Posts

Posted on

Studiebesök på Archives for the Unexplained

Det är inte varje dag man får möjlighet att besöka en plats som ter sig så overklig men samtidigt är så närbelägen som Archives for the Unexplained (AFU). Tillsammans med en grupp deltagare på LiU-kursen ”UFO – från foliehatt till forskningsämne” var det precis det jag fick göra den 19 maj 2025.

AFU, som i vardagligt tal ofta går under benämningen ”UFO-arkivet”, är beläget i Norrköping och samlar arkivmaterial och litteratur om det paranormala, kryptozoologi, folktro, konspirationsteorier och ufo, ett ämne som under beteckningen UAP (Unidentified Anomalous Phenomena) på senare år har fått ökad aktualitet bland annat i form av utfrågningar i den amerikanska kongressen och flera forskningsinitiativ, däribland Galileo-projektet och Exoprobe-projektet.

AFU:s ursprung går tillbaka till ett lånebibliotek med litteratur för ufo-intresserade på 1970-talet. Sedan dess har det flyttat från Södertälje till Norrköping och mångfaldigats många gånger om.

Vi togs emot av Clas Svahn (känd journalist och UFO-Sveriges ordförande, tillika utsedd till årets folkbildare 2024 av föreningen Vetenskap och folkbildning) och hans kollega Thomas Michanek, som visade oss runt och berättade om samlingarna som är inhysta i 16 separata lokaler.

En föreläsare talar inför en publik.
Clas Svahn berättar om AFU för kursdeltagare som deltog i studiebesöket.

En av de mest imponerande aspekterna med AFU är dess internationella spännvidd. Material på en rad olika språk från hela världen finns samlade här: ufo-rapporter från KGB, det amerikanska flygvapnets Project Blue Book på mikrofilm, den brittiska organisationen BUFORA:s samlade arkiv och naturligtvis material från UFO-Sverige och andra europeiska ufo-organisationer. Det tog 30 år av kontaktbyggande och resor till Storbritannien för att samla hela BUFORA:s arkiv, berättade Clas Svahn. Åtskilliga insatser har det blivit för att rädda material undan förgängelsen, som annars ofta tynar bort i dunkla källare och på dammiga vindsutrymmen. Inte sällan har unika samlingar gått förlorade när anhöriga inte sett värdet i de dokument, tidskrifter och böcker som bortgångna familjemedlemmar lämnat efter sig.

Arkivboxar i en hylla.

Lika imponerande är att så gott som allt arbete och all finansiering av verksamheten sker på frivillig basis. Det är många timmar och egna resurser som ett antal eldsjälar lägger ner så att AFU ska gå runt och fortsätta växa.

Samlingarna omfattar även föremål, bilder, konst, filmer, ljudband och innehåller rent av den uniformsjacka som den brittiske polismannen Alan Godfrey bar när han mötte ett okänt föremål som svävade ovanför en väg i november 1980. Som en del av AFU finns ett särskilt bibliotek med science fiction-litteratur, då man har som mål att även dokumentera föreställningar om utomjordiskt liv och det okända inom populärkulturen.

AFU har potentiellt ett stort forskningsintresse och det är åtskilliga forskare som hittat hit genom åren. Den amerikanske historikern Greg Eghigian, professor vid Pennsylvania State University, ägnade en stor del av sin tid på AFU i samband med att han arbetade med boken After the Flying Saucers Came: A Global History of the UFO Phenomenon (Oxford University Press, 2024) och underlät naturligtvis inte att tacka arkivets företrädare i bokens inledning. Det finns också en del forskararkiv här. Bland annat har folklivsforskaren Ebbe Schöns och astronomen och författaren Peter Nilsons arkiv tagits om hand av AFU. Här finns mycket att sätta tänderna i för studenter och forskare, och det skulle kunna gå att skriva en bok bara om arkivet som sådant (och vid närmare eftertanke har det redan gjorts av ingen mindre än Clas Svahn själv; Verklighetens Arkiv X heter den).

Samtidigt som AFU har mycket unikt material som man bara kan ta del av på plats har man gjort ett omfattande digitaliseringsarbete och många artiklar och dokument kan man få tillgång till elektroniskt direkt via arkivets webbplats.

Som bibliotekarie är det extra intressant att få veta att AFU har utvecklat ett eget klassifikationssystem, PhenCode, eftersom befintliga vanligt använda klassifikationssystem som SAB och DDK är alltför sparsamt utbyggda inom de ämnen AFU:s samlingar spänner över. Systemet hålls uppdaterat och byggs fortfarande ut efter behov, till exempel om man förvärvar nytt material inom ett ämne som inte finns med i PhenCode-systemet sedan tidigare.

Ett hyllplan med böcker.
AFU:s boksamlingar ställs upp enligt det egenutvecklade PhenCode-systemet.

AFU:s stora problem, vilket man genast slås av som besökare, är platsbristen och att samlingarna är utspridda på så många lokaler. Inte den mest praktiska lösningen, men möjligen en fördel ur brandsäkerhetssynpunkt, framhöll Clas Svahn. Det finns dock hopp om att samla hela arkivet till en gemensam lokal med möjlighet att tillgängliggöra och visa upp samlingarna på ett bättre sätt, inte minst den omfattande konstsamlingen. Förhandlingar och planering av en kampanjfilm pågår för fullt.

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Länkar

Posted on

Summer at the Library

**Detta blogginlägg finns även på svenska**

As campus life is slowing down for the summer, here are a few notes regarding Library routines and services during the summer period.

Loan period and opening hours

From 26 May to 30 July, the loan period for books is extended. All standard loan items borrowed during this period will get the due date 20 August, provided there is no reservation on the item, in which case the loan period will be one week as usual.

Library opening hours during summer can be found in the following overview. Please note that Medical Library will be closed from 7 July to 20 July, and Campus Norrköping Library from 21 July to 3 August.

The library stacks at Valla Library have self-service hours only during the summer. LiU students and staff can access the stacks with their LiU card and other users can borrow a card to access the stacks at the library enquiry desk on the third floor in Studenthuset.

The Library’s interlibrary loan service will be closed between 7 July and 20 July, so therefore expect longer processing times of interlibrary loans during the summer.

Library exhibitions

If you are undecided about which books to read this summer, Valla Library provides recommendations of 20th-century classics in a book display on the third floor in Studenthuset. You are also welcome to suggest books that you think should be added.

Ett bokbord med böcker.

If you missed the article on DigiMaker, published at LiU’s website in April, you can check it out here: From sewing machines to 3D printing

And don’t miss the research exhibition in Studenthuset in which the Posthumanities Hub combines research and art in an informative and exciting mix.

Looking forward to the autumn, the lecture series Research just around the corner will be back with a new series of presentations of cutting edge research on the theme LiU at 50.

Linköping University Library wish you happy summer!

Posted on

Sommar på biblioteket

**This blogpost is also available in English**

Under sommaren infaller en lite annan rytm på universitetet än vad som gäller under terminstid. De flesta studenter har lämnat campus och biblioteket anpassar sin verksamhet därefter. Här kommer några saker som kan vara bra att ha koll på samt några tips inför sommaren.

Längre lånetid och kortare öppettider

Under sommarperioden gäller extra lång lånetid på böcker. En bok som lånas mellan den 26 maj och den 30 juli får återlämningsdatum 20 augusti (förutom då det är kö på boken, då lånetiden blir en vecka som vanligt).

Öppettiderna är mer begränsade under sommaren än under terminstid. Två av våra bibliotek har helt stängt under några veckor: Medicinska biblioteket från den 7 till 20 juli och Campus Norrköpings bibliotek från den 21 juli till 3 augusti. Bokmagasinet på Vallabiblioteket har endast meröppet under sommaren: studenter och anställda kommer in där med LiU-kort och användare med bibliotekskort kan låna ett kort som ger åtkomst till bokmagasinet i biblioteksdisken på plan 3.

Bibliotekets chatt stänger den 5 juni klockan 16.00 och öppnar igen den 18 augusti. Du når oss hela sommaren via mejl: biblioteket@liu.se

Under perioden 7 – 20 juli håller bibliotekets fjärrlåneservice stängt. Handläggningstider av fjärrlån kommer att vara längre under sommaren.

Våra öppettider under sommaren hittar du i följande översikt: Bibliotekets avvikande öppettider

Lästips och utställningar

På Vallabiblioteket visas under sommaren en bokutställning med 1900-talsklassiker särskilt utvalda av bibliotekets personal. Du kan också lämna dina egna förslag på böcker du tycker platsar i detta sammanhang. Kanske kan följande citat fungera som inspiration till sommarläsningen:

  • ”Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös för många.” (enligt berättaren i en känd svensk dystopi)
  • ”I was neat, clean, shaved and sober, and I didn’t care who knew it.” (sagt av den mest munvige av hårdkokta detektiver)
  • “Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont.” (…och så börjar mardrömmen för denne olyckliga banktjänsteman)
  • ”Att rida, att skjuta med båge och att tala sanning.” (mottot till en bok med Afrika-tema)

Ett bokbord med böcker.

Om du skulle råka tröttna på litterära klassiker kan du istället ta del av bibliotekets högaktuella rapport om hur studenter använder generativ AI eller läsa ett reportage om den spännande verksamheten vid DigiMaker, som publicerades på LiU:s webbplats i april.

På Medicinska biblioteket får goda nyheter ur nyhetsflödet lite extra uppmärksamhet med en bokutställning som anknyter till FN:s Agenda 2030. Utställningen visas från midsommar-veckan till mitten av augusti.

Du får heller inte missa våra pågående forskningsutställningar:

För att avslutningsvis blicka framåt mot nästa termin kan vi redan nu flagga för att i höst återkommer den populära föreläsningsserien Research just around the corner, som fortsätter uppmärksamma att LiU under 2025 fyller 50 år. Många intressanta presentationer utlovas.

Trevlig sommar önskar vi på Linköpings universitetsbibliotek!

Posted on

“Om AI ska göra allt åt mig – vad är då poängen med att plugga?”

Under våren 2025 genomförde Linköpings universitetsbibliotek en undersökning för att ta reda på hur studenter använder generativ AI i sina studier. Resultaten visar tydligt att AI har blivit en självklar del av många studenters vardag: 63 procent använder generativ AI flera gånger i veckan eller dagligen. Verktyg som ChatGPT och Copilot används främst för att sammanfatta texter, hitta information, förbättra språk och struktur – men även för att få idéer, förstå komplexa begrepp eller ge feedback på texter.

Det handlar alltså inte om fusk, utan om att effektivisera och stötta det egna lärandet. Eller?

Svår gränsdragning

Flera av de studenter som deltog i undersökningen uttryckte oro över vad AI-användning innebär för det egna lärandet och för akademisk hederlighet. Många lyfte att det ibland är svårt att avgöra vad som faktiskt är ett ”eget arbete”, särskilt när AI används för att generera text eller idéer. Det väcker frågor om var gränsen går mellan att få hjälp och att fuska. En återkommande farhåga var att AI gör det lätt att ta genvägar, vilket i sin tur riskerar att urholka studentens tro på betydelsen av sitt eget lärande och arbete. En student valde till och med att låta ChatGPT svara på enkäten, som ett ironiskt sätt att illustrera att man snabbt kan bli beroende av AI:s stöd och börja ifrågasätta poängen med att plugga överhuvudtaget.

Det mest intressanta är kanske just denna ambivalens. AI är både ett kraftfullt verktyg och en möjlig fallgrop. Det kan hjälpa studenter att komma igång, förstå mer, tänka fritt och nytt. Men det kan också stå i vägen för den mödosamma men nödvändiga processen att verkligen förstå något på djupet och göra misstag längs vägen. En AI är snabb, men lärande är långsamt.

Samtidigt är det viktigt att inte drabbas av moralpanik. Vår undersökning visar att många studenter faktiskt använder AI för att utveckla sitt kritiska tänkande, inte ersätta det. Verktygen blir då ett slags digitalt bollplank snarare än en genväg. Flera studenter beskrev till exempel hur de använder AI för att få alternativa infallsvinklar eller för att bättre förstå svåra texter. Och när studenter säger att de vill ha tydligare riktlinjer och mer stöd för att använda AI på ett ansvarsfullt sätt behöver vi kunna stötta dem i det.

Vad kan vi som arbetar inom högre utbildning ta med oss?

Jo, att vi måste hjälpa studenter att förstå inte bara hur man använder AI, utan också när det inte bör användas. Vi måste prata om vad kunskap egentligen är och hur man bygger en hållbar och meningsfull lärprocess i ett landskap där mycket av det kognitiva arbetet nu kan delegeras till maskiner. Generativ AI verkar vara här för att stanna. Frågan är hur vi använder det för att stärka, inte försvaga, studenternas lärande.

Och kanske är det precis som en av våra intervjuade studenter uttryckte det:

“Vi kan inte blunda för AI:s roll i samhället. I stället för att förbjuda det, borde universitetet lära oss att använda det på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer att vara en viktig färdighet när vi kommer ut i arbetslivet.”

Läs mer

Resultaten från undersökningen finns redovisade i en rapport som är tillgänglig här:
Studenters användning av generativ AI i samband med studier

Skrivet av Rebecka Öhrn, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Posted on

Research just around the corner, AI och science fiction

Årets omgång av föreläsningsserien Research just around the corner har nu dragit igång. Karin Axelssons föredrag om forskning om den smarta staden inledde den 28 januari, vilken följdes av föreläsning nummer två den 11 februari med Caroline Elgh och Cecilia Åsberg, som berättade om posthumaniora, ekokonst och några pågående ekokonst-projekt vid Linköpings universitet.

Med anledning av att LiU under 2025 firar 50 år som universitet kommer Research just around the corner under hela året att bjuda på en intressant mix av återblickar och spaningar mot framtiden. Flera av föreläsningarna anknyter därtill till det högaktuella ämnet artificiell intelligens: Fredrik Heintz kommer att se tillbaka på ett halvt sekels AI-forskning vid LiU och rikta blicken mot vad som står på dörren under de kommande åren. Gerhard Andersson kommer bland annat att ta upp möjligheter med AI i internetbaserad psykologisk behandling i sin föreläsning och Alessandra di Pisa kommer att berätta om det tvärdisciplinära forskningsprojektet “Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility”, som föreslår en alternativ vision för AI och robotik.

Vi kommer också att bjudas på Markus Heiligs insikter om varför vi gör det vi vet skadar oss liksom Bengt Sandins perspektiv på hur synen på barn och ungdomar har förändrats och vilka frågor som uppstår när samhällets åldersordning granskas.

AI-temat, som alltså är återkommande i årets föreläsningsserie, har varit föremål för en rad tidigare inlägg här på bloggen med utgångspunkt i science fiction. För att ännu en gång återkomma till detta tema, vill jag här bjuda på några tips på böcker och tidskrifter som utforskar AI i gränslandet mellan science fiction, filosofi och vetenskapligt grundade spekulationer:

De tidigare blogginläggen om AI och science fiction finns samlade i följande skrift, som också inkluderar ytterligare material:

Även föreläsningarna i Research just around the corner kommer garanterat ge många intressanta perspektiv på framtiden kring AI och annan spännande forskning vid LiU. Föreläsningarna äger rum tisdagar vid lunchtid, men de går också att följa via livestream och se i efterhand.

Läs mer om årets program:

Research just around the corner (liu.se)

Läs mer om LiU 50 år (liu.se)

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket