläret Boka sökhjälp för forskare.

Med vänliga hälsningar,
Sökgruppen på Linköpings universitetsbibliotek

Posted on

Collect articles and handle references with a reference manager

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

Linköping University Library offers introductions to EndNote and Zotero. These reference management programs serve the same purpose and have similar functions, but are different in design and layout. A reference manager simplifies the process with collecting documents and inserting them as references in word processor documents.

When using a reference manager, there is no need to make lists of documents found in databases and you won’t have to enter references to these documents manually in your texts. This saves time and simplifies the information seeking process.

To clarify, it is not primarily the documents themselves that are collected in a reference manager, but metadata, which is information about documents (such as title, author, publisher, year of publication etc.). A document in this context can be everything from a book and a scholarly article to a working paper, a conference paper, a book chapter, or a newspaper article.

Zotero versus EndNote

The Zotero software can be downloaded for free at the Zotero website. There, you can also download Zotero Collector, a tool for quick and easy download of documents from databases and websites. Zotero Collector is a plugin which is installed in your browser.

This feature is one of the advantages with Zotero compared to EndNote. The latter software has a similar plugin, but this will only help you find PDFs that are possible to download. If you use EndNote, you need to locate the metadata file connected to each document yourself. These are so called RIS files that can typically be found under “Export” or “Cite” in databases.

In contrast to Zotero, EndNote is a subscription-based software, but available at no cost for LiU students and staff via MinIT. A disadvantage with EndNote is that if you want to continue to use it after leaving LiU, you need to pay for a subscription yourself.

More functions

When it comes to additional functions, both EndNote and Zotero offer options to adapt and edit a wide range of reference styles, including the possibility to custom your own style. In both reference managers, you can share your document library with others, allowing group work and collaboration.

Both allow using cloud services, i.e. saving online documents and syncing them with files in your document library in the downloaded (desktop) version of the reference management program. Zotero can be used with Google Docs, which is not the case with EndNote.

A disadvantage with Zotero is that the freely available version has a limited storage capacity of 300 MB. But if there is no need to collect PDFs in Zotero, this will not be a problem. An alternative is to store your PDFs on your own computer or in a cloud service available to you.

Which one should I choose?

In your choice of reference manager, you need to consider the practical functions of the program, your options regarding access, and if it is necessary for you to use the same program as your collaborators. The academic writing process can be tricky and difficult to navigate, but with a reference manager it will be somewhat easier.

Want to know more?

As a student or employee at LiU, you can find out more about how to get access and use EndNote and Zotero at Liunet Student and Liunet Employees (sign in with LiU ID required)

By: Niklas Ferdinand Carlsson, librarian, Campus Norrköping Library

Translated by: Peter Igelström

Posted on

Samla artiklar och automatisera dina referenser med ett referenshanteringsprogram!

**This blog post in English**

EndNote och Zotero heter de referenshanteringsprogram som biblioteket erbjuder introduktion till. Dessa program har i grunden samma funktioner och syften, men de skiljer sig åt i utförandet. De stora förtjänsterna med båda är dels att de förenklar insamlandet av dokument och dels att de insamlade dokumenten sedan finns tillgängliga att infoga som referenser i det egna skrivarbetet.

Om man använder ett referenshanteringsprogram slipper man att manuellt notera dokument man hittar i databaser och man behöver inte för hand skriva in referenser i sina skrivarbeten. Detta spar mycket tid och förenklar hela informationssökningsprocessen.

För tydlighets skull skall sägas att det alltså inte är främst själva dokumenten i sig som samlas in, utan metadatan, det vill säga den information som varje dokument har belagts med (titel, upphovsperson, avsändare, utgivare, år med mera). Dokument i denna mening kan därmed vara alltifrån böcker, artiklar och rapporter till konferensbidrag, bokkapitel och dagstidningsartiklar.

Zotero kontra EndNote

Zotero är ett program som går att ladda ned gratis från Zoteros webbsida. Där hämtar man även verktyget Zotero Connector som möjliggör smidig nedladdning och insamling av dokument direkt från databaser eller webbsidor. Detta är en så kallat plugin som installeras i webbläsaren.

Denna funktion utgör en stor fördel med Zotero jämfört med EndNote, som i sin tur har en liknande plugin men som endast hjälper till att hitta PDF-filer som eventuellt finns tillgängliga att ladda ned. I EndNote behöver man annars vara på konstant utkik efter databasernas färdiggjorda metadatafiler som finns i anslutning till varje dokument. Dessa är oftast så kallade RIS-filer och de hittas som regel under funktionsknapparna Exportera eller Citera i databaserna.

EndNote är, till skillnad från Zotero, ett köpeprogram som man som student/anställd på LiU har gratis tillgång till via MinIT. En given nackdel med detta är att om man vill fortsätta använda EndNote även efter att man lämnat LiU, så behöver man köpa programmet själv.

Fler funktioner

Vad gäller djupare funktioner så är båda programmen behjälpliga på många sätt vad gäller möjligheter till anpassning och båda ger tillgång till ett stort antal redigeringsbara referensstilar (och man kan till och med göra sina egna referensstilar). Man kan även dela sina dokumentbibliotek i båda programmen vilket möjliggör grupparbete och andra samarbeten.

Båda programmen ger också möjlighet att använda molnfunktioner, det vill säga att man kan spara dokument på webben som sedan synkas med dokumentbiblioteket i det nedladdade programmet (desktop). Zotero kan även användas i Google Docs, till skillnad från EndNote.

En nackdel med Zotero är att den öppna gratisversionen har en begränsad lagringskapacitet på 300 mb, men om man inte behöver samla på nedladdade PDF:er i Zotero (dessa kan sparas på den egna datorn eller i egen molntjänst) så är det inte ett stort problem.

Vilket program ska jag välja?

I ditt val av referenshanteringsprogram behöver du fundera på de praktiska funktionerna, på tillgängligheten och att du (om behovet finns) använder samma program som dina samarbetsparters. Den akademiska skrivprocessen kan vara snårig och svårnavigerad, men dessa två program gör sitt bästa för att göra allting enklare, smidigare och mer lättarbetat!

Vill du veta mer?

Som student eller anställd på LiU hittar du information om hur du får tillgång till och använder EndNote och Zotero på Liunet student respektive Liunet medarbetare (inloggning med LiU-ID nödvändigt)

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek