Studiebesök på Archives for the Unexplained

Det är inte varje dag man får möjlighet att besöka en plats som ter sig så overklig men samtidigt är så närbelägen som Archives for the Unexplained (AFU). Tillsammans med en grupp deltagare på LiU-kursen ”UFO – från foliehatt till forskningsämne” var det precis det jag fick göra den 19 maj 2025.

AFU, som i vardagligt tal ofta går under benämningen ”UFO-arkivet”, är beläget i Norrköping och samlar arkivmaterial och litteratur om det paranormala, kryptozoologi, folktro, konspirationsteorier och ufo, ett ämne som under beteckningen UAP (Unidentified Anomalous Phenomena) på senare år har fått ökad aktualitet bland annat i form av utfrågningar i den amerikanska kongressen och flera forskningsinitiativ, däribland Galileo-projektet och Exoprobe-projektet.

AFU:s ursprung går tillbaka till ett lånebibliotek med litteratur för ufo-intresserade på 1970-talet. Sedan dess har det flyttat från Södertälje till Norrköping och mångfaldigats många gånger om.

Vi togs emot av Clas Svahn (känd journalist och UFO-Sveriges ordförande, tillika utsedd till årets folkbildare 2024 av föreningen Vetenskap och folkbildning) och hans kollega Thomas Michanek, som visade oss runt och berättade om samlingarna som är inhysta i 16 separata lokaler.

En föreläsare talar inför en publik.
Clas Svahn berättar om AFU för kursdeltagare som deltog i studiebesöket.

En av de mest imponerande aspekterna med AFU är dess internationella spännvidd. Material på en rad olika språk från hela världen finns samlade här: ufo-rapporter från KGB, det amerikanska flygvapnets Project Blue Book på mikrofilm, den brittiska organisationen BUFORA:s samlade arkiv och naturligtvis material från UFO-Sverige och andra europeiska ufo-organisationer. Det tog 30 år av kontaktbyggande och resor till Storbritannien för att samla hela BUFORA:s arkiv, berättade Clas Svahn. Åtskilliga insatser har det blivit för att rädda material undan förgängelsen, som annars ofta tynar bort i dunkla källare och på dammiga vindsutrymmen. Inte sällan har unika samlingar gått förlorade när anhöriga inte sett värdet i de dokument, tidskrifter och böcker som bortgångna familjemedlemmar lämnat efter sig.

Arkivboxar i en hylla.

Lika imponerande är att så gott som allt arbete och all finansiering av verksamheten sker på frivillig basis. Det är många timmar och egna resurser som ett antal eldsjälar lägger ner så att AFU ska gå runt och fortsätta växa.

Samlingarna omfattar även föremål, bilder, konst, filmer, ljudband och innehåller rent av den uniformsjacka som den brittiske polismannen Alan Godfrey bar när han mötte ett okänt föremål som svävade ovanför en väg i november 1980. Som en del av AFU finns ett särskilt bibliotek med science fiction-litteratur, då man har som mål att även dokumentera föreställningar om utomjordiskt liv och det okända inom populärkulturen.

AFU har potentiellt ett stort forskningsintresse och det är åtskilliga forskare som hittat hit genom åren. Den amerikanske historikern Greg Eghigian, professor vid Pennsylvania State University, ägnade en stor del av sin tid på AFU i samband med att han arbetade med boken After the Flying Saucers Came: A Global History of the UFO Phenomenon (Oxford University Press, 2024) och underlät naturligtvis inte att tacka arkivets företrädare i bokens inledning. Det finns också en del forskararkiv här. Bland annat har folklivsforskaren Ebbe Schöns och astronomen och författaren Peter Nilsons arkiv tagits om hand av AFU. Här finns mycket att sätta tänderna i för studenter och forskare, och det skulle kunna gå att skriva en bok bara om arkivet som sådant (och vid närmare eftertanke har det redan gjorts av ingen mindre än Clas Svahn själv; Verklighetens Arkiv X heter den).

Samtidigt som AFU har mycket unikt material som man bara kan ta del av på plats har man gjort ett omfattande digitaliseringsarbete och många artiklar och dokument kan man få tillgång till elektroniskt direkt via arkivets webbplats.

Som bibliotekarie är det extra intressant att få veta att AFU har utvecklat ett eget klassifikationssystem, PhenCode, eftersom befintliga vanligt använda klassifikationssystem som SAB och DDK är alltför sparsamt utbyggda inom de ämnen AFU:s samlingar spänner över. Systemet hålls uppdaterat och byggs fortfarande ut efter behov, till exempel om man förvärvar nytt material inom ett ämne som inte finns med i PhenCode-systemet sedan tidigare.

Ett hyllplan med böcker.
AFU:s boksamlingar ställs upp enligt det egenutvecklade PhenCode-systemet.

AFU:s stora problem, vilket man genast slås av som besökare, är platsbristen och att samlingarna är utspridda på så många lokaler. Inte den mest praktiska lösningen, men möjligen en fördel ur brandsäkerhetssynpunkt, framhöll Clas Svahn. Det finns dock hopp om att samla hela arkivet till en gemensam lokal med möjlighet att tillgängliggöra och visa upp samlingarna på ett bättre sätt, inte minst den omfattande konstsamlingen. Förhandlingar, kontaktbyggande och planering av en kampanjfilm pågår för fullt.

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Länkar