Höstterminen på Linköpings universitetsbibliotek innebär en del förändringar av öppettiderna. Informationsdiskarna på samtliga bibliotek kommer att öppna senare och stänga tidigare på vardagarna. Vi öppnar vår chatt Fråga biblioteket tidigare (klockan 9.00).
Biblioteket genomför dessa förändringar efter analyser av besöks- och frågestatistik. Vi har sett att vi har få besök och få frågor under förmiddagar och kvällar. Vi vill helt enkelt vara på rätt plats vid rätt tillfälle.
Detta berör främst besökare som inte är knutna till Linköpings universitet. Studenter och anställda vid LiU har tillgång till våra bibliotek via Meröppet, som innebär att den som har ett LiU-kort kommer in i lokalerna med kort och PIN-kod. Meröppet innebär ett förtroende att vi på LiU tillsammans tar hand om vårt gemensamma bibliotek!
Fråga biblioteket finns där för dig på olika sätt. Dagtid som chatt med en bibliotekarie som stödjer dig och svarar på frågor. Övrig tid kan du mejla dina frågor till biblioteket@liu.se
De nya öppettiderna börjar gälla från och med måndag den 18 augusti på Campus Norrköpings bibliotek och Vallabiblioteket och från och med måndag den 25 augusti på Medicinska biblioteket.
Det är inte varje dag man får möjlighet att besöka en plats som ter sig så overklig men samtidigt är så närbelägen som Archives for the Unexplained (AFU). Tillsammans med en grupp deltagare på LiU-kursen ”UFO – från foliehatt till forskningsämne” var det precis det jag fick göra den 19 maj 2025.
AFU, som i vardagligt tal ofta går under benämningen ”UFO-arkivet”, är beläget i Norrköping och samlar arkivmaterial och litteratur om det paranormala, kryptozoologi, folktro, konspirationsteorier och ufo, ett ämne som under beteckningen UAP (Unidentified Anomalous Phenomena) på senare år har fått ökad aktualitet bland annat i form av utfrågningar i den amerikanska kongressen och flera forskningsinitiativ, däribland Galileo-projektet och Exoprobe-projektet.
AFU:s ursprung går tillbaka till ett lånebibliotek med litteratur för ufo-intresserade på 1970-talet. Sedan dess har det flyttat från Södertälje till Norrköping och mångfaldigats många gånger om.
Vi togs emot av Clas Svahn (känd journalist och UFO-Sveriges ordförande, tillika utsedd till årets folkbildare 2024 av föreningen Vetenskap och folkbildning) och hans kollega Thomas Michanek, som visade oss runt och berättade om samlingarna som är inhysta i 16 separata lokaler.
Clas Svahn berättar om AFU för kursdeltagare som deltog i studiebesöket.
En av de mest imponerande aspekterna med AFU är dess internationella spännvidd. Material på en rad olika språk från hela världen finns samlat här: ufo-rapporter från KGB, det amerikanska flygvapnets Project Blue Book på mikrofilm, den brittiska organisationen BUFORA:s samlade arkiv och naturligtvis material från UFO-Sverige och andra europeiska ufo-organisationer. Det tog 30 år av kontaktbyggande och resor till Storbritannien för att samla hela BUFORA:s arkiv, berättade Clas Svahn. Åtskilliga insatser har det blivit för att rädda material undan förgängelsen, som annars ofta tynar bort i dunkla källare och på dammiga vindsutrymmen. Inte sällan har unika samlingar gått förlorade när anhöriga inte sett värdet i de dokument, tidskrifter och böcker som bortgångna familjemedlemmar lämnat efter sig.
Lika imponerande är att så gott som allt arbete och all finansiering av verksamheten sker på frivillig basis. Det är många timmar och egna resurser som ett antal eldsjälar lägger ner så att AFU ska gå runt och fortsätta växa.
Samlingarna omfattar även föremål, bilder, konst, filmer, ljudband och innehåller rent av den uniformsjacka som den brittiske polismannen Alan Godfrey bar när han mötte ett okänt föremål som svävade ovanför en väg i november 1980. Som en del av AFU finns ett särskilt bibliotek med science fiction-litteratur, då man har som mål att även dokumentera föreställningar om utomjordiskt liv och det okända inom populärkulturen.
AFU har potentiellt ett stort forskningsintresse och det är åtskilliga forskare som hittat hit genom åren. Den amerikanske historikern Greg Eghigian, professor vid Pennsylvania State University, ägnade en stor del av sin tid på AFU i samband med att han arbetade med boken After the Flying Saucers Came: A Global History of the UFO Phenomenon (Oxford University Press, 2024) och underlät naturligtvis inte att tacka arkivets företrädare i bokens inledning. Det finns också en del forskararkiv här. Bland annat har folklivsforskaren Ebbe Schöns och astronomen och författaren Peter Nilsons arkiv tagits om hand av AFU. Här finns mycket att sätta tänderna i för studenter och forskare, och det skulle kunna gå att skriva en bok bara om arkivet som sådant (och vid närmare eftertanke har det redan gjorts av ingen mindre än Clas Svahn själv; Verklighetens Arkiv X heter den).
Samtidigt som AFU har mycket unikt material som man bara kan ta del av på plats har man gjort ett omfattande digitaliseringsarbete och många artiklar och dokument kan man få tillgång till elektroniskt direkt via arkivets webbplats.
Som bibliotekarie är det extra intressant att få veta att AFU har utvecklat ett eget klassifikationssystem, PhenCode, eftersom befintliga vanligt använda klassifikationssystem som SAB och DDK är alltför sparsamt utbyggda inom de ämnen AFU:s samlingar spänner över. Systemet hålls uppdaterat och byggs fortfarande ut efter behov, till exempel om man förvärvar nytt material inom ett ämne som inte finns med i PhenCode-systemet sedan tidigare.
AFU:s boksamlingar ställs upp enligt det egenutvecklade PhenCode-systemet.
AFU:s stora problem, vilket man genast slås av som besökare, är platsbristen och att samlingarna är utspridda på så många lokaler. Inte den mest praktiska lösningen, men möjligen en fördel ur brandsäkerhetssynpunkt, framhöll Clas Svahn. Det finns dock hopp om att samla hela arkivet till en gemensam lokal med möjlighet att tillgängliggöra och visa upp samlingarna på ett bättre sätt, inte minst den omfattande konstsamlingen. Förhandlingar och planering av en kampanjfilm pågår för fullt.
Under sommaren infaller en lite annan rytm på universitetet än vad som gäller under terminstid. De flesta studenter har lämnat campus och biblioteket anpassar sin verksamhet därefter. Här kommer några saker som kan vara bra att ha koll på samt några tips inför sommaren.
Längre lånetid och kortare öppettider
Under sommarperioden gäller extra lång lånetid på böcker. En bok som lånas mellan den 26 maj och den 30 juli får återlämningsdatum 20 augusti (förutom då det är kö på boken, då lånetiden blir en vecka som vanligt).
Öppettiderna är mer begränsade under sommaren än under terminstid. Två av våra bibliotek har helt stängt under några veckor: Medicinska biblioteket från den 7 till 20 juli och Campus Norrköpings bibliotek från den 21 juli till 3 augusti. Bokmagasinet på Vallabiblioteket har endast meröppet under sommaren: studenter och anställda kommer in där med LiU-kort och användare med bibliotekskort kan låna ett kort som ger åtkomst till bokmagasinet i biblioteksdisken på plan 3.
Bibliotekets chatt stänger den 5 juni klockan 16.00 och öppnar igen den 18 augusti. Du når oss hela sommaren via mejl: biblioteket@liu.se
Under perioden 7 – 20 juli håller bibliotekets fjärrlåneservice stängt. Handläggningstider av fjärrlån kommer att vara längre under sommaren.
På Vallabiblioteket visas under sommaren en bokutställning med 1900-talsklassiker särskilt utvalda av bibliotekets personal. Du kan också lämna dina egna förslag på böcker du tycker platsar i detta sammanhang. Kanske kan följande citat fungera som inspiration till sommarläsningen:
”Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös för många.” (enligt berättaren i en känd svensk dystopi)
”I was neat, clean, shaved and sober, and I didn’t care who knew it.” (sagt av den mest munvige av hårdkokta detektiver)
“Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont.” (…och så börjar mardrömmen för denne olyckliga banktjänsteman)
”Att rida, att skjuta med båge och att tala sanning.” (mottot till en bok med Afrika-tema)
På Medicinska biblioteket får goda nyheter ur nyhetsflödet lite extra uppmärksamhet med en bokutställning som anknyter till FN:s Agenda 2030. Utställningen visas från midsommar-veckan till mitten av augusti.
Du får heller inte missa våra pågående forskningsutställningar:
Forskargruppen The Posthumanities Hub visar i en utställning på plan 3 i Studenthuset upp både forskning och konst och hur de kan samspela och befrukta varandra.
För att avslutningsvis blicka framåt mot nästa termin kan vi redan nu flagga för att i höst återkommer den populära föreläsningsserien Research just around the corner, som fortsätter uppmärksamma att LiU under 2025 fyller 50 år. Många intressanta presentationer utlovas.
Trevlig sommar önskar vi på Linköpings universitetsbibliotek!
Under våren 2025 genomförde Linköpings universitetsbibliotek en undersökning för att ta reda på hur studenter använder generativ AI i sina studier. Resultaten visar tydligt att AI har blivit en självklar del av många studenters vardag: 63 procent använder generativ AI flera gånger i veckan eller dagligen. Verktyg som ChatGPT och Copilot används främst för att sammanfatta texter, hitta information, förbättra språk och struktur – men även för att få idéer, förstå komplexa begrepp eller ge feedback på texter.
Det handlar alltså inte om fusk, utan om att effektivisera och stötta det egna lärandet. Eller?
Svår gränsdragning
Flera av de studenter som deltog i undersökningen uttryckte oro över vad AI-användning innebär för det egna lärandet och för akademisk hederlighet. Många lyfte att det ibland är svårt att avgöra vad som faktiskt är ett ”eget arbete”, särskilt när AI används för att generera text eller idéer. Det väcker frågor om var gränsen går mellan att få hjälp och att fuska. En återkommande farhåga var att AI gör det lätt att ta genvägar, vilket i sin tur riskerar att urholka studentens tro på betydelsen av sitt eget lärande och arbete. En student valde till och med att låta ChatGPT svara på enkäten, som ett ironiskt sätt att illustrera att man snabbt kan bli beroende av AI:s stöd och börja ifrågasätta poängen med att plugga överhuvudtaget.
Det mest intressanta är kanske just denna ambivalens. AI är både ett kraftfullt verktyg och en möjlig fallgrop. Det kan hjälpa studenter att komma igång, förstå mer, tänka fritt och nytt. Men det kan också stå i vägen för den mödosamma men nödvändiga processen att verkligen förstå något på djupet och göra misstag längs vägen. En AI är snabb, men lärande är långsamt.
Samtidigt är det viktigt att inte drabbas av moralpanik. Vår undersökning visar att många studenter faktiskt använder AI för att utveckla sitt kritiska tänkande, inte ersätta det. Verktygen blir då ett slags digitalt bollplank snarare än en genväg. Flera studenter beskrev till exempel hur de använder AI för att få alternativa infallsvinklar eller för att bättre förstå svåra texter. Och när studenter säger att de vill ha tydligare riktlinjer och mer stöd för att använda AI på ett ansvarsfullt sätt behöver vi kunna stötta dem i det.
Vad kan vi som arbetar inom högre utbildning ta med oss?
Jo, att vi måste hjälpa studenter att förstå inte bara hur man använder AI, utan också när det inte bör användas. Vi måste prata om vad kunskap egentligen är och hur man bygger en hållbar och meningsfull lärprocess i ett landskap där mycket av det kognitiva arbetet nu kan delegeras till maskiner. Generativ AI verkar vara här för att stanna. Frågan är hur vi använder det för att stärka, inte försvaga, studenternas lärande.
Och kanske är det precis som en av våra intervjuade studenter uttryckte det:
“Vi kan inte blunda för AI:s roll i samhället. I stället för att förbjuda det, borde universitetet lära oss att använda det på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer att vara en viktig färdighet när vi kommer ut i arbetslivet.”
Årets omgång av föreläsningsserien Research just around the corner har nu dragit igång. Karin Axelssons föredrag om forskning om den smarta staden inledde den 28 januari, vilken följdes av föreläsning nummer två den 11 februari med Caroline Elgh och Cecilia Åsberg, som berättade om posthumaniora, ekokonst och några pågående ekokonst-projekt vid Linköpings universitet.
Med anledning av att LiU under 2025 firar 50 år som universitet kommer Research just around the corner under hela året att bjuda på en intressant mix av återblickar och spaningar mot framtiden. Flera av föreläsningarna anknyter därtill till det högaktuella ämnet artificiell intelligens: Fredrik Heintz kommer att se tillbaka på ett halvt sekels AI-forskning vid LiU och rikta blicken mot vad som står på dörren under de kommande åren. Gerhard Andersson kommer bland annat att ta upp möjligheter med AI i internetbaserad psykologisk behandling i sin föreläsning och Alessandra di Pisa kommer att berätta om det tvärdisciplinära forskningsprojektet “Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility”, som föreslår en alternativ vision för AI och robotik.
Vi kommer också att bjudas på Markus Heiligs insikter om varför vi gör det vi vet skadar oss liksom Bengt Sandins perspektiv på hur synen på barn och ungdomar har förändrats och vilka frågor som uppstår när samhällets åldersordning granskas.
AI-temat, som alltså är återkommande i årets föreläsningsserie, har varit föremål för en rad tidigare inlägg här på bloggen med utgångspunkt i science fiction. För att ännu en gång återkomma till detta tema, vill jag här bjuda på några tips på böcker och tidskrifter som utforskar AI i gränslandet mellan science fiction, filosofi och vetenskapligt grundade spekulationer:
Lee, Kai-Fu & Chen, Qiufan (2021). AI 2041: ten visions for our future. First edition New York: Currency. Second edition
Även föreläsningarna i Research just around the corner kommer garanterat ge många intressanta perspektiv på framtiden kring AI och annan spännande forskning vid LiU. Föreläsningarna äger rum tisdagar vid lunchtid, men de går också att följa via livestream och se i efterhand.
