År 2019 är det 50 år sedan Linköpings högskolas bibliotek grundades. Högskolan i Linköping kom igång året efter och blev 1975 landets sjätte universitet. I ett historiskt perspektiv är detta en ganska kort period – flera stora bibliotek i Sverige har månghundraåriga anor. Ändå kan man konstatera att otroligt mycket har hunnit hända under dessa 50 år, vilket nu uppmärksammas i en jubileumsskrift utgiven av Linköpings universitetsbibliotek.
En samlad biblioteksorganisation för den kommande högskolan i Linköping inrättades 1969, då också bibliotekets första chef, Hans Baude, tillträdde på posten som överbibliotekarie. Kännetecknande för organisationen blev de kvartersbibliotek som lokaliserades i nära anslutning till institutionerna vid högskolan. Man ville därmed undvika att institutionerna skapade egna bibliotek, vilket på många äldre lärosäten begränsade tillgängligheten av samlingarna för merparten forskare och studenter.
I början av 1970-talet inrättades kvartersbibliotek i B- och A-husen på Valla. Ett medicinskt bibliotek hade tillkommit redan 1969 vid Regionsjukhuset (numera Universitetssjukhuset). Ett humanistiskt bibliotek låg i anslutning till högskolans lokaler på Platensgatan. Från och med 1977 kom också en rad lärarutbildningsbibliotek att ingå i universitetsbibliotekets organisation, däribland biblioteken vid den tidigare lärarhögskolan i Linköping och vid förskollärarutbildningen i Norrköping.
I mitten av 1990-talet hade kvartersbiblioteken hunnit bli 11 stycken. Det visade sig i längden svårt att upprätthålla servicen vid så många bibliotek och efterhand har antalet minskats. Idag finns ett bibliotek vid varje campus.
LIBRIS
Linköpings högskolas bibliotek blev 1971 först bland de svenska forskningsbiblioteken med att registrera sina böcker i en datoriserad katalog – LIBRIS. Idag fungerar LIBRIS som svensk nationalkatalog där så gott som samtliga forskningsbibliotek och också många folkbibliotek registrerar sina böcker.
LIBRIS var från början tänkt att utvecklas till ett allomfattande system som skulle innehålla alla funktioner som ett bibliotek kunde tänkas behöva för förvärv, katalogisering, fjärrlån, informationssökning och låneregistrering. Statskontoret, som var den myndighet som ansvarade för utvecklingen av systemet, gjorde i början 1970-talet vissa försök med LIBRIS som lånesystem men så småningom övergavs tanken på ett allomfattande bibliotekssystem. LIBRIS förblev främst ett verktyg för katalogisering och sökning av böcker.
En förändrad roll
År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek ett av de bibliotek som omfattades av lagen om pliktleveranser. Alla publikationer (böcker, tidskrifter, broschyrer, reklam och affischer) som trycks och ges ut i Sverige skickas till pliktbiblioteken. Linköpings universitetsbibliotek tillhör inte de bibliotek som är ålagda att spara på allt som levereras.
Universitetsbibliotekens roll har sedan 1990-talet förändrats bland annat som ett resultat av en omfattande teknisk utveckling. Internet kom att ändra på förutsättningarna för bibliotekens verksamhet, och sökverktyg och samlingar är i dag i stora delar digitala. Digitaliseringen har också haft som effekt att verksamheter som elektronisk publicering och bibliometri knutits till biblioteket.
Förändrade studievanor bland studenter har också haft stor betydelse för universitetsbibliotekens roll. Idag använder många studenter biblioteket som studiemiljö, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet var universitetsbibliotekens främsta syfte att tillgodose forskarnas behov av tidskrifter och andra vetenskapliga publikationer. Den funktionen har forskningsbiblioteken förstås kvar, även om sådana resurser idag i stor utsträckning tillhandahålls i elektronisk form via bibliotekets prenumerationer och inköp. För att komma åt dessa behöver forskarna inte lämna sina tjänsterum. I bibliotekens lokaler dominerar numera pluggande studenter.
Mer om Linköpings universitetsbiblioteks historia går att läsa i boken Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år:
Tryckt version på Linköpings universitetsbibliotek
E-boksversion i DiVA (fulltext)
Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket