Open Access Week – lär dig mer om transformativa avtal

 

Den internationella veckan med extra fokus på öppen tillgänglighet av forskning – Open Access Week – är här. På Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar vi detta genom att göra en djupdykning i ämnet transformativa avtal.

Ibland kallas det Read-and-publish-avtal och ibland offsetavtal, men det senaste året pratar vi mest om transformativa avtal. Låt oss titta närmare på vad detta är!

I Sverige förhandlas de stora avtalen mellan bibliotek och förlag centralt via det så kallade Bibsam-konsortiet. Bibsam-konsortiet är en sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut som via Kungliga biblioteket förhandlar och tecknar nationella avtal för e-tidskrifter och databaser.

Många av de avtal som tecknas för hybridtidskriftspaket täcker både läs- och publiceringskostnader för att göra forskning öppet tillgänglig. Om du är osäker på vad en hybridtidskrift är kan du läsa mer på våra sidor om open access.

Prenumerationskostnader blir publiceringsavgifter

När fler artiklar publiceras öppet tillgängligt är det tänkt att kostnaden för läsning sänks så att man inte ska behöva betala dubbelt för både publiceringsavgiften och läsning, som tidigare var fallet. I takt med detta betalar vi på universitetsbiblioteket istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså över tid från läsning till publicering. Detta löser problemet med att universiteten betalar flera gånger för redan öppet tillgänglig forskning. Kostnaderna för läsning har ökat kraftigt under senare år vilket gör det viktigt att hitta en stabil prisutveckling så att universiteten har råd.

Öppen vetenskap är målet

Målet är inte bara att undvika dubbelbetalning utan en övergång till ett öppet och transparent vetenskapligt ekosystem – open science. Arbetet för öppen tillgänglighet – open access – till forskning är en del av det arbetet. Det säkerställer att alla – allmänheten, beslutsfattare, forskare i länder med högskolor som inte har råd att köpa dyra prenumerationer på de vetenskapliga tidskrifter de behöver för att bedriva forskning och utbildning – kan ta del av forskningsresultat. Detta blir extra viktigt om forskningen är finansierad av offentliga medel, då behöver resultaten också tillgängliggöras till offentligheten och inte låsas in bakom betalväggar.

Forskningsfinansiärer ställer bland annat därför ofta krav på att forskningsresultat ska publiceras öppet tillgängligt. En del av dem backar Plan S, som är ett initiativ för att skynda på övergången till ett öppet vetenskapligt system.

Det är bakgrunden till läs-och publiceringsmodellen för våra prenumerationer och varför vi tecknar den typen av avtal. Men var kommer transformationen in?

Hybridtidskrifter och transformativa avtal

Transformationen består av att hybridtidskrifter som ingår i transformativa avtal på sikt förpliktar sig att bli helt öppet tillgängliga, det kallas att tidskrifterna “flippas”. De går alltså från att vara hybridtidskrifter till att bli rena open accesstidskrifter.

Om en forskare har fått forskningsfinansiering från det offentliga, till exempel Vetenskapsrådet, Forte och Formas som stödjer Plan S, finns det krav från finansiären om i vad för slags tidskrift du får publicera dina forskningsresultat – de ska publiceras i rena open access-tidskrifter utan fördröjning. Men för att inte inskränka utbudet av tidskrifter där forskare gärna vill publicera sig i tillåter de i en övergångsperiod även att man publicerar forskningen i hybridtidskrifter ifall tidskriften täcks av ett transformativt avtal. Det innebär att förlaget har förpliktat sig till att tidskriften ska flippas och bli en ren open access-tidskrift om en viss procent av artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt, eller som senast 2024.

Detta är alltså en temporär avtalsmodell. Efter 2024 ska transformationen ha skett. Och vad händer sedan? Läs gärna artikeln i Expert Voices: Nästa steg efter trans­for­ma­ti­va avtal som är skriven av Bibsams styrgrupp.

En ny modell

Övergången till ett öppet vetenskapligt ekosystem är en balansgång. Å ena sidan behöver det gå fort för att lärosäten ska ha råd att ge tillgång till de vetenskapliga källor forskare behöver. Forskarna ska inte drabbas av att behöva betala publiceringskostnader själva – den kostnaden ska biblioteken eller forskningsfinansiärerna stå för.

Det finns dock en oro för att förlagen ska drabbas och hållbara affärsmodeller som överlever övergången behöver utvecklas. Olika forskningsområden skiljer sig i publiceringstradition, och där vissa områden får mycket externa anslag, är andra självfinansierade och publicerar kanske böcker eller bokkapitel hellre än artiklar.

Var det hela landar får vi se, transformativa avtal och andra avtal vi via Bibsam sluter med förlagen är bara en pusselbit i övergången. En viktig pusselbit för att öppen vetenskap ska finnas tillgänglig för alla forskare och intressenter.

Skrivet av: Tanja Blixt, bibliotekarie vid avdelningen för Mediaförsörjning

Läs mer

Bibliotekets forskningsstödskoordinator Johanna Nählinder har tidigare skrivit inlägg om de Read-and-publish-avtal som biblioteket tecknar med olika förlag.

Print on demand

**This blog post is also available in English**

Visste du att LiU E-press tillsammans med LiU tryck erbjuder att du kan beställa en professionellt tryckt kopia av en e-bok, en avhandling eller vissa rapporter som finns i DiVA?

För att göra en beställning, gör så här:

  1. Sök fram boken i DiVA
  2. Klicka på länken 
  3. Du behöver logga in med ett beställningskonto hos LiU Tryck. Om du inte redan är kund kan du enkelt skapa ett konto.
  4. När du är inloggad visas förifyllda uppgifter om publikationen du vill beställa. Du anger sedan hur många exemplar du vill ha, fraktsätt och adress.
  5. Du kan sedan betala med kreditkort. För fakturabetalning kontakta LiU Tryck.

Priset du betalar är endast ett självkostnadspris för produktions- och leveranskostnader. Priset baseras på sidantal och ligger i dagsläget på ca 200 kr + frakt för en bok på 100 sidor.

Sedan lansering i mars 2019 (1½ år) så toppar rapporten:
Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
med 5 beställningar. Totalt har 12 beställningar gjorts under perioden.

Sök publikationer i DiVA

Har du frågor, eller inte hittar någon beställningslänk på den bok du önskar, hör av dig till ep@ep.liu.se.

 

 

Vad är det vi talar om när vi talar om forskningskommunikation?

 

 

Skilj på forskningskommunikation som praktik och forskningskommunikation som forskning! Forskningskommunikation som forskning är ett ämne som går från att vara en dimension i andra ämnen till att långsamt formas till en mångvetenskaplig disciplin i likhet med områden som entreprenörskap.

Enligt en kartläggning, utgiven av Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet, finns  i dagsläget 28 forskningskommunikationsforskare i Sverige. Man har då utgått från publikationer i tre för den framväxande disciplinen viktiga tidskrifter: Public Understanding of Science, Science Communication och Journal of Science Communication.

Vad är då forskningskommunikation? I ovan nämnda rapport skriver man ”Vanliga teman inom forskningen är olika samhällsgruppers kunskap om och attityder till vetenskap, mediers roll i forskningskommunikation, kommunikation om vetenskapliga konflikter, utvärdering av metoder/aktiviteter eller hur ställningstaganden och bedömningar i aktuella frågor uppstår på individnivå” med hänvisning till Fischhoff & Scheufele (2013). Man hänvisar vidare till Rauchfleisch & Schäfer (2018) som i en klusteranalys identifierat 11 olika inriktningar inom det vetenskapliga studiet av forskningskommunikation. I publikationens första tabell finns en matnyttig uppställning som bland annat inkluderar typiska publikationer. Är man intresserad av forskningskommunikation som forskningsämne kan jag varmt rekommendera artikeln i allmänhet och tabell 1 i synnerhet.

Forskningskommunikation som praktik

Föreningen Vetenskap & Allmänhet presenterar på sin hemsida en elegant begreppsutredning som lär oss att skilja på den kommunikation som sker inomvetenskapligt och den som sker utanför det akademiska samtalet. Där reserverar man termen forskningskommunikation till kommunikation utanför det akademiska samtalet. Alltså:

Vetenskaplig kommunikation: kommunikation mellan forskare
Forskningskommunikation: kommunikation mellan forskare och icke-forskare

Universitetsbiblioteket erbjuder hjälp till självhjälp

UB kan hjälpa dig att sprida information om din publikation. Genom en rad åtgärder kan du själv, som forskare, bidra till att din forskning blir hittad och läst. Dessa åtgärder är led i såväl den vetenskapliga kommunikationen (att forskare ska uppmärksamma din publikation) som i forskningskommunikationen (att intressenter ska uppmärksamma din publikation).

Vi kan erbjuda hjälp till självhjälp:

* Genom att publicera dig open access kan alla komma åt din forskning
* Genom att göra dina data öppet tillgängliga kan alla komma åt din forskningsdata
* Genom att formulera titel, abstrakt och nyckelord sökmotorsvänligt (ASEO) gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att registrera din forskning i DiVA gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att inflika en rad eller två om dina forskningsresultat kan du peka på dina egna publikationer på Wikipedia
* Genom att klokt använda Twitter, LinkedIn, ResearchGate kan du berätta om din forskning och kommunicera med dem som intresserar sig för den

 

Vill du arbeta praktiskt med din forskningskommunikation? Läs blogginlägget om  skyltfönster och punktinsatser!

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Vadå fjärrlån?

**This blog post is also available in English**

Linköpings universitetsbibliotek strävar efter att ha allt som kan tänkas vara relevant för både studenter och forskare men kan man verkligen ha allt? Nä, det kan vara ganska svårt. För att kompensera för sånt som inte finns hos oss elektroniskt eller tryckt erbjuder vi fjärrlån.

Fjärrlån görs via en blankett på bibliotekets webb: https://liu.se/artikel/fjarrlan-inkop

Du kan beställa både tryckta böcker och kopior av artiklar. Böckerna hämtas i disken på ett av våra bibliotek och lånas precis som en vanlig bok. Artiklar skriver vi ut eller kopierar. Är du forskare skickar vi artikeln direkt till ditt fack med internposten. Studenter får komma till biblioteket och hämta sin papperskopia. Fjärrlån är gratis! Enda gången det kostar pengar är om du som student vill låna en bok som inte finns i Sverige eller Norden.

Så hur gör vi då för att gräva fram en italiensk artikel från 1872 om fjärilar?

Ibland räcker det att googla, galet mycket material finns faktiskt tillgänglig online helt gratis nu för tiden. Men andra gånger blir det knepigare. Vi använder oss av en rad olika leverantörer och bibliotekskataloger i hela världen för att leta upp och beställa material. Vanligast är att vi beställer via Libris fjärrlån där alla svenska universitet och högskolor har sitt material tillgängligt för utlån. Vi beställer också mycket från artikeldatabaser i Tyskland. Ibland får man klura ännu mer och kontakta det italienska bibliotek som verkar ha tidskriften hos sig och höra om man kan få en kopia.

Så utnyttja gärna vår tjänst för att få tag på material som inte finns hos oss på biblioteket. Tillsammans är vi LiU!

Bild: Pixabay

Inlägget är skrivet av Ellinor Krutholm

Digital exhibition – testing at LiUB!

**This blog post is also available in Swedish**

On March 16, 2020, Linköping University activated distance mode for all students and employees due to the corona pandemic. For us working at LiU, one of the outcomes was that we have been more digitalized than ever, and also got the chance to try new ways of working.

For some time, Linköping University Library has been producing exhibitions, both big and small. During the distance mode, we started to think about going digital also with our exhibitions.

A digital exhibition can be produced in different ways. We decided to try Sway in this project, which is an easy and interactive program to handle presentations with text and photos. Our aim was to learn more about the creative process when doing a digital exhibition, and the distance mode itself became the subject of this our first experiment.

The theme of the exhibition is the everyday and working life of a selection of LiU employees during the spring of 2020.

Many thanks to those who contributed!

The presentation is mainly visual but texts are in Swedish only.

Written by: Maria Svenningsson, Valla Library