Author: Johanna Nählinder

Posted on

New open access agreements with the large publishers Wiley and SAGE

 

** Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska **

What does this mean for you as a researcher?

From January 2020 you can publish your research open access in Wiley journals without any cost. This applies to both pure open access journals and hybrid journals.

From January 2020 you can publish your research open access in SAGE hybrid journals. If you publish in SAGE pure open access journals you get 20% off (you can still apply for the rest of the cost from our temporary open access support: https://www2.bibl.liu.se/oafond/login_en.aspx

The new agreements are so-called transformative agreements, which means that researchers can disseminate their research openly and compliant to funder open access requirements. The transformation means that over time these journals become purely open access and that the lowering cost of reading is displaced by covering the publishing costs of an increasing number of articles written by LiU researchers.

Linköping University Library now have agreements in place with the largest publishing houses in the world – Springer, Taylor & Francis, and starting 2020 Elsevier, Wiley and SAGE – as well as a number of smaller publishers and learned societies. You can find a complete list of our publisher agreements here: https://liu.se/en/article/rabatt-publiceringsavgift

Written by Tanja Blixt, librarian at department for Asquisitions

Posted on

New open access agreement with Elsevier

** Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska **

What does this mean for you as a researcher?

From January 2020 you can publish your research open access in Elsevier journals, including Cell Press, and learned society journals. Without any cost. We have also regained reading access to Elsevier journals and you no longer need to use GetItNow or interlibrary loan to get access. Read the press release!

(CLARIFICATION 191203: To publish articles open access without cost, articles must be submitted after 1 January 2020. Hybrid articles in the Lancet family of journals and some learned society journals aren’t covered under the agreement.)

After one and a half years without reading access to any of Elsevier’s journals, Sweden has signed a so-called transformative agreement with the publisher. From January 2020 the library covers all costs for publishing open access in the majority of the publisher’s journals – both hybrid and pure open access. This means that LiU researchers can publish freely without paying a single dime. Publishing under this model is compliant with funder requirements for open access.

During the summer of 2018, negotiations with Elsevier fell apart. Sweden was one of a number of countries that terminated their relationship with the publisher. The reason was that the parties were unable to agree on the matter of open access publishing.

When an increasing number of researchers publish open access, we pay less to access research hidden behind paywalls. Simultaneously, we pay an increasing amount for LiU publishers to cover their article processing charges. This means a transfer of costs from reading to publishing, solving the issue of paying for openly accessible research.

 

Read more about the background 
Read more about LiU’s publishing agreements
Read more about the new agreement model – transformative agreements – (in Swedish)

 

Written by Tanja Blixt, librarian at the Acquisitions Department 

Posted on

Nytt open accessavtal med Elsevier

** This blogpost is also available in English **

Vad betyder detta för dig som forskare?

Att du från januari 2020 utan någon kostnad kan publicera dig open access i Elseviers tidskrifter, inklusive Cell Press och flera lärda sällskap. Du har nu också tillbaka lästillgången till deras tidskrifter igen och behöver inte längre använda GetItNow eller fjärrlån för att komma åt Elsevierartiklar. Läs pressmeddelandet!

(FÖRTYDLIGANDE 191203: Kostnadsfri publicering av öppet tillgängliga artiklar gäller bara artiklar som skickas in till förlaget efter 1/1 2020. Hybridartiklar i The Lancet-tidskrifter samt vissa titlar från lärda sällskap täcks inte under avtalet.)

Efter ett och ett halvt år utan lästillgång till någon av Elseviers tidskrifter har nu Sverige på nationell nivå slutit ett så kallat transformativt avtal med förlaget. Från och med årsskiftet bekostar biblioteket open accesspublicering i majoritet av förlagets tidskrifter – både i rena open accesstidskrifter och hybridtidskrifter. LiU-forskare kan alltså publicera sig fritt hos förlaget utan att betala en krona. Att publicera under denna modell är förenligt med forskningsfinansiärerna krav om open access.

Sommaren 2018 brakade förhandlingarna med Elsevier ihop. Sverige var ett av flera länder som bröt med Elsevier då man inte kunde enas om open access och vi har sedan dess stått utan ett avtal. Det nya avtalet innebär att svenska lärosäten igen får lästillgång – men också fritt kan publicera sig.

I Sverige förhandlar biblioteken stora avtal med förlagen centralt, via konsortiet Bibsam. De avtal som sluts samförhandlar både läs- och publiceringskostnader för open access. När fler och fler publicerar sig open access ska läskostnaden sänkas så att man inte betalar dubbelt, i takt med detta betalar vi istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså från läsning till publicering. Detta löser problemet med att betala för redan öppet tillgänglig forskning.

 

Läs mer om bakgrunden
Läs mer om LiU:s publiceringsavtal
Läs mer om den nya sortens avtal – transformativa avtal

Skrivet av Tanja Blixt, bibliotekarie på Avdelningen för medieförsörjning

Posted on

Wikipedia som ett verktyg för att slå två flugor i en smäll

**This blog post is also available in English**

Det här inlägget handlar inte om Wikipedia som källa. Fokus är Wikipedia som en kanal i forskningskommunikationen.

Det finns forskning som tyder på att Wikipedia är ett effektivt sätt att förmedla sin forskning. Läkare, tex, använder Wikipedia i mycket hög utsträckning.[1] Wikipedia kan betraktas som ett allmängiltigt uppslagsverk. Eftersom den är open source har vi alla möjlighet att göra ett bidrag. Som forskare har vi möjlighet att i enkla ordalag beskriva vårt forskningsbidrag – och då också referera till vår forskning. Wikipedia blir då samtidigt en möjlighet att bedriva tredje uppgiften – och att synliggöra den egna forskningen. Två flugor i en smäll, således.

Wikipedia- hur en sida är uppbyggd

Några element är gemensamma på de flesta sidor. Här har vi plockat en sida från svenska Wikipedia för att illustrera.

– Överst ser vi [1] titel.
– Brödtexten [2] har alltid första ordet fetat. Som man ser i exemplet finns det ett antal länkar till andra Wikipediasidor. Om samma ord förekommer flera gånger i texten är det bara enbart länkat första gången.
– I det här fallet finns det [3] inga externa länkar, men om de finns (tex till förlagets egen hemsida) står det under den här rubriken.

– Under [4] listas de referenser som fotnotats i text-styckena.
– En bra finess (både som användare och skribent) är kategorierna [5] . Det är ett sätt att kontextualisera artikeln som många glömmer bort.

– Längst ner under varje Wikipediasida står vilken creative commons-licens [6] som är tillämplig (CC BY-SA). Det kan vara värt att påminna sig om att det som skrivs på Wikipedia får spridas under villkoret att man uppger upphovsman och fortsättningsvis ger verket samma CC licens (Som synes längst ner i denna blogpost anges att samma CC-licens gäller, dvs CC BY-SA gäller).
– Vid [7] finns möjlighet att redigera och man kan här välja på två olika redigeringslägen: redigera och redigera wikitext.
– En finurlig funktion för den som vill ha en liten titt bakom kulissen är att välja ”visa historik” [8]. Här ser du tidigare versioner, när sidan har uppdaterats och av dem. Detta kan vara mycket spännande läsning!
– Slutligen, vid [9] finns det en markering om man är inloggad eller inte.

Wikipedias sidor har skiftande kvalité

Vissa delar av Wikipedia är inte speciellt bra. Andra, däremot, är mycket väl underbyggda. Kvalitén skiftar betänkligt. Går man in och tittar på en Wikipediasida, på diskussionen och på historiken, kan man ser om den är kontroversiell (se tex diskussionssidan på Buresläkten) eller tämligen bortglömd (hirpiner, som inte uppdaterats på över ett år). Det är ett sätt att bedöma en sidas kvalité. Andra sätt är att titta på om det finns referenser (bra) eller fotnoter (bättre) och kvalitén på källorna (vetenskapliga artiklar).

Wikipedia som forskningsspridning

Som forskare har du en unik möjlighet att  kunna göra Wikipedia bättre och samtidigt slå ett slag för din egen forskning. Innan vi går in på hur du kan göra det smart, kan vi gå in på hur du kan göra det osmart.

  1. Skapa aldrig en sida om dig själv. Är du viktig nog för att ha en wikipediasida får någon annan skriva den om dig. (Och om detta skulle vara intressant finns det en rad tips och tricks).
  2. Skapa inte en helt ny sida om din forskning. Detta är speciellt viktigt om du inte är en driven Wikipediaskribent.
  3. Se inte Wikipedia som din egen marknadsföringskanal utan som ett sätt att berika och nyansera existerande artiklar. Kan man behålla den ödmjukheten är det mycket troligare att redigeringen får leva kvar.

Börja med att berika en existerande artikel

Jag skulle vilja förespråka att börja med att berika existerande sidor. Identifiera en sida som är relaterad till din forskning, peta in en eller ett par väl valda rader och en referens till publicerad forskning. Som i en vetenskaplig artikel – här har du möjlighet att peta in dig själv och ditt bidrag på ett bra sätt! Har du ett pressmeddelande, populärvetenskaplig text eller faktablad redan skrivet får du mycket gratis. Se till att alltid lägga in en referens till din egen forskning!

 

Om du blir fast och lär dig skapa en ny artikel finns det andra saker att tänka speciellt på. Se till att länka in din sida från andra delar av Wikipedia. Skapa inte en föräldralös sida, de lever farligare. Fundera extra mycket på vilka kategorier du ska ”tagga upp” din artikel med. Här har du stor hjälp av att titta runt. Hur ser andra liknande sidor ut?

Wikipedia – lär dig skriva i en ny genre

Olika målgrupp, olika språkbruk. Stilistiken i en vetenskaplig artikel skiljer sig från den i ett populärvetenskapligt sammanhang. På samma sätt är Wikipedia en ny genre att bemästra. Det bästa sättet att lära sig behärska genren är att läsa andra artiklar på Wikipedia och att öva – i liten skala. Om du följer rådet ovan att börja med att berika existerande sidor är inte det ett problem. Du kommer automatiskt att skriva in en eller ett par meningar som har rätt stilistisk nivå och form.

Utmaningen med att redigera är inte det tekniska. För den som är intresserad går det att redigera i Wikipedia-gränssnittet. För den som inte är lika intresserad går det bra att redigera i en ”vanlig” text-redigerare. Detta väljer du i [7].

För den som gillar Wikipedia vill jag varmt rekommendera att skaffa ett inlogg. För den som inte vill göra fler än en handfull redigeringar per år spelar det inte så stor roll. . Om du loggar in får du bland annat en egen användarsida där du interagerar med andra ”wikpedianer” och du får också tillgång till en egen så kallad sandlåda. Med inlogg kan du också skapa en bevakningslista över de artiklar du är engagerad i.

Det är inte du som bestämmer!

Om man tänker på Wikipedia som ett oändigt artikelprojekt där vem som helst kan bidra blir det logiskt att du inte kan räkna med att dina redigeringar får bli kvar. Behåll modet även om du blir bortredigerad. Fråga dig varför du blir bortredigerad, och se det som ett lärandetillfälle till nästa gång.

Lär dig mer!

– Vilka LiU-forskare finns på Wikipedia? Frågan är lätt att besvara om vi går till kategorin! Svenska Wikipedia 128 artiklar, engelskspråkiga Wikipedia 42 artiklar (11 november 2019).
– Wikipedias egna råd till dig som är forskare
– Är din artikel redan refererad på Wikipedia? Altmetrics ger svaret. Har du svart i din “Altmetric-donut” har publikationen refererats på Wikipedia. Detta kollar du lättast på din publikationslista ur DiVA (skapa den här)
– Läs den websida som Uppsala Universitet har om Wikipedia – mycket matnyttigt, bland annat varför det kan vara poäng att logga in.
– Gå med i FaceBook-gruppen ”Wikipedia inom akademin”

Vill du veta mer? Vi på Forskningsstöd kan mer och kommer gärna ut, pratar eller håller workshops!

Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, under CC BY-SA

 

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

Posted on

Biblioteksavtal handlar idag om mer än att få tillgång till prenumerationstidskrifter

 

 

 

Av tradition prenumererar forskningsbibliotek på akademiska tidskrifter. Dessa akademiska tidskrifter köps in i stora avtal som förhandlas fram i nationella konsortier. Förlagen har lite samma affärsidé härvidlag som kabel-TV-bolagen hade tidigare: vissa kanaler fick man på köpet vare sig man var intresserad av dem eller inte. Likadant är det med tidskrifter i de tidskriftspaket som forskningsbiblioteken köper in.

I Sverige förhandlas dessa avtal fram genom det så kallade Bibsam-konsortiet. I och med att många aktörer förhandlar gemensamt kan man få fram bättre avtal. Bibsam-konsortiet förhandlar fram ett fåtal riktigt stora avtal, som till exempel Taylor & Francis och Springer, och en mängd mindre avtal.

Den här modellen har nu många år på nacken, och håller på att anpassas till en publiceringsvärld där en (fortfarande liten, men allt större) del av forskningen publiceras open access, det vill säga att det inte behövs någon biblioteksprenumeration för att kunna läsa artiklarna.

Som vi beskrivit i ett tidigare inlägg (den spännande OA-världen) erbjuder många akademiska tidskrifter forskare att ”köpa loss” en artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir open access (hybrid i figuren nedan). Problemet med denna lösning är att förlaget får betalt dubbelt för dessa artiklar: dels betalar biblioteken för att prenumerera på tidskrifterna, dels betalar forskarna för att göra enskilda artiklar fritt tillgängliga för alla.

Som ett sätt att kompensera för att förlagen får dubbelt betalt för vissa artiklar förhandlar man idag fram avtal som inte bara är ”read” utan ”read and publish”. Då betalar avtalet en del av publiceringsavgiften på förhand så att det blir kostnadsfritt för forskaren att publicera sig hybrid.

 

 

 

De förlagsavtal som nu förhandlas fram berör alltså inte bara vilka tidskrifter du har tillgång till att läsa via biblioteket. Förlagsavtalen gör också det också ofta gratis att publicera en enskild artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir tillgänglig för alla, oavsett om man har tillgång till ett forskningsbibliotek eller inte.

De senaste åren har alltså Bibsam-avtalen gått från att vara read-avtal till att i allt högre utsträckning bli read and publish-avtal. En trolig utveckling, i takt med att alltfler tidskrifter är guld-open access, är att alltfler avtal blir “publish-avtal”. I dagsläget har vi ett stort sådant avtal, Springer, som vi är mycket glada över.

 

LiUB har flera  sådana avtal (se tabellen ovan) , och det fina i kråksången är att du som regel inte behöver göra så mycket som forskare. Använder du din @liu.se, uppger LiU som affiliering och är försteförfattare/corresponding author får du din artikel open access (gratis!) på många förlag utan större ansträngning. Biblioteket gör det administrativa arbetet med att se till att forskaren är knuten till lärosätet.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019